Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteaklubben: ”Ingen har pratat med oss”

Varken medarbetare eller Unionenklubben fick ge sin bild under tillsynen om Apotea använt övervakningskameror på ett otillåtet sätt.
– Det är häpnadsväckande. Man har enbart gått på företagets uppgifter, säger klubbordförande Camilla West.
Ola Rennstam Publicerad
Unionenklubben på Apotea. Minna Blom och Camila West utanför logistikcentrat.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, gick enbart på Apoteas uppgifter när man fattade beslut om företagets kamerabevakning varit olaglig. Minna Blom och Camilla West i Unionenklubben är kritiska. Foto: Staffan Claesson

Våren 2021 inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en tillsyn som gällde Apoteas logistikcenter i Morgongåva. Orsaken var uppgifter i media om att arbetsgivaren använde kameror för att kontrollera om personalen arbetade, vilket inte är tillåtet.

I förra veckan – efter två år – kom IMY:s beslut. Som Kollega kunde berätta då slog myndigheten fast att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen konstaterar vidare att man inte kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen. Däremot kritiseras företaget för bristande information på de skyltar som tillhör kamerorna.

"Jättemärkligt att en myndighet agerar så här"

Unionenklubben på Apotea är kritiska till IMY:s slutsatser och till hur utredningen bedrivits.
– Det är häpnadsväckande. Myndigheten har enbart gått på företagets uppgifter och har varken kontaktat oss i klubben eller vårt arbetsmiljöombud. Och oss veterligen har ingen i personalen heller tillfrågats om kamerabevakningen, säger ordföranden Camilla West.
Hennes kollega och vice ordförande i styrelsen, Minna Blom, fyller i:
– Det är som en domstolsprocess där den misstänkte går fri för att man nekar till brottet och det är den enda bevisningen. Det är jättemärkligt hur en myndighet kan agera så här.

Känner till kameraövervakning

Enligt klubben har man vetskap om att arbetsgivaren tidigare använt kamerorna för arbetsledning, vilket alltså inte är tillåtet enligt lag.

– Vi vet att arbetsgivaren övervakat om personalen jobbar. Chefer har till exempel skickat sms om att personal ska städa bort kartonger under ett bord som man sett på en kamera. Men företagsledningen skulle aldrig medge det. Våra medlemmar har mest fnissat åt myndighetens slutsatser, säger Minna Blom.

Numera är dock kamerabevakningen inget känt problem på logistikcentret, enligt klubben. Den 6 december 2021 fick facken till ett avtal med arbetsgivaren som reglerar på vilket sätt kamerabevakningen får ske.

– Sedan avtalet kom till stånd har det fungerat bra – vad vi vet. Men det är under all kritik att IMY:s utredning tagit två år och att man kom fram till att det inte skett några övertramp. Kanske beror slutsatserna på att IMY inledde sin undersökning efter att kameraavtalet trädde i kraft i december 2021 och att man alltså tagit del av företagets loggar efter den tidpunkten, säger Camilla West.

IMY: "Skrivbordstillsyn vanligaste sättet"

IMY:s jurist Andreas Persson, som varit föredragande i ärendet, bekräftar Unionenklubbens bild av hur tillsynen gått till. Myndigheten har inte gjort något besök i anläggningen i Morgongåva.

– Detta är en så kallad skrivbordstillsyn och det är det vanligaste sättet som vi utför tillsyn på. Den baseras på skriftväxling mellan oss och tillsynsobjektet, i det här fallet Apotea. Det händer att vi gör inspektioner på plats om vi bedömer att det är nödvändigt, men det har vi inte gjort i det här fallet, säger han.

Har ni pratat eller inhämtat information från de fackliga representanterna?

– Nej, vi har inte vänt oss till de fackliga företrädarna. Apotea har lämnat in handlingar där facket varit involverade.

Facket uppger att de inte har varit involverade. Skulle det gett en annan bild om ni faktiskt pratat med dem?

– Det är klart att hade vi gjort en informationsinsamling från annat håll så kan man inte utesluta att det kommit in något som talade i motsatt riktning.

Har ni pratat med någon medarbetare?

– Nej det har vi inte gjort. Vi har tagit sikte på att ställa frågor till Apotea.
Det här ärendet inleddes efter uppgifter i media. I andra fall, då det inleds efter att någon lämnat in ett klagomål, då har vi uppgifter från en annan part som kan bli en del av ärendet.

Hur vet ni att arbetsgivarens version är sann, verifierar ni deras uppgifter på något sätt?

