Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteaklubben: ”Ingen har pratat med oss”

Varken medarbetare eller Unionenklubben fick ge sin bild under tillsynen om Apotea använt övervakningskameror på ett otillåtet sätt.
– Det är häpnadsväckande. Man har enbart gått på företagets uppgifter, säger klubbordförande Camilla West.
Ola Rennstam Publicerad
Unionenklubben på Apotea. Minna Blom och Camila West utanför logistikcentrat.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, gick enbart på Apoteas uppgifter när man fattade beslut om företagets kamerabevakning varit olaglig. Minna Blom och Camilla West i Unionenklubben är kritiska. Foto: Staffan Claesson

Våren 2021 inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en tillsyn som gällde Apoteas logistikcenter i Morgongåva. Orsaken var uppgifter i media om att arbetsgivaren använde kameror för att kontrollera om personalen arbetade, vilket inte är tillåtet.

I förra veckan – efter två år – kom IMY:s beslut. Som Kollega kunde berätta då slog myndigheten fast att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen konstaterar vidare att man inte kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen. Däremot kritiseras företaget för bristande information på de skyltar som tillhör kamerorna.

"Jättemärkligt att en myndighet agerar så här"

Unionenklubben på Apotea är kritiska till IMY:s slutsatser och till hur utredningen bedrivits.
– Det är häpnadsväckande. Myndigheten har enbart gått på företagets uppgifter och har varken kontaktat oss i klubben eller vårt arbetsmiljöombud. Och oss veterligen har ingen i personalen heller tillfrågats om kamerabevakningen, säger ordföranden Camilla West.
Hennes kollega och vice ordförande i styrelsen, Minna Blom, fyller i:
– Det är som en domstolsprocess där den misstänkte går fri för att man nekar till brottet och det är den enda bevisningen. Det är jättemärkligt hur en myndighet kan agera så här.

Känner till kameraövervakning

Enligt klubben har man vetskap om att arbetsgivaren tidigare använt kamerorna för arbetsledning, vilket alltså inte är tillåtet enligt lag.

– Vi vet att arbetsgivaren övervakat om personalen jobbar. Chefer har till exempel skickat sms om att personal ska städa bort kartonger under ett bord som man sett på en kamera. Men företagsledningen skulle aldrig medge det. Våra medlemmar har mest fnissat åt myndighetens slutsatser, säger Minna Blom.

Numera är dock kamerabevakningen inget känt problem på logistikcentret, enligt klubben. Den 6 december 2021 fick facken till ett avtal med arbetsgivaren som reglerar på vilket sätt kamerabevakningen får ske.

– Sedan avtalet kom till stånd har det fungerat bra – vad vi vet. Men det är under all kritik att IMY:s utredning tagit två år och att man kom fram till att det inte skett några övertramp. Kanske beror slutsatserna på att IMY inledde sin undersökning efter att kameraavtalet trädde i kraft i december 2021 och att man alltså tagit del av företagets loggar efter den tidpunkten, säger Camilla West.

IMY: "Skrivbordstillsyn vanligaste sättet"

IMY:s jurist Andreas Persson, som varit föredragande i ärendet, bekräftar Unionenklubbens bild av hur tillsynen gått till. Myndigheten har inte gjort något besök i anläggningen i Morgongåva.

– Detta är en så kallad skrivbordstillsyn och det är det vanligaste sättet som vi utför tillsyn på. Den baseras på skriftväxling mellan oss och tillsynsobjektet, i det här fallet Apotea. Det händer att vi gör inspektioner på plats om vi bedömer att det är nödvändigt, men det har vi inte gjort i det här fallet, säger han.

Har ni pratat eller inhämtat information från de fackliga representanterna?

– Nej, vi har inte vänt oss till de fackliga företrädarna. Apotea har lämnat in handlingar där facket varit involverade.

Facket uppger att de inte har varit involverade. Skulle det gett en annan bild om ni faktiskt pratat med dem?

– Det är klart att hade vi gjort en informationsinsamling från annat håll så kan man inte utesluta att det kommit in något som talade i motsatt riktning.

Har ni pratat med någon medarbetare?

– Nej det har vi inte gjort. Vi har tagit sikte på att ställa frågor till Apotea.
Det här ärendet inleddes efter uppgifter i media. I andra fall, då det inleds efter att någon lämnat in ett klagomål, då har vi uppgifter från en annan part som kan bli en del av ärendet.

Hur vet ni att arbetsgivarens version är sann, verifierar ni deras uppgifter på något sätt?

– Nej, det har vi inte gjort, utan här har vi utgått från de uppgifter vi fått från Apotea.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan