Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Efter konflikterna – Apotea börsnoteras

Hindrande av fackligt arbete, diskriminering av ett skyddsombud och beordrande av tusentals timmar otillåten övertid. Under året har Unionen stämt Apotea vid fem tillfällen och krävt över tio miljoner kronor i skadestånd. Inför dagens börsnotering av nätapoteket har dock stridsyxan grävts ner.
Ola Rennstam Publicerad
Apoteas lager i Morgongåva.
Från Apoteas 38 000 kvadratmeter stora lager i Morgongåva packas över 50 000 ordrar varje dag. Under det senaste året har Unionen stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen vid fem olika tillfällen för saker som skett vid anläggningen. Foto: Anders Warne

DETTA HAR  HÄNT:

30 november 2023: Chefer tränger sig in på fackmöte

Två chefer på Apotea tränger sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet och stämmer bolaget i Arbetsdomstolen. Unionen kräver 50 000 kronor i skadestånd till arbetsmiljöombudet och 75 000 kronor i skadestånd till förbundet. Enligt Apotea ville cheferna informera sig om vad det var för möte och lämnade omedelbart mötesrummet: 
Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet”, säger Stefan Eriksson, vice vd till Kollega. Under hösten 2024 nådde parterna en förlikning.

19 januari: Omplaceras utan förhandling med Unionen

Unionen stämmer Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förhandlingsskyldigheten. Enligt förbundet har företaget inte förhandlat med facket när en arbetstagare omplacerades från ett dagskift till ett nattskift. Under hösten nådde parterna en förlikning.


22 januari 2024:  Unionen stämmer Apotea på 10 miljoner

Över 19 000 timmar. Så mycket otillåten övertid beordrade Apotea under våren 2023, enligt Unionen. Ett brott mot kollektivavtalet, anser förbundet och stämmer nätapoteket i AD. Skadeståndet är rekordstort: drygt tio miljoner kronor. Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser. Under hösten nådde parterna en förlikning.

23 februari 2024: Förbjuder möten utan chefer närvarande

Apotea förbjuder arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen och stämmer nätapoteket på nytt i Arbetsdomstolen och kräver 300 000 kronor i skadestånd. Apoteas vice vd Stefan Eriksson menar att bolaget följer de regler och lagar som gäller: 
”Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar som inte handlar om sakfrågor.", säger han till Kollega. 
Under hösten nådde parterna en förlikning.

18 juni 2024: Stäms för diskriminering 

Unionen lämnar in sin femte stämning mot Apotea på ett halvår. Denna gång med anklagelser om diskriminering av ett huvudarbetsmiljöombud, som lider av en kronisk sjukdom. Förbundet kräver 150 000 kronor i diskrimineringsersättning för att arbetsmiljöombudet som fått sitt skift bytt trots funktionsnedsättning. Under hösten nådde parterna en förlikning.

 

Hösten 2024: Fackliga slutar på företaget

Företrädare för Unionenklubben på anläggningen i Morgongåva, som tidigare riktat kritik mot företaget i media, slutar på nätapoteket. Unionen vill inte kommentera uppgörelsen på grund av sekretess.

 

6 december 2024: Apotea på börsen - relationen  med Unionen god

Apotea noteras på Stockholmsbörsen till en värdering på cirka 6 miljarder kronor. 

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

I en artikel i Dagens Industri beskriver Stefan Eriksson relationen med Unionen som god:
”Jag uppfattar det som att vi har en väldigt konstruktiv dialog just nu. Vi har lämnat det bakom oss.”

I samband med de fem förlikningarna ingick Unionen och Apotea även en överenskommelse som syftar till att förbättra relationerna mellan parterna på anläggningen i Morgongåva. Avsikten är att få till en fungerande samverkan och bättre rutiner i viktiga frågor som arbetsmiljö och rehabilitering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision