Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev?
Då kan du anmäla dig via länken så får du alla Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg - varje vecka.
Fiffigt va?
Arbetsgivaren skyldig att agera vid sexuella trakasserier
Ingen ska behöva utsättas för sexuella trakasserier på jobbet. Men det händer och då måste arbetsgivaren agera kraftfullt och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör och inte sker igen.
Många vågar inte berätta att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på jobbet eftersom de är rädda att uppfattas som känsliga eller inte bli trodda. Men lagen är tydlig, arbetsgivaren måste utreda och agera om det kommer fram att medarbetare blivit utsatta för sexuella trakasserier.
Du behöver inte bevisa någonting och det kan räcka med en känsla eller jargong som upplevs som kränkande för att arbetsgivaren måste ta tag i saken.
Men ska sexuella trakasserier komma fram behöver vi tala om dem. Börja med att berätta för chefen eller facket om du blivit utsatt, det tipset ger Ellinor Gudmundsson, jurist på Unionen.
En kollega har utsatt mig för sexuella trakasserier, vad gör jag?
Ta upp det med din närmaste chef. Arbetsgivaren har en skyldighet att utreda, agera och vidta åtgärder så att trakasserierna upphör. Utredningsskyldigheten kickar igång direkt när du talat om att du blivit utsatt. Du har rätt att bli tagen på allvar och få stöd från arbetsgivaren.
Vilka åtgärder arbetsgivaren vidtar beror på hur allvarlig händelsen är. Men sexuella trakasserier kan leda till avsked av den som trakasserar.
Om det är chefen som har kränkt mig?
Då kan du vända dig till chefens chef eller HR-avdelningen. Men det som kanske känns bekvämast är att prata med ditt fackliga ombud på jobbet. Finns det ingen på din arbetsplats, kontakta facket om du är medlem i eller vänd dig till DO.
Jag vet ju inte om det är så allvarligt egentligen, det är ingen som har tafsat eller så. Det är snarare en känsla. Vad gör jag?
Känns något inte bra, även om du inte kan sätta ord på vad det är, så är det förmodligen något som inte stämmer.
Om du inte kan säga ifrån direkt till personen som kränker, vilket oftast är svårt när det kommer till just sexuella trakasserier, ta upp det med din närmaste chef. Förklara att du upplever skämten, inviterna eller blickarna som obehagliga. Arbetsgivaren är skyldig att agera. Det är dessutom aldrig okej med jargonger, hur oskyldiga de än må vara, som kan upplevas kränkande. Ingen ska behöva stå ut med det på jobbet.
Men chefen tycker att jag är känslig och borde tåla skoj.
Nej, du ska inte behöva tåla skoj som du upplever som allt annat än skoj. Om chefen inte tar dig på allvar, kontakta facket eller DO. I slutändan kan det bli en fråga om tvist och det kan kosta. Om åtgärder inte vidtas kan arbetsgivaren bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.
Tänk om jag blir av med jobbet om jag anmäler?
Det ska du inte bli. Diskrimineringslagen har ett förbud mot att den som påtalar eller anmäler trakasserier ska drabbas av repressalier. Det gäller inte bara den som blivit utsatt utan också personer som sett eller hört talas om att diskriminering eller trakasserier förekommer på arbetsplatsen. Bryter arbetsgivaren mot förbudet kan denne bli skyldig att betala diskrimineringsersättning.
Arbetsgivaren vill ha bevis för att jag blivit utsatt för sexuella trakasserier.
Det kan vara okej att chefen frågar om du har mejl eller foton som kan visa på sexuella trakasserier. Men om chefen inte vill eller tänker agera för att du saknar bevis, så gör han eller hon väldigt fel. Även om ord står mot ord, måste arbetsgivaren utreda vad som hänt. Ett snabbt agerande ger en signal om att här på vår arbetsplats accepteras inte trakasserier.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Unionen: Dataspelsbolag kringgår svensk lag
Anställda inom dataspelsbranschen köps ut systematiskt, enligt Unionen. Lagen om anställningsskydd, las, rundas gång på gång. Tech Sverige håller inte med.
Spel som Battlefield, Minecraft och Candy crush saga har satt Sverige i förarsätet när det gäller spelutveckling.
Men techbolagen, i synnerhet i spelbranschen, har en del kvar att lära när det gäller arbetsrätt, anser Björn Larm, som är samordnare för kollektivavtal på Unionen. Framför allt om hur det går till när anställda sägs upp.
Enligt honom är utköp snarare regel än undantag när man gör sig av med folk. Framför allt hos arbetsgivare som saknar kollektivavtal.
– Där kollektivavtal saknas handlar det dels om okunskap. Dels finns det en mentalitet av ”jag har skapat det här bolaget och jag vet bäst”, vilket resulterar i en brukspatronmentalitet. Tycker du inte som techpatronen åker du ut.
Nyanlända spelutvecklare extra utsatta vid utköp
En utmaning för det fackliga arbetet är enligt honom att många anställda inom spelbranschen är nya på svensk arbetsmarknad. De känner inte till att det finns alternativ till utköp, nämligen lagen om anställningsskydd, las, där arbetsgivaren måste ha en saklig grund för uppsägningen och titta på möjligheter till omplacering.
