Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Efter konflikterna – Apotea börsnoteras

Hindrande av fackligt arbete, diskriminering av ett skyddsombud och beordrande av tusentals timmar otillåten övertid. Under året har Unionen stämt Apotea vid fem tillfällen och krävt över tio miljoner kronor i skadestånd. Inför dagens börsnotering av nätapoteket har dock stridsyxan grävts ner.
Ola Rennstam Publicerad
Apoteas lager i Morgongåva.
Från Apoteas 38 000 kvadratmeter stora lager i Morgongåva packas över 50 000 ordrar varje dag. Under det senaste året har Unionen stämt nätapoteket i Arbetsdomstolen vid fem olika tillfällen för saker som skett vid anläggningen. Foto: Anders Warne

DETTA HAR  HÄNT:

30 november 2023: Chefer tränger sig in på fackmöte

Två chefer på Apotea tränger sig in på ett fackligt möte för medlemmar i Unionen. Ett brott mot förtroendemannalagen, anser förbundet och stämmer bolaget i Arbetsdomstolen. Unionen kräver 50 000 kronor i skadestånd till arbetsmiljöombudet och 75 000 kronor i skadestånd till förbundet. Enligt Apotea ville cheferna informera sig om vad det var för möte och lämnade omedelbart mötesrummet: 
”Apotea hade självklart ingen ambition att hindra mötet”, säger Stefan Eriksson, vice vd till Kollega. Under hösten 2024 nådde parterna en förlikning.

19 januari: Omplaceras utan förhandling med Unionen

Unionen stämmer Apotea i Arbetsdomstolen för brott mot förhandlingsskyldigheten. Enligt förbundet har företaget inte förhandlat med facket när en arbetstagare omplacerades från ett dagskift till ett nattskift. Under hösten nådde parterna en förlikning.


22 januari 2024:  Unionen stämmer Apotea på 10 miljoner

Över 19 000 timmar. Så mycket otillåten övertid beordrade Apotea under våren 2023, enligt Unionen. Ett brott mot kollektivavtalet, anser förbundet och stämmer nätapoteket i AD. Skadeståndet är rekordstort: drygt tio miljoner kronor. Apotea tillbakavisar Unionens anklagelser. Under hösten nådde parterna en förlikning.

23 februari 2024: Förbjuder möten utan chefer närvarande

Apotea förbjuder arbetsmiljöombuden att ha möten utan att personer från bolaget är närvarande. Ett hindrande av ombudens arbete, anser Unionen och stämmer nätapoteket på nytt i Arbetsdomstolen och kräver 300 000 kronor i skadestånd. Apoteas vice vd Stefan Eriksson menar att bolaget följer de regler och lagar som gäller: 
”Tyvärr har vi en infekterad konflikt med en av våra fackklubbar som inte handlar om sakfrågor.", säger han till Kollega. 
Under hösten nådde parterna en förlikning.

18 juni 2024: Stäms för diskriminering 

Unionen lämnar in sin femte stämning mot Apotea på ett halvår. Denna gång med anklagelser om diskriminering av ett huvudarbetsmiljöombud, som lider av en kronisk sjukdom. Förbundet kräver 150 000 kronor i diskrimineringsersättning för att arbetsmiljöombudet som fått sitt skift bytt trots funktionsnedsättning. Under hösten nådde parterna en förlikning.

 

Hösten 2024: Fackliga slutar på företaget

Företrädare för Unionenklubben på anläggningen i Morgongåva, som tidigare riktat kritik mot företaget i media, slutar på nätapoteket. Unionen vill inte kommentera uppgörelsen på grund av sekretess.

 

6 december 2024: Apotea på börsen - relationen  med Unionen god

Apotea noteras på Stockholmsbörsen till en värdering på cirka 6 miljarder kronor. 

Stefan Eriksson
Stefan Eriksson

I en artikel i Dagens Industri beskriver Stefan Eriksson relationen med Unionen som god:
”Jag uppfattar det som att vi har en väldigt konstruktiv dialog just nu. Vi har lämnat det bakom oss.”

I samband med de fem förlikningarna ingick Unionen och Apotea även en överenskommelse som syftar till att förbättra relationerna mellan parterna på anläggningen i Morgongåva. Avsikten är att få till en fungerande samverkan och bättre rutiner i viktiga frågor som arbetsmiljö och rehabilitering.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kvinna spelades in på jobbet – 1 208 gånger

1 208 inspelningar på 15 arbetsdagar. Kvinnan kände till kamerorna på kontoret men inte att de spelade in henne.
Arbetsgivaren skyller på ett tekniskt misstag.
Ola Rennstam Publicerad 15 oktober 2026, kl 10:10
Person arbetar vid dator på ett kontor. Intill syns en övervakningskamera som illustrerar kameraövervakning på arbetsplatsen.
En anställd upptäckte att kameror på arbetsplatsen hade spelat in och lagrat över tusen video- och ljudfiler från hennes arbetsdagar. Foto: Colourbox.

Kvinnan hade arbetat som ekonom på ett fastighetsbolag i Stockholm i tio års tid när arbetsgivaren installerade ett kamerasystem på arbetsplatsen. Hon blev störd av utrustningen och valde efter ett tag att vända kamerorna mot väggen. Men ett par månader senare hade kamerorna åter vänts mot hennes arbetsplats.

Kameran fångade privata samtal

I mars i år upptäckte ekonomen att systemet hade spelat in och lagrat material från arbetsplatsen. Hon lyckades säkra 1 208 video- och ljudfiler från 15 arbetsdagar mellan den 16 januari och 5 februari.

Enligt Clementine Malki, förbundsjurist på Unionen, innehåller inspelningarna både bilder och ljud från kvinnans arbetsdagar. Bland annat ska samtal med arbetsgivarens företrädare, hyresgäster och leverantörer ha spelats in, liksom privata samtal.

Hur ser ni på att även privata samtal ska ha spelats in?

- Det är mycket allvarligt. Ljudupptagning är dessutom särskilt integritetskänsligt. Enligt Integritetsskyddsmyndigheten är ljudupptagning vid kamerabevakning på arbetsplatser normalt sett inte tillåten, säger Clementine Malki.
 

Arbetsgivaren: Tekniskt misstag

Arbetsgivaren förnekar inte att kamerautrustningen fanns på arbetsplatsen. Däremot hävdar företaget att syftet inte var att övervaka medlemmen och att inspelningarna berodde på ett tekniskt misstag.

Vidare ska kvinnan inte fått veta om att övervakningen pågick. Det ska inte heller ha funnits några skyltar eller annan information om kamerorna.

Unionen menar att arbetsgivaren därmed har brutit mot EU:s dataskyddsregler. Förbundet har därför stämt bolaget och kräver 100 000 kronor i skadestånd.

Unionen: Allvarligt intrång i integriteten

Enligt Clementine Malki har antalet inspelningar stor betydelse för fackets bedömning i det här ärendet.

- Det handlar om 1 208 video- och ljudfiler och är alltså inte fråga om någon enstaka inspelning, konstaterar hon.

Unionen påpekar att övervakningen skett i det arbetsutrymme där medlemmen måste befinna sig för att kunna utföra sitt jobb. Hon hade därför ingen möjlighet att undvika att bli inspelad.

- Vi ser mycket allvarligt på detta och vår bedömning är att behandlingen har inneburit ett allvarligt intrång i hennes personliga integritet, det har lett till oro och obehag för henne, säger Clementine Malki.

Gör så här om du blir inspelad

Vad ska man göra om man upptäcker att man blivit filmad i smyg på jobbet?

- Det är viktigt att dokumentera det du har upptäckt och kontakta ditt fackförbund för rådgivning. Därefter kan man bedöma hur frågan bör hanteras och vilken information som behöver begäras från arbetsgivaren. Du kan också vända dig till IMY om du misstänker att personuppgiftsbehandlingen strider mot dataskyddsreglerna.

Fotnot: Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Kameror på jobbet – det här gäller

  • Grundprincipen är att det måste finnas tungt vägande skäl för att bevaka personalen. Kameror får användas exempelvis vid misstanke om brott eller i farliga arbetsmiljöer där det finns risk för olyckor. Syftet måste vägas mot den enskildes rätt till integritet.
  • Sedan den 1 april 2025 krävs inget tillstånd från IMY men arbetsgivaren måste själv föra en dokumenterad förteckning och göra en egen intresseavvägning.
  • Det måste finnas en tydlig skyltning om kamerorna. Personal och besökare måste informeras i förväg om att det finns kamerabevakning innan de går in i området.
  • Innan bevakningen införs måste arbetsgivaren förhandla med facket enligt medbestämmandelagen, mbl. Alla arbetstagare har också rätt att få ta del av arbetsgivarens syfte med bevakningen.

Källa: IMY - Integritetsskyddsmyndigheten