Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Diskriminerad fick skadestånd

Då säljjobbet gick till en yngre mer oerfaren man, som enligt arbetsgivaren hade bättre personliga egenskaper, anmälde Maria Hjelm arbetsgivaren för könsdiskriminering. Hon fick nära 25 000 kronor i skadestånd.
Publicerad
- Pengarna ser jag bara som en bonus. Det jag ville uppnå var att ge arbetsgivaren en riktig näsbränna. Och även om jag vet det är önsketänkande, eftersom sådant här händer varje dag, så hoppas jag att det leder till att andra slipper uppleva det jag har gjort, säger Maria Hjelm.
Med sex års erfarenhet som säljare trodde både hon och hennes arbetsförmedlare att hon hade god chans att få jobbet som utesäljare hos Textilhuset i Uddevalla.
- Jobbet var inte utannonserat och jag blev jätteglad när arbetsförmedlaren berättade att han rekommenderat mig till arbetsgivaren, säger Maria.
Men efter ett par intervjuer stod det klart att hon inte skulle få arbetet. När Maria undrade varför uppgavs att hon var för ung och oerfaren.
En kort tid senare fick hon veta att en yngre man med betydligt mindre erfarenhet fått jobbet. Själv erbjöds hon en provanställning som innesäljare men blev uppsagd efter kort tid.
Maria beslöt anmäla arbetsgivaren för könsdiskriminering till Jämställdhetsombudsmannen, Jämo. Sif drev förhandlingen och ställde arbetsgivaren till svars för brott mot Jämställdhetslagen och lagen om anställningsskydd, las. Parterna förlikades och Maria fick 24 500 kronor i skadestånd.
- Brottet mot las avser att man inte varslade facket om att man avsåg att avbryta provanställningen, förklarar Sifs ombudsman Roger Ahlén.
Han anser att Maria Hjelm hade de klart bästa kvalifikationerna för jobbet.
- Men det mest intressanta är hur mycket vikt en arbetsgivare får lägga vid personliga egenskaper när han rekryterar. Även om det inte är reglerat i lagen så är det inte lagstiftarens mening att dom ska vara avgörande som i det här fallet.
Enligt Stellan Gärde, jurist vid LO-TCO Rättskydd, använder sig arbetsgivare ofta av personliga egenskaper som argument då en kvinna väljs bort till förmån för en man med sämre kvalifikationer.
- Från rättssäkerhetssynpunkt så borde lagen säga mer om vad som gäller. Det borde finnas större krav på att parterna ska dokumentera sitt handlande och sina bevekelsegrunder så att man senare mer objektivt kan bedöma vad som hänt, säger Stellan Gärde.
- Som det nu är så handlar det mycket om muntliga uppgifter och omdömen och tankar. En skicklig arbetsgivare kan alltid i viss utsträckning planera sina argument för att det han gjort ska falla under vad som är tillåtet. En praxis eller lagändring är nödvändig.
Eva Nikell, informatör hos Jämo, anser att Marias fall är ett solklart fall av könsdiskriminering.
- Personliga egenskaper kan spela en viss roll vid rekrytering, men det är bara en aspekt av den totala bedömningen där exempelvis utbildning och erfarenhet vägs in. Och om man väljer bort någon av personliga skäl, trots att denne har bättre kvalifikationer, måste det vara något väldigt påtagligt, säger Eva Nikell.
- Sådant här är svårt att bevisa, från båda håll. Men det finns ingen arbetsgivare som anser sig gjort rätt till hundra procent och sedan går med på en förlikning.

ANITA TÄPP











Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."