- Jag är otroligt upprörd över alla ungdomar som inte får visa upp sig och kan starta sina liv med framtidstro och hopp. Det kan vi aldrig acceptera.
Maud Olofsson är övertygad om att hennes modell skulle göra arbetsgivarna mer benägna att anställa unga.
Den innebär att arbetsgivaren kan kringgå lagen om anställningsskydd, las, vid anställning av unga upp till 26 år. Under två år ska arbetsgivaren ha rätt att säga upp den anställde med omedelbar verkan.
Om så sker har den anställde som jobbat minst tre månader rätt till ett avgångsvederlag med 8 procent av den utbetalda lönen, vilket motsvarar en månadslön efter ett år och två månadslöner efter två år.
Om anställningen inte avslutas övergår den automatiskt i en tillsvidareanställning med vanliga uppsägningsregler efter två år.
Maud Olofsson har, trots hård kritik, inga planer på att dra tillbaka förslaget:
- Man försöker göra en politisk kampanj av det här. Men jag backar inte så länge man inte har sakliga invändningar och jag undrar, vad gör de själva för att minska arbetslösheten?
Hon räknar upp en rad av regeringens, som hon tycker, misslyckade satsningar på att hjälpa unga att få jobb och säger:
- Regeringens stora nummer Plusjobben är inget annat än en tvåårig projektanställning som inte ger rätt till tillsvidareanställning eller kvalificerar till a-kassa.
- Enligt mitt förslag kvalificerar man sig redan efter ett år till a-kassan och förtur till en tillsvidareanställning. Efter två år har man dessutom rätt till en sådan anställning. Och det här betyder att anställningstryggheten är mycket bättre i mitt förslag än den är i Plusjobben.
Maud Olofsson påpekar att det finns många arbetsgivare som uppger att de skulle våga anställa fler om las luckrades upp.
- I många småföretag kan en nyanställd vara som att få in en ny medlem i familjen och då måste det stämma.
Arbetsgivarna kan ju provanställa ungdomar redan i dag?
- Ja, men provanställningstiden räcker uppenbarligen inte.
Maud Olofsson är inte förvånad över den starka reaktion som förlagan, det speciella anställningsavtalet för unga, väckt i Frankrike.
- Men där råder en helt annan situation än i Sverige. Där finns exempelvis stora klyftor som tidigare resulterat i våldsamma protester, inte minst i förorterna, och där finns en jättestor frustration över att regeringen inte klarar av att överbrygga klyftorna.
- Facken är också ganska svaga och att protestera på gatorna är ganska vanligt, till skillnad från hos oss där vi brukar lösa saker vid förhandlingsbordet.
Skulle inte ett särskilt ungdomsavtal i Sverige kunna väcka samma reaktioner här?
- Det ska naturligtvis genomföras i dialog, och där har den franske premiärministern gjort fel.
Om det här infördes, skulle det då inte öppna för fler försämringar i las?
- Varje tid kräver sina lösningar. Men vi vill inte riva upp las och förstöra kollektivavtal. Vi tycker det fungerar bra som det är med starka fack och arbetsgivareparter. Men det finns en del i regelverken som är svårt för småföretagen och då måste man fundera över vad som kan göra det enklare, säger Maud Olofsson.
ANITA TÄPP