Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ikea köpte ut bipolär – stäms i domstol

Ikea lät en anställd skriva på ett utköpsavtal - samtidigt som han var inne i ett bipolärt skov. När mannen ångrade sig vägrade möbeljätten att låta honom återfå sin tjänst. Unionen anser att utköpsavtalet är ogiltigt och har nu stämt Ikea i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Ett Ikea-varuhus
Ikea lät en anställd skriva på ett utköpsavtal - samtidigt som han var inne i ett bipolärt skov. När mannen ångrade sig vägrade möbeljätten att låta honom återfå sin tjänst. Foto: Janerik Henriksson/TT.

UPPDATERAD.
I november 2022 tecknade Ikea of Sweden AB och en UX-designer ett avtal om att avsluta mannens tillsvidareanställning i bolaget. Problemet var bara att mannen, som lider av bipolär sjukdom, vid tillfället var inne i en manisk period. Redan samma dag ångrade han sig och meddelade arbetsgivaren att han ville ha kvar sin tjänst. Möbelföretaget har hittills vägrat att gå honom till mötes.

Unionen har nu stämt Ikea i Arbetsdomstolen.

Vi menar att Ikea har passat på att göra sig av med vår medlem när han inte var i balans. Arbetsgivaren har haft full kännedom om mannens psykiska besvär sedan lång tid tillbaka samt att han befann sig i en manisk period när utköpsavtalet undertecknades, säger Karl Hägg, förbundsjurist.

Unionen påpekar att avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning är ogiltiga enligt lag, och man kräver nu att medlemmen återfår sin anställning.

− Vi har bra bevisning men det återstår att se vad AD gör för bedömning i det här fallet, säger Karl Hägg.

Mådde dåligt - tvingades inställa sig 

När den maniska perioden eskalerade i november 2022 hade mannen inte sovit på flera dygn. Han meddelade därför sin chef att han inte mådde bra och bad om några dagars semester. Chefen nekade ledighet och bad honom istället att inställa sig på kontoret.

Tidigare samma år hade mannen, under en annan manisk period, åkt utomlands - utan att först meddela sina arbetsgivare om resan. När den maniska episoden var över inställde han sig på kontoret och tilldelades en varning. I samband med varningen erbjöds UX-designern också ett utköpsavtal på sex månadslöner, vilket han tackade nej till.

Ikea of Sweden AB har avböjt att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen