– Vi ser allt fler exempel på hur vissa arbetsgivare använder den här typen av uppgifter för att göra sig av med personer som de uppfattar som oönskade. Det säger Mats Stråhl, ombudsman på Unionen i Värmland. Under den senaste tiden har han och hans kollegor haft ett flertal ärenden med medlemmar som mist sina jobb efter att arbetsgivarna tagit fram detaljerade digitala uppgifter och register från bland annat datorer och gps:er.
– Den digitala tekniken gör det möjligt att kontrollera allt vi har för oss om dagarna. Det här fungerar som en sorts nutida stämpelklockor, säger Mats Stråhl.
Det finns än så länge ingen statistik över antalet ärenden, men ombudsmännen Mats Stråhl och Pontus Dahlberg tycker sig märka en klar ökning.
En som drabbats är byggteknikern Tobias (som egentligen heter något annat). Han föll handlöst från ett innertak och skadade sig svårt på sin arbetsplats. Efter olyckan gick han regelbundet på sjukgymnastik för att rehabilitera sig och orka med jobbet.
Under ett besök hos sjukgymnasten svarade han inte i telefon när hans närmaste chef ringde. Det ledde till att arbetsgivaren anklagade honom för att missköta sitt arbete och började kontrollera hans körjournaler i gps:en. Gamla uppgifter och register togs fram och Tobias ställdes till svars för var han hade befunnit sig flera år tillbaka i tiden.
Enligt Tobias trodde hans arbetsgivare att det var han som hade gjort en anmälan om arbetsmiljöbrott och därför börjat misstänkliggöra honom.
– Men att utreda arbetsmiljöbrott är ren rutin och en skyldighet enligt lag, säger Pontus Dahlberg.
Åklagaren lade ned fallet med arbetsplatsolyckan och Tobias avskedades eftersom han ansågs ha misskött sitt arbete.
– Vår uppfattning är att Tobias är utsatt för smutskastning och har blivit misskrediterad av sin arbetsgivare, vilket försvårat hans möjligheter att få en ny anställning, säger Pontus Dahlberg.
Till hösten kommer fallet att prövas i tingsrätten.
– Rent principiellt leder den nya tekniken till att människor kan känna sig övervakade. Därför tycker jag att frågan behöver luftas och diskuteras. Vi behöver skapa en medvetenhet om hur mycket av det vi gör som syns och efterlämnar spår. Jag tycker också att vi skulle vinna mycket på att få klarare regler, säger Mats Stråhl.
Även Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan menar att det behövs mer utarbetade rutiner.
– En arbetsgivare har ofta möjlighet och rätt att kartlägga dina digitala spår. I händelse av att det blir tvist är bevisprövningen fri. Men samtidigt är det arbetsgivarnas skyldighet att vara öppna och tydliga med vilka riktlinjer som finns på arbetsplatsen så att det inte innebär alltför stora intrång i den personliga integriteten. Å andra sidan bör vi alla vara medvetna om att vi hela tiden lämnar digitala spår efter oss på arbetsdagarna och att det kan innebära konsekvenser, säger Malin Wulkan.
Text: Gertrud Dahlberg
3 SOM DRABBATS AV DIGITALA SPÅR
Lisa jobbade som butikschef och började åtta på morgonen. Hon tyckte att hon satt av en stor del av tiden fram tills butiken öppnade vid tio, varför hon ofta kom lite senare. Arbetsgivarna ville säga upp henne på grund av ”stöld av arbetstid” och cheferna tog fram listor där de såg när butikens larm slagits av och på. Det ledde till en förhandling där Lisa fick ett erbjudande om att säga upp sig.
Butikschefen Jens ägnade sig ofta åt administrativt arbete på kontoret. Därför loggade han inte alltid in i butikens kassor. Arbetsgivarna hävdade att han misskött sitt arbete och begärde ut inloggningsuppgifter. Jens sa upp sig.
Serviceteknikern Pelle hade alltid med sig bärbar dator för noteringar. Senare kopierade han uppgifterna till företagets server. När Pelle fick ett nytt jobb anklagades han för att ha röjt affärshemligheter eftersom uppgifterna låg kvar i hans personliga dator. Det ledde till en central förhandling mellan Unionen och arbetsgivaren som fortfarande pågår.
Fotnot: Samtliga namn är fingerade.
