Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier

Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Men det händer och då måste arbetsgivaren agera kraftfullt och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör och inte sker igen.
Petra Rendik Publicerad
Mobiltelefon med texten Me Too.
Berätta för chefen och facket om du utsätts för sexuella trakasserier på jobbet. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Många vågar inte berätta att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet eftersom de är rädda att uppfattas som känsliga eller inte bli trodda. Men lagen är tydlig, arbetsgivaren måste utreda och agera om det kommer fram att medarbetare blivit utsatta för sexuella trakasserier.

Du behöver inte bevisa någonting och det kan räcka med en känsla eller jargong som upplevs som kränkande för att arbetsgivaren måste ta tag i saken.

Men ska sexuella trakasserier komma fram behöver vi tala om dem. Börja med att berätta för chefen eller facket om du blivit utsatt, det tipset ger Ellinor Gudmundsson, jurist på Unionen.

En kollega har utsatt mig för sexuella trakasserier, vad gör jag?

Ta upp det med din närmaste chef. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda, agera och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör. Utredningsskyldigheten kickar igång direkt när du talat om att du blivit utsatt. Du har rätt att bli tagen på allvar och få stöd från arbetsgivaren.

Vilka åtgärder arbetsgivaren vidtar beror på hur allvarlig händelsen är. Men sexuella trakasserier kan leda till avsked av den som trakasserar.

Om det är chefen som har kränkt mig?

Då kan du vända dig till chefens chef eller HR-avdelningen. Men det som kanske känns bekvämast är att prata med ditt fackliga ombud på jobbet. Finns det ingen på din arbetsplats, kontakta facket om du är medlem i eller vänd dig till DO.

Jag vet ju inte om det är så allvarligt egentligen, det är ingen som har tafsat eller så. Det är snarare en känsla. Vad gör jag?

Känns något inte bra, även om du inte kan sätta ord på vad det är, så är det förmodligen något som inte stämmer.

Om du inte kan säga ifrån direkt till personen som kränker, vilket oftast är svårt när det kommer till just sexuella trakasserier, ta upp det med din närmaste chef. Förklara att du upplever skämten, inviterna eller blickarna som obehagliga. Arbetsgivaren är skyldig att agera. Det är dessutom aldrig okej med jargonger, hur oskyldiga de än må vara, som kan upplevas kränkande. Ingen ska behöva stå ut med det på jobbet.

Men chefen tycker att jag är känslig och borde tåla skoj.

Nej, du ska inte behöva tåla skoj som du upplever som allt annat än skoj. Om chefen inte tar dig på allvar, kontakta facket eller DO. I slutändan kan det bli en fråga om tvist och det kan kosta. Om åtgärder inte vidtas kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Tänk om jag blir av med jobbet om jag anmäler?

Det ska du inte bli. Diskrimineringslagen har ett förbud mot att den som påtalar eller anmäler trakasserier ska drabbas av repressalier. Det gäller inte bara den som blivit utsatt utan också personer som sett eller hört talas om att diskriminering eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Bryter arbetsgivaren mot förbudet kan denne bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.

Arbetsgivaren vill ha bevis för att jag blivit utsatt för sexuella trakasserier.

Det kan vara okej att chefen frågar om du har mejl eller foton som kan visa på sexuella trakasserier. Men om chefen inte vill eller tänker agera för att du saknar bevis, så gör han eller hon väldigt fel. Även om ord står mot ord, måste arbetsgivaren utreda vad som hänt. Ett snabbt agerande ger en signal om att här på vår arbetsplats accepteras inte trakasserier.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Alexander anmälde facket – och fick rätt

Alexander fick råd av facket att acceptera sin egen uppsägning. Då köpte han juristhjälp och lämnade en klagoanmälan till Unionen. Nu kovänder facket och tar hans fall till domstol.
Noa Kristiansson Publicerad 25 juni 2026, kl 09:59
Alexander Hirt Gyllenstedt bredvid en bild på en person som signerar ett dokument.
Alexander Hirt Gyllenstedt blev uppsagd från sitt jobb på ett assistansbolag, men säger att han borde ha blivit omplacerad. Efter många turer håller facket nu med honom. Foto: Privat, Jessica Gow/TT

I höstas började Alexander Hirt Gyllenstedt få märkliga meddelanden av sina kollegor. De skrev att det var tråkigt att han skulle sluta. Själv uppfattade Alexander att han hade fört diskussioner med sin chef om att få en ny roll på företaget. En kort tid senare var han i stället uppsagd, efter att Unionen hjälpt honom att förhandla.

