Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Diskriminerad fick skadestånd

Då säljjobbet gick till en yngre mer oerfaren man, som enligt arbetsgivaren hade bättre personliga egenskaper, anmälde Maria Hjelm arbetsgivaren för könsdiskriminering. Hon fick nära 25 000 kronor i skadestånd.
Publicerad
- Pengarna ser jag bara som en bonus. Det jag ville uppnå var att ge arbetsgivaren en riktig näsbränna. Och även om jag vet det är önsketänkande, eftersom sådant här händer varje dag, så hoppas jag att det leder till att andra slipper uppleva det jag har gjort, säger Maria Hjelm.
Med sex års erfarenhet som säljare trodde både hon och hennes arbetsförmedlare att hon hade god chans att få jobbet som utesäljare hos Textilhuset i Uddevalla.
- Jobbet var inte utannonserat och jag blev jätteglad när arbetsförmedlaren berättade att han rekommenderat mig till arbetsgivaren, säger Maria.
Men efter ett par intervjuer stod det klart att hon inte skulle få arbetet. När Maria undrade varför uppgavs att hon var för ung och oerfaren.
En kort tid senare fick hon veta att en yngre man med betydligt mindre erfarenhet fått jobbet. Själv erbjöds hon en provanställning som innesäljare men blev uppsagd efter kort tid.
Maria beslöt anmäla arbetsgivaren för könsdiskriminering till Jämställdhetsombudsmannen, Jämo. Sif drev förhandlingen och ställde arbetsgivaren till svars för brott mot Jämställdhetslagen och lagen om anställningsskydd, las. Parterna förlikades och Maria fick 24 500 kronor i skadestånd.
- Brottet mot las avser att man inte varslade facket om att man avsåg att avbryta provanställningen, förklarar Sifs ombudsman Roger Ahlén.
Han anser att Maria Hjelm hade de klart bästa kvalifikationerna för jobbet.
- Men det mest intressanta är hur mycket vikt en arbetsgivare får lägga vid personliga egenskaper när han rekryterar. Även om det inte är reglerat i lagen så är det inte lagstiftarens mening att dom ska vara avgörande som i det här fallet.
Enligt Stellan Gärde, jurist vid LO-TCO Rättskydd, använder sig arbetsgivare ofta av personliga egenskaper som argument då en kvinna väljs bort till förmån för en man med sämre kvalifikationer.
- Från rättssäkerhetssynpunkt så borde lagen säga mer om vad som gäller. Det borde finnas större krav på att parterna ska dokumentera sitt handlande och sina bevekelsegrunder så att man senare mer objektivt kan bedöma vad som hänt, säger Stellan Gärde.
- Som det nu är så handlar det mycket om muntliga uppgifter och omdömen och tankar. En skicklig arbetsgivare kan alltid i viss utsträckning planera sina argument för att det han gjort ska falla under vad som är tillåtet. En praxis eller lagändring är nödvändig.
Eva Nikell, informatör hos Jämo, anser att Marias fall är ett solklart fall av könsdiskriminering.
- Personliga egenskaper kan spela en viss roll vid rekrytering, men det är bara en aspekt av den totala bedömningen där exempelvis utbildning och erfarenhet vägs in. Och om man väljer bort någon av personliga skäl, trots att denne har bättre kvalifikationer, måste det vara något väldigt påtagligt, säger Eva Nikell.
- Sådant här är svårt att bevisa, från båda håll. Men det finns ingen arbetsgivare som anser sig gjort rätt till hundra procent och sedan går med på en förlikning.

ANITA TÄPP











Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD