Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Diskriminerad fick skadestånd

Då säljjobbet gick till en yngre mer oerfaren man, som enligt arbetsgivaren hade bättre personliga egenskaper, anmälde Maria Hjelm arbetsgivaren för könsdiskriminering. Hon fick nära 25 000 kronor i skadestånd.
Publicerad
- Pengarna ser jag bara som en bonus. Det jag ville uppnå var att ge arbetsgivaren en riktig näsbränna. Och även om jag vet det är önsketänkande, eftersom sådant här händer varje dag, så hoppas jag att det leder till att andra slipper uppleva det jag har gjort, säger Maria Hjelm.
Med sex års erfarenhet som säljare trodde både hon och hennes arbetsförmedlare att hon hade god chans att få jobbet som utesäljare hos Textilhuset i Uddevalla.
- Jobbet var inte utannonserat och jag blev jätteglad när arbetsförmedlaren berättade att han rekommenderat mig till arbetsgivaren, säger Maria.
Men efter ett par intervjuer stod det klart att hon inte skulle få arbetet. När Maria undrade varför uppgavs att hon var för ung och oerfaren.
En kort tid senare fick hon veta att en yngre man med betydligt mindre erfarenhet fått jobbet. Själv erbjöds hon en provanställning som innesäljare men blev uppsagd efter kort tid.
Maria beslöt anmäla arbetsgivaren för könsdiskriminering till Jämställdhetsombudsmannen, Jämo. Sif drev förhandlingen och ställde arbetsgivaren till svars för brott mot Jämställdhetslagen och lagen om anställningsskydd, las. Parterna förlikades och Maria fick 24 500 kronor i skadestånd.
- Brottet mot las avser att man inte varslade facket om att man avsåg att avbryta provanställningen, förklarar Sifs ombudsman Roger Ahlén.
Han anser att Maria Hjelm hade de klart bästa kvalifikationerna för jobbet.
- Men det mest intressanta är hur mycket vikt en arbetsgivare får lägga vid personliga egenskaper när han rekryterar. Även om det inte är reglerat i lagen så är det inte lagstiftarens mening att dom ska vara avgörande som i det här fallet.
Enligt Stellan Gärde, jurist vid LO-TCO Rättskydd, använder sig arbetsgivare ofta av personliga egenskaper som argument då en kvinna väljs bort till förmån för en man med sämre kvalifikationer.
- Från rättssäkerhetssynpunkt så borde lagen säga mer om vad som gäller. Det borde finnas större krav på att parterna ska dokumentera sitt handlande och sina bevekelsegrunder så att man senare mer objektivt kan bedöma vad som hänt, säger Stellan Gärde.
- Som det nu är så handlar det mycket om muntliga uppgifter och omdömen och tankar. En skicklig arbetsgivare kan alltid i viss utsträckning planera sina argument för att det han gjort ska falla under vad som är tillåtet. En praxis eller lagändring är nödvändig.
Eva Nikell, informatör hos Jämo, anser att Marias fall är ett solklart fall av könsdiskriminering.
- Personliga egenskaper kan spela en viss roll vid rekrytering, men det är bara en aspekt av den totala bedömningen där exempelvis utbildning och erfarenhet vägs in. Och om man väljer bort någon av personliga skäl, trots att denne har bättre kvalifikationer, måste det vara något väldigt påtagligt, säger Eva Nikell.
- Sådant här är svårt att bevisa, från båda håll. Men det finns ingen arbetsgivare som anser sig gjort rätt till hundra procent och sedan går med på en förlikning.

ANITA TÄPP











Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.