Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Engagerade sig fackligt - avskedades

När fastighetsbolaget ville försämra villkoren tog projektledaren strid för medarbetarna. Men det uppskattades inte av arbetsgivaren som avskedade mannen och anklagade honom för illojalitet. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Enligt Unionen håller arbetsgivarens anklagelser varken för avsked eller uppsägning. Colourbox

I början av 2019 engagerade sig projektledaren fackligt. På agendan stod bland annat arbetsmiljön på företaget och huruvida de anställda hade förtroendearbetstid eller inte. Kollegor blev utköpta och hade i omgångar mått dåligt på grund av sitt jobb så projektledaren upplevde att frågan snabbt blev infekterad när han ifrågasatte saker, och kontakten med ledningen försämrades.

– Han upplevde att han motarbetades i sitt fackliga engagemang och inte fick gehör för de frågar som han lyfte. Han tog upp saker som arbetsgivaren tyckte var jobbiga, vilket är en del av hur tvisten utvecklades, säger Sverker Wickberg, Unionens förbundsjurist som företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.

I oktober avskedades projektledaren efter nästan tolv år i företaget och under förhandlingen som följde hävdade arbetsgivaren att han gjort sig skyldig till dataintrång genom att på arbetstid ha tagit del av dokument i bolagets datasystem. Han hade visserligen gjort en del slagningar i systemet, så som sitt eget namn, ”mbl” och ”protokoll” och fått träffar på det, men enligt honom, inte i syfte att skada företaget.

– Han har gjort slagningar i systemet för att få tag på information och inte i något illojalt syfte. Informationen han hittat har varit öppen och inte legat skyddad på något sätt. Så att det skulle vara tal om intrång är fel, säger Sverker Wickberg.

Ytterligare en grund för avskedandet är enligt bolaget dålig arbetsprestation. Projektledaren har dock aldrig fått någon varning om att arbetsgivaren var missnöjd med hans jobb. Han har därför inte kunnat göra någonting för att förbättra saken. Hans löneutveckling har dessutom genom åren varit god, och han har därför inte haft anledning att ifrågasätta om han gjort ett bra jobb eller inte.

– För att avskeda någon talar man i lagen om att någon grovt ska ha åsidosatt sina åligganden mot företaget. Vi anser att det man lagt medlemmen till last varken räcker för ett avsked eller en uppsägning på grund av personliga skäl. Framför allt har man inte på något sätt talat om för honom att sättet han betett sig på skulle vara tokigt.

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen