Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

A-kassan krävs på skadestånd för lång handläggningstid

En Sifmedlem har anmält förbundets a-kassa till Justitiekanslern, JK, och kräver skadestånd då han anser sig ha förlorat 44 dagars ersättning på grund av en orimligt lång handläggningstid.
Publicerad
Mannen var tidigare anställd vid ett företag i Värmland. När verksamheten skulle flyttas sades han upp men erbjöds några månaders fortsatt arbete, som support åt den som skulle överta hans arbete.
Då mannen vid sidan av anställningen haft ett eget företag gjordes en överenskommelse om att ersättningen för supportarbetet skulle gå till företaget. Efter ett halvår var uppdraget slut och då han inte fått några nya kunder anmälde sig mannen som arbetslös, den 9 februari i år. När han begärde ersättning från a-kassan ansökte han om att få ha sin verksamhet kvar.
- När jag tidigare var i kontakt med a-kassan fick jag veta att det kunde vara möjligt att få ha verksamheten kvar om den skett i ringa omfattning under det senaste året. Då jag räknade ut att jag haft en verksamhet motsvarande tio timmar i veckan under året ville jag gärna få saken prövad av a-kassan, säger mannen.
Han hävdar att han efter att ha skickat in sina papper till a-kassan inte haft någon verksamhet i företaget.
- Jag väntade ju på beskedet. Och var övertygad om att jag skulle få retroaktiv a-kassa för hela perioden om jag inte fick ha kvar mitt företag.
Först nära två månader senare fick han besked om att han måste fylla i ett intyg om att han lagt företaget vilande innan han hade rätt till ersättning. För den tid han väntat på beskedet, minus karenstiden 44 dagar, skulle han inte få någon ersättning.
- Hade jag fått beskedet tidigare så hade jag naturligtvis genast lagt företaget vilande eftersom jag inte hade några kunder. Och det kan inte vara rimligt att man ska behöva vänta på besked i två månader när man samtidigt förlorar ersättning varje dag.
Anette Söderström, försäkringschef på a-kassan, säger:
- Den som jobbat heltid och haft egen verksamhet har som uppsagd rätt till ersättning enligt den så kallade bisyssleregeln. Men om man innan arbetslösheten endast haft inkomst i ett eget företag så betraktas man som en arbetslös egenföretagare när vi får in anmälan. Och då måste man intyga att man lagt ned eller sålt verksamheten innan man får ersättning.
Men är nära två månader en rimlig väntetid på besked i den här situationen?
- När en egen företagare blir arbetslös måste vi ha in mer handlingar än när en anställd blir det. Och vi har ofta problem med att få in korrekta handlingar.
Mannen säger att han skickade in en sista kompletterande handling den 18 februari, sex veckor innan den 2 april, då han fick beskedet. Enligt Anette Söderström hade a-kassan inte ett fullständigt underlag för att kunna fatta beslut förrän i mitten av mars.
- Vi har som målsättning att handläggningstiden inte ska överstiga fyra veckor från det vi har tillräckliga och kompletta handlingar och jag anser att vi klarat målet i det här fallet, säger Anette Söderström.
Mannen kräver ett skadestånd på drygt 20 000 kronor av a-kassan, motsvarande de 44 dagarnas ersättning. Det blir nu upp till JK att besluta om ärendet ska utredas.

ANITA TÄPP

















Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.