Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassan krävs på skadestånd för lång handläggningstid

En Sifmedlem har anmält förbundets a-kassa till Justitiekanslern, JK, och kräver skadestånd då han anser sig ha förlorat 44 dagars ersättning på grund av en orimligt lång handläggningstid.
Publicerad
Mannen var tidigare anställd vid ett företag i Värmland. När verksamheten skulle flyttas sades han upp men erbjöds några månaders fortsatt arbete, som support åt den som skulle överta hans arbete.
Då mannen vid sidan av anställningen haft ett eget företag gjordes en överenskommelse om att ersättningen för supportarbetet skulle gå till företaget. Efter ett halvår var uppdraget slut och då han inte fått några nya kunder anmälde sig mannen som arbetslös, den 9 februari i år. När han begärde ersättning från a-kassan ansökte han om att få ha sin verksamhet kvar.
- När jag tidigare var i kontakt med a-kassan fick jag veta att det kunde vara möjligt att få ha verksamheten kvar om den skett i ringa omfattning under det senaste året. Då jag räknade ut att jag haft en verksamhet motsvarande tio timmar i veckan under året ville jag gärna få saken prövad av a-kassan, säger mannen.
Han hävdar att han efter att ha skickat in sina papper till a-kassan inte haft någon verksamhet i företaget.
- Jag väntade ju på beskedet. Och var övertygad om att jag skulle få retroaktiv a-kassa för hela perioden om jag inte fick ha kvar mitt företag.
Först nära två månader senare fick han besked om att han måste fylla i ett intyg om att han lagt företaget vilande innan han hade rätt till ersättning. För den tid han väntat på beskedet, minus karenstiden 44 dagar, skulle han inte få någon ersättning.
- Hade jag fått beskedet tidigare så hade jag naturligtvis genast lagt företaget vilande eftersom jag inte hade några kunder. Och det kan inte vara rimligt att man ska behöva vänta på besked i två månader när man samtidigt förlorar ersättning varje dag.
Anette Söderström, försäkringschef på a-kassan, säger:
- Den som jobbat heltid och haft egen verksamhet har som uppsagd rätt till ersättning enligt den så kallade bisyssleregeln. Men om man innan arbetslösheten endast haft inkomst i ett eget företag så betraktas man som en arbetslös egenföretagare när vi får in anmälan. Och då måste man intyga att man lagt ned eller sålt verksamheten innan man får ersättning.
Men är nära två månader en rimlig väntetid på besked i den här situationen?
- När en egen företagare blir arbetslös måste vi ha in mer handlingar än när en anställd blir det. Och vi har ofta problem med att få in korrekta handlingar.
Mannen säger att han skickade in en sista kompletterande handling den 18 februari, sex veckor innan den 2 april, då han fick beskedet. Enligt Anette Söderström hade a-kassan inte ett fullständigt underlag för att kunna fatta beslut förrän i mitten av mars.
- Vi har som målsättning att handläggningstiden inte ska överstiga fyra veckor från det vi har tillräckliga och kompletta handlingar och jag anser att vi klarat målet i det här fallet, säger Anette Söderström.
Mannen kräver ett skadestånd på drygt 20 000 kronor av a-kassan, motsvarande de 44 dagarnas ersättning. Det blir nu upp till JK att besluta om ärendet ska utredas.

ANITA TÄPP

















Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Begärde ersättning för resor – blev av med jobbet

En anställd på ett utländskt flygbolag blev uppsagd efter att han krävt ersättning för ökade resekostnader. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen och kräver att medlemmen får 190 000 kronor i skadestånd och jobbet tillbaka.
David Österberg Publicerad 24 augusti 2026, kl 05:59
Flygplan
En anställd på ett flygbolag blev av med jobbet när han protesterade mot schemaändringar. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen. Colourbox

Mannen arbetade med flygbolagets fraktverksamhet på Arlanda. När företaget utökade verksamheten förändrades mannens schema och han tvingades därför att åka till jobbet både tidiga morgnar och eftermiddagar samma dag. Schemat innebar fler resor och efter att ha vänt sig till Unionen för rådgivning krävde han ersättning för ökade resekostnader. Kort därefter gav företaget honom en skriftlig varning och en uppmaning att läsa på om företagets löneregler. 

Problemen med schemaläggningen fortsatte sedan, enligt stämningsansökan. Mannens schema ändrades ofta med kort varsel, vilket gjorde det svårt att planera vardagen.

Chefen slog mannen på armen

I december förra året diskuterade mannen schemaläggningen med sin närmaste chef. Chefen blev då, enligt stämningsansökan, arg och slog mannen tre gånger på armen. Händelsen anmäldes till en högre chef och den närmaste chefen ska senare ha bett om ursäkt inför kollegor. Unionen anser dock att bolaget inte genomförde någon tillräcklig utredning eller hantering av situationen.

Unionen kräver 190 000 i skadestånd

I mars i år meddelade företaget att mannen skulle sägas upp av personliga skäl. Enligt arbetsgivaren hade han bland annat brustit i samarbetsförmåga och inte följt sina arbetsscheman. Bolaget hänvisade också till den tidigare varningen.

Enligt Unionen saknas sakliga skäl för uppsägningen. Fackförbundet stämmer därför flygbolaget i Arbetsdomstolen och kräver att mannen får 190 000 kronor i allmänt skadestånd och jobbet tillbaka.

Arbetsrätt

Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

GDPR skyddar känsliga personuppgifter

Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
Källa: IMY

Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

– Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

– Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

Källa: IMY