Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Fler känner sig diskriminerade på jobbet

Coronapandemin gjorde att Unionens jurister fick in ovanligt många ärenden under 2020. Medlemmar som känner sig diskriminerade av arbetsgivare stod för den tydligaste ökningen.
Lina Björk Publicerad 8 april 2021, kl 10:21
Under 2020 fick Unionens jurister in 39 miljoner kronor för förbundets medlemmar. Illustration: Bo Lundberg

Det var ett turbulent år på Sveriges arbetsmarknad förra året. När coronapandemin drog över landet skapades på kort tid nya regler för att rädda jobb och undvika konkurser. Unionen stämde 104 arbetsgivare för felaktiga uppsägningar, avsked, uteblivna löner och turordningsbrott.

Men trots ett speciellt år, satte coronaviruset endast ett litet avtryck i Arbetsdomstolen och tingsrätterna. Orsaken var troligen att avtal om korttidsarbete så snabbt var på plats.

– Det var lyckosamt att ett regelverk fanns och snabbt kunde anpassas till de nya förutsättningarna. Utan lagen om korttidsarbete hade vi förmodligen haft fler tvister, men också fler ärenden kopplade till arbetsbristuppsägningar, men det fick vi inte nu, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

– Däremot har vi haft hårt tryck på vår telefonjour, där många av frågorna har handlat om korttidsarbete och om förhandlingar om neddragningar på företag som har gått dåligt.

Utan lagen om korttidsarbete hade vi  haft fler tvister

Det allra vanligaste ärendet är fortfarande medlemmar som inte fått ut sin lön. Tvister som juristerna tycker har ökat jämfört med tidigare år är anställda som känner sig diskriminerade av sin arbetsgivare. Det var dock ingen speciell diskrimineringsgrund som stack ut, utan ärenden från alla de olika grunderna förekom.

Även ärenden om ersättning från arbetslöshetsförsäkringen har blivit fler.

Fyra medlemmar stämdes 2020

Utöver stämningar agerar Unionen också ombud om en medlem blir stämd av sin arbetsgivare. 2020 hamnade fyra medlemmar i domstolen, anklagade för bland annat röjande av företagshemligheter.

– En annan sak som sticker ut, liksom 2019, är antalet företagsrekonstruktioner. Om ett företag har skulder som inte kan betalas, men på sikt har möjlighet att lösa problemet kan man begära företagskonstruktion. Det finns fortfarande ett antal frågor där det inte är helt klart vad som gäller kring vilka fordringar som kan omfattas av skuldnedskrivningar, och i vilken ordning de anställda ska få betalt, säger Malin Wulkan.

Sedan Unionen bildades 2008 har antalet stämningar mot arbetsgivare ökat för varje år. Men de senaste åren har trenden vänt. Färre stämningar har lämnats in till både Arbetsdomstolen och tingsrätterna, trots att antalet ärenden som förbundet fått in har ökat. Men det betyder inte att antalet förhandlingar med arbetsgivare har minskat. De flesta ärenden blir lösta innan de hamnar i domstol.

Sammanlagt fick Unionens medlemmar 39 miljoner kronor i ersättning efter att ha fått hjälp av förbundets jurister förra året. I det räknas också försäkringsrättsärendena in, alltså exempelvis överklagade beslut om arbetsskador, livränta, och a-kassa.

Läs mer: Få arbetsgivare döms för diskriminering

 

Facket hjälper vid konkurser

  • Om du inte har fått ut lön kan du som anställd begära din arbetsgivare i konkurs. Unionen kan hjälpa till med ansökan och vara ombud vid konkursförhandlingen. Då finns möjlighet att få ersättning från den statliga lönegarantin.
  • Förra året hjälpte Unionen medlemmar att ansöka om konkurs av 72 arbetsgivare.
Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."