Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Många vågar inte berätta att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet eftersom de är rädda att uppfattas som känsliga eller inte bli trodda. Men lagen är tydlig, arbetsgivaren måste utreda och agera om det kommer fram att medarbetare blivit utsatta för sexuella trakasserier.
Du behöver inte bevisa någonting och det kan räcka med en känsla eller jargong som upplevs som kränkande för att arbetsgivaren måste ta tag i saken.
Men ska sexuella trakasserier komma fram behöver vi tala om dem. Börja med att berätta för chefen eller facket om du blivit utsatt, det tipset ger Ellinor Gudmundsson, jurist på Unionen.
Ta upp det med din närmaste chef. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda, agera och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör. Utredningsskyldigheten kickar igång direkt när du talat om att du blivit utsatt. Du har rätt att bli tagen på allvar och få stöd från arbetsgivaren.
Vilka åtgärder arbetsgivaren vidtar beror på hur allvarlig händelsen är. Men sexuella trakasserier kan leda till avsked av den som trakasserar.
Då kan du vända dig till chefens chef eller HR-avdelningen. Men det som kanske känns bekvämast är att prata med ditt fackliga ombud på jobbet. Finns det ingen på din arbetsplats, kontakta facket om du är medlem i eller vänd dig till DO.
Känns något inte bra, även om du inte kan sätta ord på vad det är, så är det förmodligen något som inte stämmer.
Om du inte kan säga ifrån direkt till personen som kränker, vilket oftast är svårt när det kommer till just sexuella trakasserier, ta upp det med din närmaste chef. Förklara att du upplever skämten, inviterna eller blickarna som obehagliga. Arbetsgivaren är skyldig att agera. Det är dessutom aldrig okej med jargonger, hur oskyldiga de än må vara, som kan upplevas kränkande. Ingen ska behöva stå ut med det på jobbet.
Nej, du ska inte behöva tåla skoj som du upplever som allt annat än skoj. Om chefen inte tar dig på allvar, kontakta facket eller DO. I slutändan kan det bli en fråga om tvist och det kan kosta. Om åtgärder inte vidtas kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.
Det ska du inte bli. Diskrimineringslagen har ett förbud mot att den som påtalar eller anmäler trakasserier ska drabbas av repressalier. Det gäller inte bara den som blivit utsatt utan också personer som sett eller hört talas om att diskriminering eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Bryter arbetsgivaren mot förbudet kan denne bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.
Det kan vara okej att chefen frågar om du har mejl eller foton som kan visa på sexuella trakasserier. Men om chefen inte vill eller tänker agera för att du saknar bevis, så gör han eller hon väldigt fel. Även om ord står mot ord, måste arbetsgivaren utreda vad som hänt. Ett snabbt agerande ger en signal om att här på vår arbetsplats accepteras inte trakasserier.
Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.
Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna.
– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen.
Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.
– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.
Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön.
* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden.
Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.
Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.
– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.
Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.
Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.
– Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.
Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:
– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan.
Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna, genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.
Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.
Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst.
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till.
– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.
Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.