Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ikea köpte ut bipolär – stäms i domstol

Ikea lät en anställd skriva på ett utköpsavtal - samtidigt som han var inne i ett bipolärt skov. När mannen ångrade sig vägrade möbeljätten att låta honom återfå sin tjänst. Unionen anser att utköpsavtalet är ogiltigt och har nu stämt Ikea i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad
Ett Ikea-varuhus
Ikea lät en anställd skriva på ett utköpsavtal - samtidigt som han var inne i ett bipolärt skov. När mannen ångrade sig vägrade möbeljätten att låta honom återfå sin tjänst. Foto: Janerik Henriksson/TT.

UPPDATERAD.
I november 2022 tecknade Ikea of Sweden AB och en UX-designer ett avtal om att avsluta mannens tillsvidareanställning i bolaget. Problemet var bara att mannen, som lider av bipolär sjukdom, vid tillfället var inne i en manisk period. Redan samma dag ångrade han sig och meddelade arbetsgivaren att han ville ha kvar sin tjänst. Möbelföretaget har hittills vägrat att gå honom till mötes.

Unionen har nu stämt Ikea i Arbetsdomstolen.

− Vi menar att Ikea har passat på att göra sig av med vår medlem när han inte var i balans. Arbetsgivaren har haft full kännedom om mannens psykiska besvär sedan lång tid tillbaka samt att han befann sig i en manisk period när utköpsavtalet undertecknades, säger Karl Hägg, förbundsjurist.

Unionen påpekar att avtal som slutits under påverkan av en psykisk störning är ogiltiga enligt lag, och man kräver nu att medlemmen återfår sin anställning.

− Vi har bra bevisning men det återstår att se vad AD gör för bedömning i det här fallet, säger Karl Hägg.

Mådde dåligt - tvingades inställa sig 

När den maniska perioden eskalerade i november 2022 hade mannen inte sovit på flera dygn. Han meddelade därför sin chef att han inte mådde bra och bad om några dagars semester. Chefen nekade ledighet och bad honom istället att inställa sig på kontoret.

Tidigare samma år hade mannen, under en annan manisk period, åkt utomlands - utan att först meddela sina arbetsgivare om resan. När den maniska episoden var över inställde han sig på kontoret och tilldelades en varning. I samband med varningen erbjöds UX-designern också ett utköpsavtal på sex månadslöner, vilket han tackade nej till.

Ikea of Sweden AB har avböjt att kommentera ärendet.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten