Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Havererat IT-projekt kostade Sif miljoner

Sif ville ha en Rolls Royce men betala för en Volvo. Det är vd Anssi Atterbys förklaring till att hans företag Kentor gick miste om en lukrativ order. Men Sif fick punga ut med 3,5 miljoner för att kunna avbryta upphandlingen av ett nytt verksamhetssystem.<br />
Publicerad
Varken Sifs eller IT-konsulten Kentors ledningar vill prata om kostnaderna för det nerlagda projektet. Siffrorna betraktas som en affärshemlighet, även om parterna inte förbjudit varandra att offentliggöra dem. Siftidningens undersökning har gett en så pass trovärdig bild av kostnader och handlingsförlopp att vi anser våra uppgifter bekräftade.
Minst 120 anställda i Sif har under två år varit med och kartlagt de behov som ett nytt datoriserat verksamhetssystem skulle leva upp till. Det uttjänta medlemsregistret MedWind skulle ersättas med en ny IT-plattform. Systemet skulle kopplas ihop med funktioner för inkassering av avgifter, kursadministration, statistik och ett ärende- och dokumenthanteringssystem. Ett medlemsärende skulle enkelt kunna följas på datorskärmen, av både medlem och handläggare. Kopplingar till telefoni och intranät önskades också.
Kartläggningen ledde fram till en kravspecifikation på 400 sidor och ännu fler rutiner och applikationer. Kentor fick ordern i konkurrens med tre andra IT-konsulter.
-Kentor var varken dyrast eller billigast. De erbjöd den funktionalitet vi ville ha, säger Sifs ekonomichef Urban Fastrup.
Vad Siftidningen erfar stannade Kentors offert på ca 20 miljoner. Men när avtalet skulle undertecknas våren 2006 var prislappen drygt 30 miljoner kronor. Merparten av kostnadsökningen avsåg arbete med konvertering av data från Medwind till det nya systemet, som skulle byggas på plattformen Platina från EBI Systems.
Kentor visste från början att konverteringen skulle ingå. Lade företaget ett orealistiskt bud?
-Nej, hävdar vd Anssi Atterby. Konvertering av data tar man normalt i vår bransch aldrig till ett fast pris. Man gör en uppskattning. Om data i de gamla filerna är dåliga eller använts på fel sätt blir det jättemycket arbete med konverteringen. Det fanns ett riskmoment här. Projektet kunde bli dyrare än planerat.
-Det kom upp nya saker som vi inte förstått. Vi har inte för vana att lura kunderna. Vi har kalkylerat efter bästa förmåga.
Avtalet skrevs under i april. Det innehöll ett målpris som kunde underskridas eller överskridas beroende på vad en förstudie under sommaren skulle resultera i. Den utfördes av Kentors systemarkitekter.
När studien presenterades i augusti fick Sifs förhandlare nästa chock. Kentor bedömde nu arbetet som så komplicerat att det i antal konsulttimmar skulle dra iväg ytterligare. Sifs projektledning såg ingen bortre gräns för kostnaderna. Uppgifter förekommer om en slutnota på 50-75 miljoner, kanske ännu mer.
-De siffrorna känner jag inte igen, säger Anssi Atterby. Vi var inte så långt ifrån varandra prismässigt. Däremot fanns det en rutin, att framställa en stor mängd rapporter och blanketter, som det inte är lönsamt att programmera. Jag föreslog en standardlösning. I stället för att bygga en Volvo började man närma sig en Rolls Royce på vissa bitar.
Kentor erbjöd sig att leverera ett bantat system. Men i mitten av september hade Sifs ledning fått nog. Förbundet slog till reträtt och inledde förhandlingar om att häva avtalet. "Jag är på ren svenska skitförbannad på Kentor och skulle ha velat stämma arslet av dom", säger en anställd anonymt. Juridisk expertis avrådde dock Sif från att ta till hårdhandskarna. En rättslig process skulle sannolikt sluta i förlikning.
-Vi skrev aldrig fast i avtalet att vi kunde bryta det. Då hade det kostat oss ännu mer, säger Sifs stabschef Kerstin Christopherson, ansvarig för beställningen.
-Många har sagt att det var tufft gjort av oss att avbryta. Vi har lärt oss massor på allt nerlagt arbete som vi kan dra nytta av, möjligen med undantag av förstudien.
Ändå är det just förstudien som Sif fick ersätta Kentor för - för att komma ur affären. Det handlar om mellan tre och fyra miljoner kronor, pengar som alltså inte var till någon nytta.
-Vi har inte pushat till det yttersta. Vi gjorde upp i godo. Man måste köpa läget och komma överens, säger Kentors vd Anssi Atterby.
-Jag har inga bad feelings. I bästa samförstånd har vi lämnat varandra, supportar Kerstin Christopherson.
Samtidigt som en och annan gnisslar tänder inom Sif har Kentors vd ställt sig frågan: varför blev det inte som jag är van vid? Här är hans svar:
-Vi skötte informationsgivningen från vårt håll på ett sätt så att kunden tappade förtroendet. Det blev dyrare än vi sagt. Vi tar på oss vår del - och Sif bör ta på sig sin del - för att vi inte lyckades banta projektet.
En del av Kentors självkritik är insikten att beställare av stora IT-projekt alltid är rädda för att misslyckas.
-Det är den övergripande första känslan. Rädslan är dominerande, säger Anssi Atterby.
I den mån det finns någon självkritik inom Sif gällande det havererade projektet får den sökas i anonyma bekännelser som "Vårt fel är att vi ville köpa ett standardsystem men la till 800 anpassningar".

BJÖRN ÖIJER

I morgon: Vad gör Sif nu?

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts. 

Arbetsrätt

Deltidsanställda blåstes på övertidsersättning

Nya regler skulle sätta stopp för orättvisan mot deltidsanställda. Men fem anställda vid Landvetters flygplats nekades ändå övertidsersättning. Förklaringen från arbetsgivaren: övertiden var frivillig.
Ola Rennstam Publicerad 19 oktober 2026, kl 06:00
Deltidsanställda på ett företag vid Landvetters flygplats fick lägre ersättning för övertidsarbete än de heltidsanställda. Ett brott mot kollektivavtalet anser Unionen, som stämt företaget i Arbetsdomstolen. Foto: Colourbox/AI-montage Ola Rennstam

Samma jobb ska ge samma övertidsersättning, oavsett om du arbetar heltid eller deltid. Det var ett av Unionens viktigaste krav i den senaste avtalsrörelsen. Till slut lyckades facket få arbetsgivarsidan att acceptera en ändring av kollektivavtalet som innebar att den lägre ersättningen för deltidsanställda slopades.

Men trots överenskommelsen har de gamla reglerna levt kvar på ett företag vid Landvetters flygplats. Där har fem deltidsanställda gått miste om övertidsersättning som heltidsanställda kollegor fått. 

Unionen: Övertiden var inte frivillig

Arbetsgivaren hävdar att övertidsarbetet har varit frivilligt från medarbetarnas sida och att de därför inte omfattas av reglerna om övertidsersättning. Unionen gör en helt annan bedömning och har nu stämt företaget för brott mot kollektivavtalet.

– Det här är medlemmar som har varit ansvarstagande och ställt upp för att verksamheten ska fungera. Då ska man ha betalt i enlighet med kollektivavtalet på samma sätt som sina heltidsanställda kollegor, säger Lena Isenstam, förbundsjurist på Unionen.

Kan en arbetsgivare undvika övertidsersättning genom att hävda att arbetet var frivilligt?

– Nej, vi delar inte synen på frivillighet. Arbetet har skett på arbetsgivarens initiativ och i verksamhetens intresse, då finns det inget utrymme för så kallad frivillig övertid. När du på det här sättet arbetar mer än ditt arbetstidsmått är det frågan om övertid och då ska det utgå övertidsersättning.

Olika ersättning kan vara diskriminering

Personalen på Landvetterföretaget arbetar bland annat med incheckning av resenärer. När flyg blir försenade kan de behöva stanna kvar efter arbetstid. Vid sådana tillfällen har heltidsanställda fått övertidsersättning, medan deltidsanställda inte har fått motsvarande summa. 

Enligt Unionen innebär det  ett missgynnande av deltidsanställda som strider mot med diskrimineringslagstiftningen.

Unionen kräver 228 000 kronor i skadestånd

Saken ska nu avgöras i Arbetsdomstolen. Sammanlagt kräver facket drygt 228 000 kronor i skadestånd. Av summan gäller 75 000 kronor skadestånd till förbundet för kollektivavtalsbrott och 20 000 kronor till var och en av de fem medlemmarna.

Unionen ser i nuläget ingen tendens att fler arbetsgivare har börjat ta efter företaget på Landvetters flygplats.

– De allra flesta arbetsgivare gör rätt så detta är ett undantag. Men vi ser allvarligt på varje arbetsgivare som inte följer våra kollektivavtal. Företagets agerande är helt obegripligt för mig, säger Lena Isenstam. 

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.