– Nej, det har vi inte gjort, utan här har vi utgått från de uppgifter vi fått från Apotea.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

63% av chefer övervakar sina anställda

En majoritet av Sveriges chefer använder digitala verktyg för att övervaka medarbetarna. Lättillgängliga program och distansarbete är två förklaringar. Men övervakningen kan vara olaglig och riskerar att stressa anställda.
David Österberg Publicerad 25 september 2026, kl 06:00
Person framför flera skärmar med bilder från övervakningskameror
Många chefer har koll på vad deras anställda gör. Det är vanligt med övervakning på jobbet, enligt forskning från Linköpings universitet. I vissa fall kan övervakningen vara tillåten - i andra inte. Colourbox

Har du någon gång kikat i Teams för att kolla om Anna och Peter är tillgängliga? Eller har du bett systemet att sammanställa hur ofta Ahmed deltar i en gruppchatt? I så fall är du inte ensam. En majoritet av cheferna använder digitala verktyg för att övervaka medarbetare, enligt ett pågående forskningsprojekt vid Linköpings universitet. 

Av 1 000 tillfrågade chefer svarar 63 procent att de övervakar sina medarbetare på något sätt. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli det.

Många chefer kollar chattar

Studien visare att ”mjukare” former av övervakning är vanligast. Det handlar till exempel om att kolla om någon är inloggad i ett visst program. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist, professor och den som leder studien.

Han ser i huvudsak två anledningar till att övervakningen blivit vanlig. En är att distansarbete blivit vardag, en annan att tekniken utvecklats. 

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare, säger han.

Medarbetare stressas av övervakning

Ett syfte med projektet är att ta reda på hur digital övervakning påverkar arbetsmiljön. Redan nu kan vissa tendenser skönjas. En är att chefer är mer positiva än medarbetarna.

– De anser att det finns organisatoriska fördelar, som bättre prestationsutfall och bättre arbetsfördelning inom gruppen. Medarbetarna är mer kritiska och anser att övervakning kan leda till negativa effekter som ökad stress eller fler konflikter i arbetsgruppen. De ser oftare den potentiella integritetskränkningen.

När får arbetsgivaren övervaka anställda?

Huruvida det är tillåtet att övervaka sina anställda eller inte styrs i hög grad av dataskyddsförordningen GDPR, enligt Victor Bernhardtz, utredare på Unionen och expert på övervakning i arbetslivet. 

– Övervakning som innebär behandling av personuppgifter – och det rör nästan all övervakning – måste följa GDPR. För att övervakningen ska vara tillåten krävs dels att den är nödvändig, dels att chefen använder den metod som är minst ingripande för den personliga integriteten, säger han.

Att exempelvis övervaka en medarbetare i realtid är oftast inte tillåtet eftersom det finns andra, mindre ingripande sätt, att kontrollera om en medarbetare gör sitt jobb.

Anställda har dessutom rätt att i förväg få tydlig information om vilka kontroller som arbetsgiven gör av dem. 

Får arbetsgivaren övervaka anställda?

  • Ja, men bara under vissa förutsättningar. Arbetsgivaren måste ha ett sakligt och berättigat syfte, till exempel säkerhet eller skydd av verksamheten.
  • GDPR gäller vid behandling av personuppgifter. Övervakningen måste ha rättslig grund, vara nödvändig för ändamålet och genomföras med en så lite ingripande metod som möjligt.
  • Anställda ska informeras. Arbetsgivaren ska i förväg berätta vilka kontroller som görs och varför.
  • Löpande övervakning är normalt inte tillåten. Det kan exempelvis handla om system som kontinuerligt följer hur anställda arbetar eller när de tar raster.

    Källa: Unionen

Övervakar du medarbetarna digitalt?

Christer Johansson Wredenborg, Head of supply product integrity & SCD business architect, Ericsson.

– Digitala verktyg kan ge chefer värdefulla insikter om verksamheten och hjälpa till att förbättra processer och resultat. Men ledarskap handlar i grunden om tillit, inte kontroll.

– Jag ser gärna att digitala verktyg används för att förstå verksamheten bättre, men aldrig på ett sätt som riskerar att skada förtroendet mellan chef och medarbetare. Om ökad insyn sker på bekostnad av tilliten är priset för högt. Tillit är grunden för både engagemang och långsiktig prestation.

Antti Yliselä, Avdelningschef Studieförbundet vuxenskolan Göteborg. 

– Under mina 15 år som chef har jag aldrig använt digitala verktyg för att ta reda på vad mina medarbetare gör. Däremot leder jag själv organisationen med en stor öppenhet och fokus på verksamheten i mina sociala medier.

– Jag använder inte sociala medier för att kartlägga medarbetare. Det känns integritetskränkande. Vi är en liten organisation så hur våra medarbetare presterar i sitt arbete kommer tydligt fram ändå. Det behövs inga sociala medier för det.

Anette Senke, Vd Magasin Friend of brands.

– Vi använder inga digitala verktyg alls för att få insyn i vad medarbetarna gör. Hela verksamheten bygger på att alla tar sitt ansvar, gör det man ska och att vi kan lita på varandra. Jag tror att om man hela tiden känner sig kontrollerad så blir man sämre på sitt jobb – så funkar jag själv i alla fall.