Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Men det händer och då måste arbetsgivaren agera kraftfullt och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör och inte sker igen.
Petra Rendik Publicerad 25 oktober 2017, kl 09:00
Mobiltelefon med texten Me Too.
Berätta för chefen och facket om du utsätts för sexuella trakasserier på jobbet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Många vågar inte berätta att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet eftersom de är rädda att uppfattas som känsliga eller inte bli trodda. Men lagen är tydlig, arbetsgivaren måste utreda och agera om det kommer fram att medarbetare blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Du behöver inte bevisa någonting och det kan räcka med en känsla eller jargong som upplevs som kränkande för att arbetsgivaren måste ta tag i saken.

Men ska sexuella trakasserier komma fram behöver vi tala om dem. Börja med att berätta för chefen eller facket om du blivit utsatt, det tipset ger Ellinor Gudmundsson, jurist på Unionen.

En kollega har utsatt mig för sexuella trakasserier, vad gör jag?

Ta upp det med din närmaste chef. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda, agera och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör. Utredningsskyldigheten kickar igång direkt när du talat om att du blivit utsatt. Du har rätt att bli tagen på allvar och få stöd från arbetsgivaren.

Vilka åtgärder arbetsgivaren vidtar beror på hur allvarlig händelsen är. Men sexuella trakasserier kan leda till avsked av den som trakasserar.

Om det är chefen som har kränkt mig?

Då kan du vända dig till chefens chef eller HR-avdelningen. Men det som kanske känns bekvämast är att prata med ditt fackliga ombud på jobbet. Finns det ingen på din arbetsplats, kontakta facket om du är medlem i eller vänd dig till DO.

Jag vet ju inte om det är så allvarligt egentligen, det är ingen som har tafsat eller så. Det är snarare en känsla. Vad gör jag?

Känns något inte bra, även om du inte kan sätta ord på vad det är, så är det förmodligen något som inte stämmer.

Om du inte kan säga ifrån direkt till personen som kränker, vilket oftast är svårt när det kommer till just sexuella trakasserier, ta upp det med din närmaste chef. Förklara att du upplever skämten, inviterna eller blickarna som obehagliga. Arbetsgivaren är skyldig att agera. Det är dessutom aldrig okej med jargonger, hur oskyldiga de än må vara, som kan upplevas kränkande. Ingen ska behöva stå ut med det på jobbet.

Men chefen tycker att jag är känslig och borde tåla skoj.

Nej, du ska inte behöva tåla skoj som du upplever som allt annat än skoj. Om chefen inte tar dig på allvar, kontakta facket eller DO. I slutändan kan det bli en fråga om tvist och det kan kosta. Om åtgärder inte vidtas kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Tänk om jag blir av med jobbet om jag anmäler?

Det ska du inte bli. Diskrimineringslagen har ett förbud mot att den som påtalar eller anmäler trakasserier ska drabbas av repressalier. Det gäller inte bara den som blivit utsatt utan också personer som sett eller hört talas om att diskriminering eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Bryter arbetsgivaren mot förbudet kan denne bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Arbetsgivaren vill ha bevis för att jag blivit utsatt för sexuella trakasserier.

Det kan vara okej att chefen frågar om du har mejl eller foton som kan visa på sexuella trakasserier. Men om chefen inte vill eller tänker agera för att du saknar bevis, så gör han eller hon väldigt fel. Även om ord står mot ord, måste arbetsgivaren utreda vad som hänt. Ett snabbt agerande ger en signal om att här på vår arbetsplats accepteras inte trakasserier.

Arbetsrätt

Skyddsombud ifrågasatte arbetsmiljön – avskedades

Skyddsombudet påtalade brister i arbetsmiljön på maskinföretaget. Utan några varningar avskedades han i december med motiveringen att han hade samarbetssvårigheter.
Lina Björk Publicerad 10 april 2024, kl 13:04
Man i vit skjorta och slips samlar sina kontorstillhörigheter i en brun kartong.
Serviceteknikern avskedades. På grund av samarbetssvårigheter, menar arbetsgivaren. Felaktigt, menar Unionen och kopplar avskedet till mannens förtroendeuppdrag som skyddsombud. Foto: Colourbox.

Företaget som serviceteknikern jobbade på sysslade huvudsakligen med reparationer och installationer av städmaskiner. Det var ett tungt jobb och han försökte förbättra arbetsmiljön, framför allt sista året då han även var skyddsombud. 

I februari förra året inträffade en incident i företagets lokaler. En kollega till skyddsombudet och en person i ledande ställning hade en diskussion som utmynnade i handgripligheter. Kollegan anmälde händelsen till serviceteknikern i egenskap av skyddsombud och han upprättade en tillbudsanmälan efter att ha ringt och frågat Unionen om råd. 

Unionen stämmer: Kopplar avsked till uppdrag

I tillbudsanmälan råkade serviceteknikern av misstag kryssa i att anmälan gjordes av arbetsgivaren. Men i hela rapporten har han skrivit att det är han själv i egenskap av skyddsombud som skrivit. Arbetsgivaren ansåg att misstaget var allvarligt och valde att avskeda honom med motiveringen att han har samarbetssvårigheter. 

Unionen stämmer nu maskinföretaget och skriver i stämningsansökan att det finns en tydlig koppling mellan mannens roll som skyddsombud och avskedandet. Man begär därför 220 000 kronor i allmänt skadestånd samt utebliven lön och att avskedandet ska förklaras ogiltigt. 

Arbetsrätt

Fick för kort vila – SAS döms till skadestånd

Tre kabinanställda på flygbolaget SAS fick för kort vila mellan två arbetspass. Ett kollektivavtalsbrott, konstaterar Arbetsdomstolen. SAS döms nu att betala skadestånd till Unionen.
Ola Rennstam Publicerad 3 april 2024, kl 16:22
Sas och Arbetsdomstolen
Arbetsdomstolen går på Unionens linje och slår fast att flygbolaget SAS bröt mot det gällande kollektivavtalet när kabinanställda inte fick tillräckligt lång vila. Foto: Jessica Gow/Claudio Bresciani/TT

Unionen och flygbolaget SAS har kommit överens om vad som ska gälla för kabinpersonalen vid uppehåll mellan två arbetspass. Enligt avtalet har personalen rätt till minst 13 timmars vila på sin hemmabas.

Förra våren stämde Unionen flygbolaget i Arbetsdomstolen för att SAS brutit mot den bestämmelsen vid tre tillfällen hösten 2022 då det uppstod förseningar i flygtrafiken. Det handlar om kabinanställda som alla fått vila kortare än 13 timmar.

– Man kanske kan tycka att en minut hit eller dit inte spelar så stor roll men detta är grundläggande arbetstidsregler som är superviktiga för att personalen ska få sin vila. Det är allvarligt om man inte följer dem, sade Unionens chefsjurist Malin Wulkan till Kollega i våras.

Unionen konstaterar att SAS har tillämpat kollektivavtalet korrekt under många år men har i det här fallet valt att följa arbetstidslagens regler som anger en vila på minst 12 timmar. 

Arbetsdomstolen har nu sagt sitt i frågan och går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att kabinpersonalen ska ha minst 13 timmars uppehåll för vila på sin hemmabas och att arbetsgivaren därmed brutit mot kollektivavtalet. SAS är nu skyldiga att betala 75 000 kronor i skadestånd till Unionen och även stå för förbundets rättegångskostnader på 300 000 kronor.

–Det är glädjande att Arbetsdomstolen går på Unionens linje. Domstolen konstaterar att ordalydelsen i bestämmelsen tydligt talar till Unionens fördel, säger David Hellman, förbundsjurist på Unionen.

Vilka konsekvenser kommer domen att få för kabinpersonalen på SAS?

– Den medför att SAS alltid måste följa kollektivavtalets regel om 13 timmars uppehåll för vila på hemmabas, eller längre i vissa fall. Bolaget menade nämligen – innan domen – att kollektivavtalet inte krävde mer än 12 timmars uppehåll vid flygförsening i föregående tjänstgöring. Detta innebär upp till en timmes längre vila för varje enskild kabinanställd efter tjänstgöring med försening, säger David Hellman.

SAS menar att Arbetsdomstolens avgörande kommer leda till större oförutsägbarhet för personalen. I en skriftlig kommentar till Kollega skriver bolagets förhandlingschef David O'Dowd:

"Utfallet i Arbetsdomstolen innebär att kabinanställda riskerar få mindre förutsägbara arbetstider vid händelser utanför SAS kontroll som exempelvis oväder och flygledningsrelaterade förseningar. Vid till exempel försening på kortlinje kan vi tvingas plocka av och omdisponera besättning från exempelvis långlinje till att i stället tjänstgöra inrikes och Europa, vilket med dagens system kunnat undvikas. Under processen har SAS föreslagit alternativa lösningar på problemet med bland annat ekonomiskt attraktiva inslag för våra kabinanställda. Överraskande nog har detta kategoriskt avvisats av Unionens lokala klubb SCCA."