Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
– Vi ser allt fler exempel på hur vissa arbetsgivare använder den här typen av uppgifter för att göra sig av med personer som de uppfattar som oönskade. Det säger Mats Stråhl, ombudsman på Unionen i Värmland. Under den senaste tiden har han och hans kollegor haft ett flertal ärenden med medlemmar som mist sina jobb efter att arbetsgivarna tagit fram detaljerade digitala uppgifter och register från bland annat datorer och gps:er.
– Den digitala tekniken gör det möjligt att kontrollera allt vi har för oss om dagarna. Det här fungerar som en sorts nutida stämpelklockor, säger Mats Stråhl.
Det finns än så länge ingen statistik över antalet ärenden, men ombudsmännen Mats Stråhl och Pontus Dahlberg tycker sig märka en klar ökning.
En som drabbats är byggteknikern Tobias (som egentligen heter något annat). Han föll handlöst från ett innertak och skadade sig svårt på sin arbetsplats. Efter olyckan gick han regelbundet på sjukgymnastik för att rehabilitera sig och orka med jobbet.
Under ett besök hos sjukgymnasten svarade han inte i telefon när hans närmaste chef ringde. Det ledde till att arbetsgivaren anklagade honom för att missköta sitt arbete och började kontrollera hans körjournaler i gps:en. Gamla uppgifter och register togs fram och Tobias ställdes till svars för var han hade befunnit sig flera år tillbaka i tiden.
Enligt Tobias trodde hans arbetsgivare att det var han som hade gjort en anmälan om arbetsmiljöbrott och därför börjat misstänkliggöra honom.
– Men att utreda arbetsmiljöbrott är ren rutin och en skyldighet enligt lag, säger Pontus Dahlberg.
Åklagaren lade ned fallet med arbetsplatsolyckan och Tobias avskedades eftersom han ansågs ha misskött sitt arbete.
– Vår uppfattning är att Tobias är utsatt för smutskastning och har blivit misskrediterad av sin arbetsgivare, vilket försvårat hans möjligheter att få en ny anställning, säger Pontus Dahlberg.
Till hösten kommer fallet att prövas i tingsrätten.
– Rent principiellt leder den nya tekniken till att människor kan känna sig övervakade. Därför tycker jag att frågan behöver luftas och diskuteras. Vi behöver skapa en medvetenhet om hur mycket av det vi gör som syns och efterlämnar spår. Jag tycker också att vi skulle vinna mycket på att få klarare regler, säger Mats Stråhl.
Även Unionens biträdande chefsjurist Malin Wulkan menar att det behövs mer utarbetade rutiner.
– En arbetsgivare har ofta möjlighet och rätt att kartlägga dina digitala spår. I händelse av att det blir tvist är bevisprövningen fri. Men samtidigt är det arbetsgivarnas skyldighet att vara öppna och tydliga med vilka riktlinjer som finns på arbetsplatsen så att det inte innebär alltför stora intrång i den personliga integriteten. Å andra sidan bör vi alla vara medvetna om att vi hela tiden lämnar digitala spår efter oss på arbetsdagarna och att det kan innebära konsekvenser, säger Malin Wulkan.
Text: Gertrud Dahlberg
Lisa jobbade som butikschef och började åtta på morgonen. Hon tyckte att hon satt av en stor del av tiden fram tills butiken öppnade vid tio, varför hon ofta kom lite senare. Arbetsgivarna ville säga upp henne på grund av ”stöld av arbetstid” och cheferna tog fram listor där de såg när butikens larm slagits av och på. Det ledde till en förhandling där Lisa fick ett erbjudande om att säga upp sig.
Butikschefen Jens ägnade sig ofta åt administrativt arbete på kontoret. Därför loggade han inte alltid in i butikens kassor. Arbetsgivarna hävdade att han misskött sitt arbete och begärde ut inloggningsuppgifter. Jens sa upp sig.
Serviceteknikern Pelle hade alltid med sig bärbar dator för noteringar. Senare kopierade han uppgifterna till företagets server. När Pelle fick ett nytt jobb anklagades han för att ha röjt affärshemligheter eftersom uppgifterna låg kvar i hans personliga dator. Det ledde till en central förhandling mellan Unionen och arbetsgivaren som fortfarande pågår.
Fotnot: Samtliga namn är fingerade.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
