Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Efter konflikterna – Apotea börsnoteras

Hindrande av fackligt arbete, diskriminering av ett skyddsombud och beordrande av tusentals timmar otillåten övertid. Under året har Unionen stämt Apotea vid fem tillfällen och krävt över tio miljoner kronor i skadestånd. Inför dagens börsnotering av nätapoteket har dock stridsyxan grävts ner.
Ola Rennstam Publicerad
Apoteas lager i Morgongåva.
Från Apoteas 38 000 kvadratmeter stora lager i Morgongåva packas över 50 000 ordrar varje dag. Under det senaste året har Unionen stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen vid fem olika tillfällen för saker som skett vid anläggningen. Foto: Anders Warne

DETTA HAR  HÄNT:

30 november 2023: Chefer tränger sig in på fackmöte

Två chefer på Apotea tränger sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet och stämmer bolaget i Arbetsdomstolen. Unionen kräver 50 000 kronor i skadestånd till arbetsmiljöombudet och 75 000 kronor i skadestånd till förbundet. Enligt Apotea ville cheferna informera sig om vad det var för möte och lämnade omedelbart mötesrummet: 
Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet”, säger Stefan Eriksson, vice vd till Kollega. Under hösten 2024 nådde parterna en förlikning.

19 januari: Omplaceras utan förhandling med Unionen

Unionen stämmer Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förhandlingsskyldigheten. Enligt förbundet har företaget inte förhandlat med facket när en arbetstagare omplacerades från ett dagskift till ett nattskift. Under hösten nådde parterna en förlikning.


22 januari 2024:  Unionen stämmer Apotea på 10 miljoner

Över 19 000 timmar. Så mycket otillåten övertid beordrade Apotea under våren 2023, enligt Unionen. Ett brott mot kollektivavtalet, anser förbundet och stämmer nätapoteket i AD. Skadeståndet är rekordstort: drygt tio miljoner kronor. Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser. Under hösten nådde parterna en förlikning.

23 februari 2024: Förbjuder möten utan chefer närvarande

Apotea förbjuder arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen och stämmer nätapoteket på nytt i Arbetsdomstolen och kräver 300 000 kronor i skadestånd. Apoteas vice vd Stefan Eriksson menar att bolaget följer de regler och lagar som gäller: 
”Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar som inte handlar om sakfrågor.", säger han till Kollega. 
Under hösten nådde parterna en förlikning.

18 juni 2024: Stäms för diskriminering 

Unionen lämnar in sin femte stämning mot Apotea på ett halvår. Denna gång med anklagelser om diskriminering av ett huvudarbetsmiljöombud, som lider av en kronisk sjukdom. Förbundet kräver 150 000 kronor i diskrimineringsersättning för att arbetsmiljöombudet som fått sitt skift bytt trots funktionsnedsättning. Under hösten nådde parterna en förlikning.

 

Hösten 2024: Fackliga slutar på företaget

Företrädare för Unionenklubben på anläggningen i Morgongåva, som tidigare riktat kritik mot företaget i media, slutar på nätapoteket. Unionen vill inte kommentera uppgörelsen på grund av sekretess.

 

6 december 2024: Apotea på börsen - relationen  med Unionen god

Apotea noteras på Stockholmsbörsen till en värdering på cirka 6 miljarder kronor. 

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

I en artikel i Dagens Industri beskriver Stefan Eriksson relationen med Unionen som god:
”Jag uppfattar det som att vi har en väldigt konstruktiv dialog just nu. Vi har lämnat det bakom oss.”

