Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Engagerade sig fackligt - avskedades

När fastighetsbolaget ville försämra villkoren tog projektledaren strid för medarbetarna. Men det uppskattades inte av arbetsgivaren som avskedade mannen och anklagade honom för illojalitet. Det menar Unionen som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.
Lina Björk Publicerad
Colourbox
Enligt Unionen håller arbetsgivarens anklagelser varken för avsked eller uppsägning. Colourbox

I början av 2019 engagerade sig projektledaren fackligt. På agendan stod bland annat arbetsmiljön på företaget och huruvida de anställda hade förtroendearbetstid eller inte. Kollegor blev utköpta och hade i omgångar mått dåligt på grund av sitt jobb så projektledaren upplevde att frågan snabbt blev infekterad när han ifrågasatte saker, och kontakten med ledningen försämrades.

– Han upplevde att han motarbetades i sitt fackliga engagemang och inte fick gehör för de frågar som han lyfte. Han tog upp saker som arbetsgivaren tyckte var jobbiga, vilket är en del av hur tvisten utvecklades, säger Sverker Wickberg, Unionens förbundsjurist som företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.

I oktober avskedades projektledaren efter nästan tolv år i företaget och under förhandlingen som följde hävdade arbetsgivaren att han gjort sig skyldig till dataintrång genom att på arbetstid ha tagit del av dokument i bolagets datasystem. Han hade visserligen gjort en del slagningar i systemet, så som sitt eget namn, ”mbl” och ”protokoll” och fått träffar på det, men enligt honom, inte i syfte att skada företaget.

– Han har gjort slagningar i systemet för att få tag på information och inte i något illojalt syfte. Informationen han hittat har varit öppen och inte legat skyddad på något sätt. Så att det skulle vara tal om intrång är fel, säger Sverker Wickberg.

Ytterligare en grund för avskedandet är enligt bolaget dålig arbetsprestation. Projektledaren har dock aldrig fått någon varning om att arbetsgivaren var missnöjd med hans jobb. Han har därför inte kunnat göra någonting för att förbättra saken. Hans löneutveckling har dessutom genom åren varit god, och han har därför inte haft anledning att ifrågasätta om han gjort ett bra jobb eller inte.

– För att avskeda någon talar man i lagen om att någon grovt ska ha åsidosatt sina åligganden mot företaget. Vi anser att det man lagt medlemmen till last varken räcker för ett avsked eller en uppsägning på grund av personliga skäl. Framför allt har man inte på något sätt talat om för honom att sättet han betett sig på skulle vara tokigt.

Avsked eller uppsägning?

  • Det är stor skillnad mellan att bli avskedad och uppsagd.
  • En arbetsgivare får bara avskeda om en anställd grovt har misskött sin anställning.
  • Vid ett avsked måste den anställda lämna arbetsplatsen direkt och mister då lön och andra förmåner.
  • Den som blir uppsagd behåller lön och förmåner under uppsägningstiden, men måste ibland jobba under uppsägningstiden.
  • En anställd kan bli uppsagd på grund av arbetsbrist eller av personliga skäl. Personliga skäl kan till exempel vara stöld, illojal konkurrens, arbetsvägran och olovlig frånvaro.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Köpte möbler med rabatt – avskedades för illojalitet

Tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till kraftig rabatt. Möbelköpen på en mässa fick arbetsgivaren att anklaga en anställd för illojalitet och avskeda honom. Nu får han 460 000 kronor efter en förlikning.
Ola Rennstam Publicerad 16 november 2026, kl 06:00
Bildmontage med ett blått vitrinskåp, en grön soffa och en turkos fåtölj i tre olika rum
Möbelköpen ledde till avsked. Unionen drev butikssäljarens fall till domstol och nu får mannen 460 000 kronor efter en förlikning. Foto: Englesson/Colourbox

Mannen hade arbetat som butikssäljare på ett möbelföretag i Västsverige i drygt åtta år när han förra hösten besökte en branschmässa. Där köpte han tre vitrinskåp, en bäddsoffa och en fåtölj till 40 procents rabatt.

Köpen fick arbetsgivaren att reagera. Enligt bolaget deltog mannen på mässan i tjänsten och representerade därmed företaget. Ledningen menar att han utnyttjade sin ställning och företagets leverantörskontakter för privata affärer. 
Arbetsgivaren misstänkte nämligen att möblerna skulle säljas vidare. Att medarbetaren köpte tre likadana vitrinskåp i olika färger tyder, enligt arbetsgivaren, på att möblerna inte enbart var avsedda för eget bruk.