– Och även om de känner till andra vägar gör man sällan en sak av det, av flera orsaker. Man vill inte vara kvar hos en chef som inte vill ha en och man vill inte vara en bråkmakare i branschen.
Många är i Sverige på arbetstillstånd och riskerar att få lämna landet om de inte får nytt jobb inom tre månader efter sin sista arbetsdag.
– De är extra utsatta. Ett utköpsavtal har ofta en snabb deadline, vilket skapar ytterligare ett pressat läge. Dessutom är avtalen inte alltid jättebra, säger Björn Larm.
Att den sitsen är utsatt håller Einar Humlin, förhandlingschef på arbetsgivarorganisation Tech Sverige, med om. De organiserar runt 1 350 techföretag och i dem jobbar runt 80 000 anställda. Här finns även en rad dataspelsföretag, som då har kollektivavtal.
Han håller inte med om att las rundas vid nedskärningar i tech.
– Jag talar ju för våra företag med kollektivavtal, där träffar man ofta avtalsturlistor. Det är inte en regel att köpa ut. Systemet bygger ju på att företagen betalar till Trygghetsrådet för att kunna ha avtalsturlistor och bygga på den kompetens som behövs.
Enligt Björn Larm på Unionen är det svårt att veta hur många som har kollektivavtal i spelbranschen, eller ens hur stor branschen är. Men han uppger att kollektivavtal, eller dialog om sådant, finns på ungefär hälften av bolagen som har fler än 75 anställda.
Facket får sällan information om utköp
Det finns även en intresseorganisation, Dataspelsbranschen. Men de är inte formell arbetsgivarorganisation och vill därför inte svara på frågor om arbetsrätt, skriver de till Kollega.
Problemet för facket vid utköp är, enligt Björn Larm, att Unionen sällan får information, vilket gör att man inte kan kontrollera om arbetsgivaren rundar las eller exempelvis diskrimineringslagen. Arbetsgivaren kan välja och vraka, och eftersom utköpsavtalen är en fråga mellan den enskilda anställda och företaget så har man ingenting att säga till om.
– Vi kan inte företräda våra medlemmar på ett bra sätt. De blir ensamma med stora beslut, så det är viktigt att man kontaktar facket när man blir erbjuden ett utköpsavtal.
Techbranschen
- En bred beteckning för företag som jobbar med exempelvis utrustning för mobila nätverk, tjänster för streaming av musik, utveckling av dataspel och digitalisering av finansiella tjänster.
- Tech Sverige är en bransch- och arbetsgivarorganisation för alla företag inom techsektorn. Datspelsföretag är medlemmar, men många är inte med, exempelvis några av de största som Ubisoft, Electronic Arts, King och Mojang.
Dataspelsbranschen är branschorganisationen för dataspel i Sverige och representerar den svenska spelbranschen, drygt 1 000 företag.
Källor: Tech Sverige och Dataspelsbranschen.
Einar Humlin tycker inte att det råder en välja-och-vraka-mentalitet bland Tech Sveriges medlemsföretag. Eller att uppfattningen att branschen bara villa ha unga och hungriga stämmer.
– Det är lite väl generaliserande och något som varit med från start. Så här mogen och etablerad har branschen aldrig varit. Det system vi formade med huvudavtalet för några år sedan innebär ju att man ska kunna omskola sig.
– Sedan tar projekt slut, konjunkturer går upp och ner. Det är jättetråkigt. Men om man tar till sig ny teknik kan man få anställning hos en annan arbetsgivare. Vi ska korta vägarna i omställning.
Så påverkar utköp lojalitet och arbetsmiljö
Unionens Björn Larm ser konsekvenser på de arbetsplatser som använder sig av utköp. Det skapar oro under processen eftersom anställda inte får veta vilka enheter som berörs eller varför vissa personer får gå. Lojaliteten till arbetsgivaren dalar när anställda känner att de har en fot utanför dörren. Dessutom brukar individuella förhandlingar dra ut på tiden.
– En annan sak är att arbetsgivaren sällan gör en analys av vilka tjänster som behövs. Plötsligt har man köpt ut den enda som kan marknadsföring eller ekonomi. Och då måste man nyanställda igen, vilket blir dyrt.
Checklista: Dina rättigheter vid utköp och uppsägning
- Om du får erbjudande om ett utköpskontrakt – kontakta facket. Skriv inte på direkt – tänk först. En enskild överenskommelse är alltid frivillig att ingå.
- Tänk över din situation: ju tryggare du är ekonomiskt, desto större strid kan du ta.
- Försök att få utköpsavtalet bättre genom att förhandla om längre uppsägningstid eller att bli arbetsbefriad under tiden.
- Om du tackar nej får du som lägst din uppsägningstid, om inte arbetsgivaren hittar andra arbetsuppgifter.
- Kolla med din a-kassa hur ett utköpsavtal kan påverka din ersättning.
- Om utköpet är orsakat av en arbetsbrist bör det framgå i avtalet.
Källa: Unionen