I samband med de fem förlikningarna ingick Unionen och Apotea även en överenskommelse som syftar till att förbättra relationerna mellan parterna på anläggningen i Morgongåva. Avsikten är att få till en fungerande samverkan och bättre rutiner i viktiga frågor som arbetsmiljö och rehabilitering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Jobbade jour utan ersättning – Unionen kräver bolag på miljoner

Tre driftledare tog jouren kvällar, nätter och helger – och höll igång verksamheten när det krisade. Men enligt Unionen fick de aldrig betalt. Nu stäms arbetsgivaren på över 1,9 miljoner kronor.
Ola Rennstam Publicerad 7 augusti 2026, kl 06:02
De tre driftledarna arbetade kvällar, nätter och helger i åratal - utan att få ersättning för jour och övertid. Nu kräver Unionen ett stort skadestånd för brott mot arbetstidsregler. Foto: Colourbox

Tre medlemmar i Unionen kräver sin arbetsgivare – ett företag som sköter färdtjänst, sjukresor och skolskjuts i Skåne – på stora summor i Arbetsdomstolen efter en tvist om jour och övertid. 

Två av driftledarna hade ansvar för en jourfunktion utanför ordinarie arbetstid – kvällar, nätter och helger. Dit kom akuta ärenden som behövde hanteras direkt för att undvika störningar i trafiken. Trots det fick de varken ersättning för att stå i beredskap eller för arbetet som utfördes under kvälls- och helgpassen. Allvarligt, menar Unionen, som nu stämt företaget i Arbetsdomstolen.

– Det här har pågått under en lång tid och vi vet att medarbetare har påtalat den omfattande arbetsbördan för chefer utan att det skett någon förbättring. Så mot bakgrund av det har vi svårt att se att det skulle kunna vara ett misstag från arbetsgivarens sida, säger Annika Melin Koeppel, förbundsjurist på Unionen som företräder medlemmarna.

2,5 timmars övertid varje dag – utan betalning

Samtidigt ska en tredje anställd ha arbetat långa dagar med ansvar för skoltrafikens drift. Hans arbetsdag började tidigt och slutade sent – i praktiken omkring 2,5 timmars övertid varje vardag, enligt Unionens stämningsansökan. Inte heller det arbetet ska ha ersatts.

Reglerna i avtalet är tydliga: om en arbetsgivare kräver att en anställd ska stå till förfogande och arbeta utanför ordinarie arbetstid, då har man också rätt till ersättning, säger Annika Melin Koeppel.

Kräver bolaget på miljoner

Facket menar att det rör sig om systematiska avsteg från kollektivavtalet under en längre tid. Totalt kräver Unionen drygt 800000 kronor för en av medlemmarna och 270000 kronor för en annan för utebliven beredskaps- och övertidsersättning. För den tredje medlemmen kräver Unionen närmare 90000 kronor i övertidsersättning. 

Summorna talar sitt tydliga språk om hur mycket kvälls- och helgarbete som har utförts, säger Annika Melin Koeppel. 

Brott mot viloregler påverkar privatliv

Utöver det yrkar Unionen på 325 000 kronor i skadestånd för de tre medlemmarna samt 450000 kronor till förbundet för brott mot arbetstidsregler och kollektivavtal. Sammanlagt landar alltså Unionens krav på över 1,9 miljoner kronor.

Hur allvarligt är det att en arbetsgivare bryter mot viloreglerna?

De här reglerna finns av en anledning – det ska ges möjlighet till återhämtning från arbetet för att man ska kunna utföra ett bra jobb. Jobbar man som medlemmarna gjort i det här fallet påverkas både privatlivet och arbetslivet.

Fotnot: Arbetsgivaren har avböjt att kommentera tvisten.

Skillnaden mellan övertid, jourtid och beredskap

  • Övertid: Du får arbeta max 150 timmar allmän övertid per kalenderår. Maxgränsen är 50 timmar under en kalendermånad. Ersättningen är antingen pengar eller betald ledighet (kompensationsledighet). 
     
  • Jourtid: Du är på arbetsplatsen och väntar på att eventuellt arbeta. Detta räknas inte som ordinarie arbetstid. Du får särskild jourersättning.
  • Beredskap: Du är tillgänglig hemma men måste kunna rycka in. Ersättningen för detta är lägre än vid vanlig jour.

    Källa: Unionen