Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Men det händer och då måste arbetsgivaren agera kraftfullt och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör och inte sker igen.
Petra Rendik Publicerad
Mobiltelefon med texten Me Too.
Berätta för chefen och facket om du utsätts för sexuella trakasserier på jobbet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Många vågar inte berätta att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet eftersom de är rädda att uppfattas som känsliga eller inte bli trodda. Men lagen är tydlig, arbetsgivaren måste utreda och agera om det kommer fram att medarbetare blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Du behöver inte bevisa någonting och det kan räcka med en känsla eller jargong som upplevs som kränkande för att arbetsgivaren måste ta tag i saken.

Men ska sexuella trakasserier komma fram behöver vi tala om dem. Börja med att berätta för chefen eller facket om du blivit utsatt, det tipset ger Ellinor Gudmundsson, jurist på Unionen.

En kollega har utsatt mig för sexuella trakasserier, vad gör jag?

Ta upp det med din närmaste chef. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda, agera och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör. Utredningsskyldigheten kickar igång direkt när du talat om att du blivit utsatt. Du har rätt att bli tagen på allvar och få stöd från arbetsgivaren.

Vilka åtgärder arbetsgivaren vidtar beror på hur allvarlig händelsen är. Men sexuella trakasserier kan leda till avsked av den som trakasserar.

Om det är chefen som har kränkt mig?

Då kan du vända dig till chefens chef eller HR-avdelningen. Men det som kanske känns bekvämast är att prata med ditt fackliga ombud på jobbet. Finns det ingen på din arbetsplats, kontakta facket om du är medlem i eller vänd dig till DO.

Jag vet ju inte om det är så allvarligt egentligen, det är ingen som har tafsat eller så. Det är snarare en känsla. Vad gör jag?

Känns något inte bra, även om du inte kan sätta ord på vad det är, så är det förmodligen något som inte stämmer.

Om du inte kan säga ifrån direkt till personen som kränker, vilket oftast är svårt när det kommer till just sexuella trakasserier, ta upp det med din närmaste chef. Förklara att du upplever skämten, inviterna eller blickarna som obehagliga. Arbetsgivaren är skyldig att agera. Det är dessutom aldrig okej med jargonger, hur oskyldiga de än må vara, som kan upplevas kränkande. Ingen ska behöva stå ut med det på jobbet.

Men chefen tycker att jag är känslig och borde tåla skoj.

Nej, du ska inte behöva tåla skoj som du upplever som allt annat än skoj. Om chefen inte tar dig på allvar, kontakta facket eller DO. I slutändan kan det bli en fråga om tvist och det kan kosta. Om åtgärder inte vidtas kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Tänk om jag blir av med jobbet om jag anmäler?

Det ska du inte bli. Diskrimineringslagen har ett förbud mot att den som påtalar eller anmäler trakasserier ska drabbas av repressalier. Det gäller inte bara den som blivit utsatt utan också personer som sett eller hört talas om att diskriminering eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Bryter arbetsgivaren mot förbudet kan denne bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Arbetsgivaren vill ha bevis för att jag blivit utsatt för sexuella trakasserier.

Det kan vara okej att chefen frågar om du har mejl eller foton som kan visa på sexuella trakasserier. Men om chefen inte vill eller tänker agera för att du saknar bevis, så gör han eller hon väldigt fel. Även om ord står mot ord, måste arbetsgivaren utreda vad som hänt. Ett snabbt agerande ger en signal om att här på vår arbetsplats accepteras inte trakasserier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Det populära Göteborgskaféet har installerat 15 kameror som, enligt Unionen, används för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Foto: Colourbox

Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa "för länge" – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som "häpnadsväckande". 

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar.

Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."