Swishbetalningen ökade misstankarna

Även betalningen väckte misstankar. Pengarna för bäddsoffan och fåtöljen swishades till säljarens privata konto. Arbetsgivaren ansåg att medarbetaren hade agerat illojalt och valde kort därpå att avskeda honom. Mässköpen var inte den första incidenten. Enligt företaget hade man några år tidigare reagerat på mannens privata inköp av bland annat ett stort antal plädar och lampor. Arbetsgivaren hänvisade också till medarbetarens privata affärer på Blocket.

Mannen förnekar illojalitet – möblerna var för privat bruk

Men mannen ger en helt annan bild. Han förnekar att han gjort något fel och hävdar att han besökte mässan på sin fritid och köpte möblerna för privat bruk. 
Han bestrider också att möblerna var avsedda för vidareförsäljning. Rabatten på 40 procent var en generell rabatt på utställningsexemplar och inget han hade förhandlat sig till genom sin anställning. Swishbetalningen gjordes, enligt mannen, enligt instruktioner från säljaren.

Unionen tog strid – mannen får 460 000 kronor

Unionen tog strid för mannen och drev tvisten vidare till domstol. Facket ansåg att det saknades grund för avskedandet och pekade också på att de tidigare inköpen låg för långt tillbaka i tiden för att ha betydelse i målet.

Men innan ärendet hann prövas i domstol gjorde parterna upp. Förlikningen innebär att mannen får 460 000 kronor från arbetsgivaren och att anställningen avslutas.

Unionen har avböjt att kommentera uppgörelsen. Kollega har sökt arbetsgivaren.

Arbetsrätt

Anställd eller inte – vad gäller?

Du får ett jobberbjudande och tackar ja, men något anställningsavtal har du inte skrivit på. Är du ändå anställd? Ja, det kan du vara. Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter förklarar när ett anställningsavtal blir bindande och när ett misstag kan få betydelse.
Lina Björk Publicerad 28 oktober 2026, kl 05:59
Två personer skakar hand, den ena håller ett dokument
Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan också ingås muntligen. Men vid en tvist kan det bli svårare att bevisa vad parterna har kommit överens om. Foto: Colourbox

Ali Alshihan, 26, från Älmhult sökte flera jobb på Ikea och kallades till en videointervju. Kort därefter fick han ett jobberbjudande, men erbjudandet drogs tillbaka. Enligt Ikea hade mejlet skickats till fel person.

Men när blir ett jobberbjudande egentligen ett bindande anställningsavtal? Och måste anställningsavtalet vara skriftligt för att gälla? Unionens förbundsjurist Viktor Anesäter vill inte uttala sig om det enskilda Ikea-fallet, men förklarar vad som gäller generellt.

När blir ett anställningsavtal bindande?

Viktor Anesäter

– För att ett avtal ska gälla behöver parterna vara överens om de viktigaste villkoren. Ett anställningsavtal behöver inte vara skriftligt utan kan träffas muntligen. Ofta utfärdar dock arbetsgivaren någon form av anställningsbevis eller skriftlig bekräftelse. Det beror bl.a. på att en arbetsgivare är skyldig enligt lag att lämna skriftlig information till arbetstagaren om alla villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet.

Om du och arbetsgivaren är oense om anställningen, hur gör man då? 

– Den som säger att ett anställningsavtal har ingåtts behöver kunna visa att det är så. Oftast är det därför arbetstagaren som måste bevisa att hen faktiskt har blivit anställd. Mot den bakgrunden är det mycket viktigt att en arbetstagare ser till att de villkor man kommit överens om med arbetsgivaren också framgår skriftligen eftersom det annars kan vara svårt att bevisa.

Spelar det någon roll om den som söker jobbet missförstår situationen? 

– Den som gjort ett förklaringsmisstag inte är bunden av misstaget om den som mottagit förklaringen insåg eller borde ha insett att det rörde sig om ett missförstånd. Även det motsatta gäller, en person som är i god tro och inte hade någon anledning att misstänka att det var ett misstag, och som har accepterat anbudet under den förutsättningen kan ofta göra gällande att ett avtal har ingåtts.