Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Apoteaklubben: ”Ingen har pratat med oss”

Varken medarbetare eller Unionenklubben fick ge sin bild under tillsynen om Apotea använt övervakningskameror på ett otillåtet sätt.
– Det är häpnadsväckande. Man har enbart gått på företagets uppgifter, säger klubbordförande Camilla West.
Ola Rennstam Publicerad
Unionenklubben på Apotea. Minna Blom och Camila West utanför logistikcentrat.
Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, gick enbart på Apoteas uppgifter när man fattade beslut om företagets kamerabevakning varit olaglig. Minna Blom och Camilla West i Unionenklubben är kritiska. Foto: Staffan Claesson

Våren 2021 inledde Integritetsskyddsmyndigheten, IMY, en tillsyn som gällde Apoteas logistikcenter i Morgongåva. Orsaken var uppgifter i media om att arbetsgivaren använde kameror för att kontrollera om personalen arbetade, vilket inte är tillåtet.

I förra veckan – efter två år – kom IMY:s beslut. Som Kollega kunde berätta då slog myndigheten fast att Apotea har rätt att bedriva kamerabevakning på anläggningen. Utredningen konstaterar vidare att man inte kunnat visa att bevakning skett för att arbetsleda eller kontrollera personalen. Däremot kritiseras företaget för bristande information på de skyltar som tillhör kamerorna.

"Jättemärkligt att en myndighet agerar så här"

Unionenklubben på Apotea är kritiska till IMY:s slutsatser och till hur utredningen bedrivits.
– Det är häpnadsväckande. Myndigheten har enbart gått på företagets uppgifter och har varken kontaktat oss i klubben eller vårt arbetsmiljöombud. Och oss veterligen har ingen i personalen heller tillfrågats om kamerabevakningen, säger ordföranden Camilla West.
Hennes kollega och vice ordförande i styrelsen, Minna Blom, fyller i:
– Det är som en domstolsprocess där den misstänkte går fri för att man nekar till brottet och det är den enda bevisningen. Det är jättemärkligt hur en myndighet kan agera så här.

Känner till kameraövervakning

Enligt klubben har man vetskap om att arbetsgivaren tidigare använt kamerorna för arbetsledning, vilket alltså inte är tillåtet enligt lag.

– Vi vet att arbetsgivaren övervakat om personalen jobbar. Chefer har till exempel skickat sms om att personal ska städa bort kartonger under ett bord som man sett på en kamera. Men företagsledningen skulle aldrig medge det. Våra medlemmar har mest fnissat åt myndighetens slutsatser, säger Minna Blom.

Numera är dock kamerabevakningen inget känt problem på logistikcentret, enligt klubben. Den 6 december 2021 fick facken till ett avtal med arbetsgivaren som reglerar på vilket sätt kamerabevakningen får ske.

– Sedan avtalet kom till stånd har det fungerat bra – vad vi vet. Men det är under all kritik att IMY:s utredning tagit två år och att man kom fram till att det inte skett några övertramp. Kanske beror slutsatserna på att IMY inledde sin undersökning efter att kameraavtalet trädde i kraft i december 2021 och att man alltså tagit del av företagets loggar efter den tidpunkten, säger Camilla West.

IMY: "Skrivbordstillsyn vanligaste sättet"

IMY:s jurist Andreas Persson, som varit föredragande i ärendet, bekräftar Unionenklubbens bild av hur tillsynen gått till. Myndigheten har inte gjort något besök i anläggningen i Morgongåva.

– Detta är en så kallad skrivbordstillsyn och det är det vanligaste sättet som vi utför tillsyn på. Den baseras på skriftväxling mellan oss och tillsynsobjektet, i det här fallet Apotea. Det händer att vi gör inspektioner på plats om vi bedömer att det är nödvändigt, men det har vi inte gjort i det här fallet, säger han.

Har ni pratat eller inhämtat information från de fackliga representanterna?

– Nej, vi har inte vänt oss till de fackliga företrädarna. Apotea har lämnat in handlingar där facket varit involverade.

Facket uppger att de inte har varit involverade. Skulle det gett en annan bild om ni faktiskt pratat med dem?

– Det är klart att hade vi gjort en informationsinsamling från annat håll så kan man inte utesluta att det kommit in något som talade i motsatt riktning.

Har ni pratat med någon medarbetare?

– Nej det har vi inte gjort. Vi har tagit sikte på att ställa frågor till Apotea.
Det här ärendet inleddes efter uppgifter i media. I andra fall, då det inleds efter att någon lämnat in ett klagomål, då har vi uppgifter från en annan part som kan bli en del av ärendet.

Hur vet ni att arbetsgivarens version är sann, verifierar ni deras uppgifter på något sätt?

– Nej, det har vi inte gjort, utan här har vi utgått från de uppgifter vi fått från Apotea.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.