Alexander, som hade jobbat på ett av Sveriges större assistansbolag, var missnöjd med hjälpen han fått av facket. Han köpte egen juristhjälp för omkring 60.000 kronor och fortsatte ha kontakt med både arbetsgivaren och Unionen. Facket erbjöd honom då att göra en så kallad klagoanmälan, vilket alla som känner sig felaktigt företrädda av förbundet kan göra.

Alexander lämnade in en anmälan – och fick rätt. Nu har Unionen kovänt och dragit hans förra arbetsgivare inför domstol, vilket Kollega tidigare har rapporterat om.

– Det var frustrerande när jag sedan blev beviljad rättshjälp, säger Alexander Hirt Gyllenstedt. 

– Jag kände: Varför har jag då behövt spendera pengar själv?

Så gör du en klagoanmälan och ett besvärsärende

Alla som är missnöjda med hur de har företrätts av Unionens ombudsmän har rätt att lämna in en så kallad klagoanmälan. Eva Dalin, regional teamchef och demokratisekreterare på Unionen, berättar att det går till på följande sätt:

  1. Medlemmen ringer till Unionens fackliga rådgivning och berättar vad hen är missnöjd med. Det går också att mejla sitt fackliga regionkontor.
  2. Det ansvariga regionkontoret tar frågan vidare och undersöker, med hjälp av en jurist, om man skulle ha agerat på något annat sätt.
  3. Medlemmen får ett svar. Om medlemmen fortfarande är missnöjd så erbjuds hen att skicka frågan vidare som ett så kallat besvärsärende. Hen får då fylla i ett formulär som skickas direkt till förbundsordföranden.
  4. Förbundsordföranden låter anställda på Unionens förbundskontor gå igenom ärendet. Om de beslutar att ärendet har hanterats fel så kan medlemmen ha rätt till ekonomisk ersättning.

Nu ligger konflikten hos Arbetsdomstolen. Alexander och facket menar att han borde ha erbjudits en annan roll på företaget innan han blev uppsagd, eftersom han har flera kompetenser. Lagen om anställningsskydd, las, säger att en arbetsgivare är skyldig att söka andra arbetsuppgifter åt en anställd innan det kan bli aktuellt med uppsägning.

Kollega har varit i kontakt med arbetsgivarorganisationen Almega, som företräder assistansbolaget i Arbetsdomstolen. Almega avböjer dock att kommentera ett pågående ärende.

Unionen ändrar sig: ”Hade räckt med ett samtal”

Eva Dalin är regional teamchef på Unionen. Det var hon som hanterade Alexander Hirt Gyllenstedts klagoanmälan. Hon säger att det framkom nya uppgifter längs vägen som gjorde att facket ändrade sig i just hans fall. 

Hon säger också att Alexander varit nöjd med ombudsmannens tillgänglighet, även om han var missnöjd med slutresultatet. I övrigt vill hon inte kommentera ärendet, med hänvisning till att hon inte kan alla detaljer.

– Det vore fel att göra det, utifrån att jag riskerar att komma med felaktigheter.

Men ska en medlem behöva gå igenom en sådan här process, att själv lägga ut pengar och sedan lämna in en klagoanmälan, för att bli företrädd av sitt fack?

– Nej, och det hade inte behövts. Det hade räckt med ett samtal med mig utan att anlita ett ombud. Det här var ett val som medlemmen själv gjorde, säger Eva Dalin och fortsätter:

– Jag har jobbat som både ombudsman och chef under många år och har aldrig varit med om det tidigare. Det är olyckligt, verkligen.

Stress och ångest efter uppsägningen

Alexander Hirt Gyllenstedt har barn och säger att processen tagit hårt på både honom och familjen. Efter stressattacker, sammanbrott och samtal med psykolog har han idag ett nytt jobb, som teamchef på ett säkerhetsföretag.

– Det har varit riktigt jävla tungt, faktiskt. Jag har mått skit. 

Han menar att rättsstriden är ett slags traumahantering.

– Jag behöver någonstans försöka få min röst hörd. Att säga ifrån och inte bara lägga mig platt när jag vet att saker inte gått rätt till.