Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Diskriminerad fick skadestånd

Då säljjobbet gick till en yngre mer oerfaren man, som enligt arbetsgivaren hade bättre personliga egenskaper, anmälde Maria Hjelm arbetsgivaren för könsdiskriminering. Hon fick nära 25 000 kronor i skadestånd.
Publicerad
- Pengarna ser jag bara som en bonus. Det jag ville uppnå var att ge arbetsgivaren en riktig näsbränna. Och även om jag vet det är önsketänkande, eftersom sådant här händer varje dag, så hoppas jag att det leder till att andra slipper uppleva det jag har gjort, säger Maria Hjelm.
Med sex års erfarenhet som säljare trodde både hon och hennes arbetsförmedlare att hon hade god chans att få jobbet som utesäljare hos Textilhuset i Uddevalla.
- Jobbet var inte utannonserat och jag blev jätteglad när arbetsförmedlaren berättade att han rekommenderat mig till arbetsgivaren, säger Maria.
Men efter ett par intervjuer stod det klart att hon inte skulle få arbetet. När Maria undrade varför uppgavs att hon var för ung och oerfaren.
En kort tid senare fick hon veta att en yngre man med betydligt mindre erfarenhet fått jobbet. Själv erbjöds hon en provanställning som innesäljare men blev uppsagd efter kort tid.
Maria beslöt anmäla arbetsgivaren för könsdiskriminering till Jämställdhetsombudsmannen, Jämo. Sif drev förhandlingen och ställde arbetsgivaren till svars för brott mot Jämställdhetslagen och lagen om anställningsskydd, las. Parterna förlikades och Maria fick 24 500 kronor i skadestånd.
- Brottet mot las avser att man inte varslade facket om att man avsåg att avbryta provanställningen, förklarar Sifs ombudsman Roger Ahlén.
Han anser att Maria Hjelm hade de klart bästa kvalifikationerna för jobbet.
- Men det mest intressanta är hur mycket vikt en arbetsgivare får lägga vid personliga egenskaper när han rekryterar. Även om det inte är reglerat i lagen så är det inte lagstiftarens mening att dom ska vara avgörande som i det här fallet.
Enligt Stellan Gärde, jurist vid LO-TCO Rättskydd, använder sig arbetsgivare ofta av personliga egenskaper som argument då en kvinna väljs bort till förmån för en man med sämre kvalifikationer.
- Från rättssäkerhetssynpunkt så borde lagen säga mer om vad som gäller. Det borde finnas större krav på att parterna ska dokumentera sitt handlande och sina bevekelsegrunder så att man senare mer objektivt kan bedöma vad som hänt, säger Stellan Gärde.
- Som det nu är så handlar det mycket om muntliga uppgifter och omdömen och tankar. En skicklig arbetsgivare kan alltid i viss utsträckning planera sina argument för att det han gjort ska falla under vad som är tillåtet. En praxis eller lagändring är nödvändig.
Eva Nikell, informatör hos Jämo, anser att Marias fall är ett solklart fall av könsdiskriminering.
- Personliga egenskaper kan spela en viss roll vid rekrytering, men det är bara en aspekt av den totala bedömningen där exempelvis utbildning och erfarenhet vägs in. Och om man väljer bort någon av personliga skäl, trots att denne har bättre kvalifikationer, måste det vara något väldigt påtagligt, säger Eva Nikell.
- Sådant här är svårt att bevisa, från båda håll. Men det finns ingen arbetsgivare som anser sig gjort rätt till hundra procent och sedan går med på en förlikning.

ANITA TÄPP











Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ringde sig själv i Telias kundtjänst – fick sparken

Medarbetaren ringde sig själv för att hinna med jobbet i kundtjänst för Telia. För det fick personen sparken. Nu stäms Telia av Unionen för ogiltigt avskedande.
Elisabeth Brising Publicerad 12 juni 2025, kl 09:27
Teliaskylt
Arbetet i Telias kundtjänst beskrivs som pressat i en stämningsansökan från Unionen. En kundtjänstanställd ringde upp sig själv för att hinna med jobbet men fick sparken för det. Nu stämmer facket företaget. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Artikeln har uppdaterats 16 juni.

Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog. 

Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen. 

Lyste rött i systemet

Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet. 

Chefen: Sköt det snyggt

Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.

Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen. 

När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken. 

Stäms på 190 000 kronor

Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund. 

Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet. 

Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten. 

"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega. 

Arbetsrätt

7 saker att påminna ditt barn om – inför sommarjobbet

Ska din tonåring jobba i sommar? För många är sommarjobbet första kontakten med arbetslivet. Här är några saker du som förälder kan påminna om.
Lina Björk Publicerad 22 maj 2025, kl 06:02
barn som klipper gräsmatta
Ett sommarjobb är ett bra första steg in i arbetslivet. Men har din tonåring koll på sina rättigheter? Foto: Colourbox

1. Anställningsavtal

Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar. 

 

2. Skador på jobbet

Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.  

 

3. Åldersgräns på arbetsuppgifter

Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam. 

 

4. Provjobba gratis

Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna. 

 

5. Jobba svart

Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera. 

 

6. Betala skatt

 Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen. 

 

7. Ringa sig sjuk och sjuklön

 Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.

Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.