Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Avskedad för illojalitet efter coronamiss

Kvinnan hjälpte till att starta upp kliniker för coronatester när hon blev avskedad för illojalitet. Arbetsgivaren anser bland annat att hon som verksamhetschef borde ha kontrollerat en läkare som skickade ut felaktiga testresultat.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson/TT
Arbetsgivaren menar att kvinnan bär skulden för att en läkare på företaget skickade fel resultat till personer som testat positivt för covid-19. Johan Nilsson/TT

Behovet av att testa sig för coronasmitta gjorde att flera företag startade upp i pandemins spår. Det nystartade företaget erbjöd PCR-tester i både Stockholm, Göteborg och Malmö, samt på Arlanda för dem som behöver ett reseintyg.

Här jobbade Unionenmedlemmen med att utveckla de olika klinikerna, rekrytera undersköterskor, schemalägga de anställda och vara del av den dagliga driften.

Anklagas för illojalitet

I början av sommaren blev kvinnan inkallad i ett rum av en delägare och bolagets vd som meddelade att hon var avskedad. Anledningen var enligt arbetsgivaren att hon skulle ha agerat illojalt mot företaget.

– Arbetsgivaren har varit väldigt svepande till skälen för avskedandet men grunden ska ha varit en form av arbetsvägran, något hon tillbakavisar helt då det inte ligger någon sanning i det, säger Ulf Åkesson, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

Läs mer: Miljonskadestånd för illojal chef

I bolagets svaromål till tingsrätten anklagar man bland annat kvinnan för att, i en privat chattgrupp, ha uppmanat anställda att sjukskriva sig och inte komma till jobbet. Företaget anser också att hon som verksamhetschef bär en del av skulden till att en läkare på företaget skickade ut fel resultat till personer som testat positivt för covid-19. Något som senare IVO-anmäldes.

Läs mer: Sjuk på jobbet kan leda till uppsägning

Efter att kvinnan fick beskedet blev hon arbetsbefriad och tanken var att företaget skulle hålla en överläggning med hennes fackförbund Unionen, men någon sådan blev inte av. Unionen stämmer nu hälsoföretaget på sammanlagt 150 000 kronor i skadestånd för kvinnans avsked.

Kollega har varit i kontakt med hälsoföretaget som inte vill kommentera tvisten innan rättegången har startat. 

    AVSKED ELLER UPPSÄGNING?

    Avsked: Om du blir avskedad av din arbetsgivare innebär det att anställningen upphör omedelbart och utan uppsägningstid eller uppsägningslön. Det innebär också att du gjort något så grovt och allvarligt att arbestgivaren inte kan ha kvar dig som anställd. Grund för avsked kan vara att du stulit saker från din arbetsgivare, hotat eller slagit någon på arbetsplatsen eller varit frånvarande utan rimligt skäl.

    Uppsagd av personliga skäl: Att bli uppsagd av personliga skäl är också allvarligt men innebär inte att du måste gå på dagen. Har du samarbetsproblem, svårt att prestera eller saknar rätt kompetens för det jobb du ska utföra, måste arbetsgivaren först fundera på om det går att omplacera dig till en annan enhet eller syssla. Fungerar inte det kan du hänga löst, men har då en uppsägningstid, som varierar beroende av hur länge du varit anställd.

    Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

    Bläddra i senaste numret av Kollega

    Till Kollegas e-tidning

    Bläddra i senaste Chef & Karriär

    Till Chef & Karriärs e-tidning
    Arbetsrätt

    Kollegan läste kvinnas läkemedelsuppgifter – nu stäms bolaget

    En apotekstekniker kollade upp en tidigare kollegas receptbelagda läkemedel i företagets system vid tre tillfällen. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och kräver skadestånd för brott mot GDPR.
    Ola Rennstam Publicerad 18 augusti 2026, kl 06:01
    Närbild på händer med skyddshandskar vid ett tangentbord. Bilden används som illustration till artikel om receptsystem och GDPR.
    Unionen har stämt ett företag inom detaljhandeln efter att en anställd vid tre tillfällen tagit del av en tidigare kollegas läkemedelsuppgifter i receptsystemet. Tvisten gäller om behandlingen av känsliga personuppgifter strider mot GDPR. Foto: Colourbox

    Kvinnan hade tidigare arbetat som receptarie i apoteksverksamheten på ett företag inom detaljhandeln. Efter att hon lämnat sin anställning upptäckte hon att hennes kollega, en apotekstekniker, vid tre tillfällen hade loggat in i företagets receptsystem. Där hade teknikern tagit del av uppgifter om hennes receptförskrivna läkemedel.

    Uppgifterna hämtades från den nationella läkemedelslistan, som innehåller information om vilka läkemedel en person har fått förskrivna och hämtat ut.

    Unionen: Kollegans sökningar var ett allvarligt integritetsintrång

    Enligt Unionen rör det sig om känsliga personuppgifter och sökningar som saknade laglig grund. Därför har facket nu stämt bolaget i Arbetsdomstolen.

    Hanteringen har inneburit ett allvarligt intrång i vår medlems personliga integritet. Hon har känt obehag över att utomstående har fått tillgång till privat information utan hennes vetskap, säger Klara Hedlund, förbundsjurist på Unionen, som företräder kvinnan.

    Unionen: Företaget ansvarar för behandlingen av personuppgifter

    Enligt Klara Hedlund har företaget lämnat olika förklaringar till det inträffade.

    Arbetsgivaren har bland annat uppgett att kvinnan bett om hjälp att kontrollera lagerstatus för läkemedel. Det förnekar hon.

    GDPR skyddar känsliga personuppgifter

    Alla verksamheter som hanterar personuppgifter måste följa EU:s dataskyddsförordning GDPR (General Data Protection Regulation). 
    Källa: IMY

    Enligt Unionens stämningsansökan ska företaget också ha hänvisat till en IVO-anmälan mot den tidigare anställda, men enligt facket saknar det ärendet koppling till kvinnans egna läkemedel.

    Därför stämmer Unionen arbetsgivaren

    Varför stämmer Unionen bolaget när det tycks vara en anställd som aktivt gjort fel?

    – Vi menar att det är bolaget som har personuppgiftsansvaret. Då är utgångspunkten att anställdas behandling av personuppgifter sker under arbetsgivarens ansvar.

    Har företaget brustit i sina kontrollsystem i det här fallet?

    – Vi har inte argumenterat i frågan om kontroll eftersom arbetsgivaren menar att det finns skäl för den behandling av personuppgifter som har skett. Där har vi olika uppfattningar.

    Unionen kräver företaget på 40 000 kronor i skadestånd för brott mot dataskyddsförordningen, GDPR. 

    Fotnot: Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

    Därför är uppgifter om läkemedel skyddade

    Uppgifter om en persons hälsa räknas som känsliga personuppgifter enligt GDPR. Det innebär att de har ett starkare skydd och som huvudregel inte får behandlas. Det finns dock flera undantag, bland annat när det finns särskilt stöd i GDPR eller annan lagstiftning.

    Verksamheter som behandlar personuppgifter måste följa GDPR och ha stöd för behandlingen i regelverket.

    Källa: IMY

    Arbetsrätt

    Bad om föräldraledighet – fick sparken

    En 36-årig man ansökte om att vara föräldraledig i ett år. Arbetsgivaren beviljade fem månader och ville sedan skicka honom till Indien. Nu stämmer Unionen företaget och kräver drygt 300 000 kronor i skadestånd.
    David Österberg Publicerad 17 augusti 2026, kl 06:00
    Barnvagn
    En man ansökte om ett års föräldraledighet. Företaget godkände bara fem månader och krävde sedan att mannen skulle flytta till Indien. Colourbox

    Mannen arbetar som ingenjör och anställdes 2011 av ett företag i Indien. 2016 blev han utstationerad till Sverige. Företaget han arbetade för i Sverige är ett svenskt dotterbolag till det indiska moderbolaget.

    Förra året ansökte han om ett års föräldraledighet. Den 36-åriga mannen har två barn och hade mycket sparad ledighet. Arbetsgivaren beviljade bara tre månader och mannen påbörjade föräldraledigheten. När han senare förstod att han enligt lag hade rätt att vara föräldraledig ansökte han om ytterligare nio månader. Företaget beviljade två av dem och avslog resten.

    Krävde att mannen återvände till Indien

    När ledigheten löpte ut upphörde mannens tjänst i Sverige. Företaget anser enligt stämningsansökan att han varit utstationerad från det indiska moderbolaget och att utstationeringen därför kunde avslutas. Unionen hävdar däremot att han sedan flera år varit anställd av det svenska bolaget och att företaget därför inte hade rätt att kräva att han skulle återvända till Indien.

    Fackförbundet anser att företagets agerande ska betraktas som ett avskedande. Enligt stämningsansökan saknades både skäl för avskedande och grund för uppsägning. Unionen anser också att bolaget brutit mot föräldraledighetslagen genom att inte bevilja den begärda ledigheten och genom att missgynna mannen på grund av hans föräldraledighet.

    Unionen: Brott mot föräldraledighetslagen

    Unionen kräver att Arbetsdomstolen ogiltigförklarar avskedandet och att mannen får behålla sin anställning. Förbundet kräver dessutom sammanlagt 290 000 kronor i allmänt skadestånd till mannen för brott mot lagen om anställningsskydd och föräldraledighetslagen. Därutöver yrkas lön, semesterersättning, pensionsinbetalningar och ränta. Unionen kräver även 25 000 kronor i skadestånd till förbundet.

    Arbetsrätt

    Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

    Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
    Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
    De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

    Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

    Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

    – Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

    2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

    Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

    Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

    Kräver bolaget på miljoner

    Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

    Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

    Brott mot viloregler påverkar privatliv

    Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

    Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

    De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

    Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

    Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

    • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
       
    • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
    • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

      Källa: Unionen