Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Engagerade sig fackligt - avskedades

När fastighetsbolaget ville försämra villkoren tog projektledaren strid för medarbetarna. Men det uppskattades inte av arbetsgivaren som avskedade mannen och anklagade honom för illojalitet. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Enligt Unionen håller arbetsgivarens anklagelser varken för avsked eller uppsägning. Colourbox

I början av 2019 engagerade sig projektledaren fackligt. På agendan stod bland annat arbetsmiljön på företaget och huruvida de anställda hade förtroendearbetstid eller inte. Kollegor blev utköpta och hade i omgångar mått dåligt på grund av sitt jobb så projektledaren upplevde att frågan snabbt blev infekterad när han ifrågasatte saker, och kontakten med ledningen försämrades.

– Han upplevde att han motarbetades i sitt fackliga engagemang och inte fick gehör för de frågar som han lyfte. Han tog upp saker som arbetsgivaren tyckte var jobbiga, vilket är en del av hur tvisten utvecklades, säger Sverker Wickberg, Unionens förbundsjurist som företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.

I oktober avskedades projektledaren efter nästan tolv år i företaget och under förhandlingen som följde hävdade arbetsgivaren att han gjort sig skyldig till dataintrång genom att på arbetstid ha tagit del av dokument i bolagets datasystem. Han hade visserligen gjort en del slagningar i systemet, så som sitt eget namn, ”mbl” och ”protokoll” och fått träffar på det, men enligt honom, inte i syfte att skada företaget.

– Han har gjort slagningar i systemet för att få tag på information och inte i något illojalt syfte. Informationen han hittat har varit öppen och inte legat skyddad på något sätt. Så att det skulle vara tal om intrång är fel, säger Sverker Wickberg.

Ytterligare en grund för avskedandet är enligt bolaget dålig arbetsprestation. Projektledaren har dock aldrig fått någon varning om att arbetsgivaren var missnöjd med hans jobb. Han har därför inte kunnat göra någonting för att förbättra saken. Hans löneutveckling har dessutom genom åren varit god, och han har därför inte haft anledning att ifrågasätta om han gjort ett bra jobb eller inte.

– För att avskeda någon talar man i lagen om att någon grovt ska ha åsidosatt sina åligganden mot företaget. Vi anser att det man lagt medlemmen till last varken räcker för ett avsked eller en uppsägning på grund av personliga skäl. Framför allt har man inte på något sätt talat om för honom att sättet han betett sig på skulle vara tokigt.

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.