Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda tveksamma till sänkta löner på Cell Network

Hur många som tackat ja till sänkt lön på Cell Network varierar från enhet till enhet. Resultatet kan bli uppsägningar eller att andra lönemodeller tas fram.
Publicerad
Den senaste veckan har de anställda på Cell Network fått erbjudande om ett nytt individuellt lönesystem som innebär att den fasta lönen sänks med 15 procent för att kompenseras av en rörlig del som i goda tider ska ge samma utdelning eller mer.
På Cell Networks Malmökontor tackade inte alla ja.
- När vi fick ta ställning till om vi frivilligt ville sänka lönen mot att införa en ny lönemodell med kollektivt baserad bonus tackade 70 procent ja och 30 procent nej, berättar Sifs arbetsplatsombud Bertil Olsson.
Uppslutningen ansågs för liten av företagsledningen.
- Efter detta kom det också upp att om man inte solidariskt säger ja till lönesänkningar ska kontoret till 100 procent bära sina kostnader, varav en del är kostnader som i dag lagts på annat håll, berättar Bertil Olsson.
Det ledde till ett nytt möte mellan enhetschefen och Sifs arbetsplatsombud där andra alternativ för att sänka företagets kostnader diskuterades. Resultatet blev att alla anställda presenterades för ett nytt lönesystem där lönen sänks med 7,5 procent plus andra kostnadsbesparade åtgärder.
- Det är ett dilemma. På något sätt kommer vi att drabbas. Men det finns en möjlighet att återhämta 7,5 procent inom en rimlig framtid. Att ta igen 15 procent kan ta tio år, säger Bertil Olsson.
I ett brev till medlemmarna har Sifs policy att säga nej till lönesänkningar redovisats, samtidigt som det poängteras att det är upp till var och en att fatta beslut utifrån sin livssituation.
- En del av dem som först tackade nej kan tacka ja till 7,5 procent. Man gör det för att man känner för sina kolleger och tror på Malmökontoret som nu är inne i en positiv trend, säger Bertil Olsson.
Några garantier för att uppsägningar undviks finns inte.
- Vi ska fortfarande visa ett visst resultat efter finansnetto. Görs inte det kvarstår hoten om uppsägningar, säger Bertil Olsson.
Enligt Cell Network har det nya lönesystemet fått en hög anslutningsgrad, även om den varierar mellan enheterna.
- Där vi har en majoritet som inte är tillräcklig för att nå besparingsmålen måste vi nå målen på andra sätt. Om personalminskning blir aktuell kommer vi att följa lagar och avtal, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Men bland de anställda i Stockholm finns en stor tveksamhet inför att sänka lönen.
- Min känsla är att acceptansen är sämre än vad företaget uppger. Företaget kommer att stöta på patrull, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond som poängterar att ingen behöver acceptera sänkt lön.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Sjukskriven i flera år – fick noll kronor i löneökning

En sjukskriven administratör fick inte en krona i löneökning – år efter år. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
Men vad gäller – har man rätt till löneökning vid sjukskrivning?
Ola Rennstam Publicerad 12 mars 2026, kl 08:00
Svenska sedlar och mynt med Region Stockholms logotyp som symboliserar en tvist om löneökning för en sjukskriven administratör.
En administratör inom Region Stockholm nekades löneökning under flera år av sjukskrivning. Nu stämmer Unionen arbetsgivaren och menar att kvinnan har diskriminerats. Foto: Colourbox/Region Stockholm

Kvinnan började arbeta som administratör på en rehabmottagning i norra Stockholm för åtta år sedan. I maj 2022 blev hon sjukskriven på heltid till följd de fyra olika sjukdomar som hon drabbats av.

Efter att ha varit sjukskriven i två år uppdagades det att kvinnan –  till skillnad från andra administratörer på arbetsplatsen – inte har fått någon löneförhöjning alls under perioden. På sitt senaste lönesamtal i februari fick hon beskedet att hon inte heller kommer att få någon löneökning för det kommande året. Diskriminering, anser Unionen som nu stämt arbetsgivaren Region Stockholm.
 

Unionen: ”Administratören har missgynnats” 

Unionen slår fast att administratören har behandlats sämre än andra anställda och att missgynnandet har ett samband med hennes varaktiga funktionsnedsättning. Unionen menar att Region Stockholm har brutit mot diskrimineringslagen och kräver 80 000 kronor i skadestånd.

Varaktighet

Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med funktionsnedsättning. Lagen definierar funktionsnedsättning som varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga. Nedsättningen kan ha funnits sedan födseln, uppstått efter skada eller sjukdom. En tillfällig eller övergående sjukdom anses inte som funktionsnedsättning.
Källa: Diskrimineringsombudsmannen

För att en person ska anses ha missgynnats i arbetslivet måste det, enligt diskrimineringslagen, finns ett samband med en funktionsnedsättning som är just varaktig. Övergående sjukdomar eller tillfälliga begränsningar av en persons funktionsförmåga omfattas som regel inte av lagen.

Clas Lundstedt

– En diagnos i sig är i sig inte ett kriterium för att det ska vara en funktionsnedsättning enligt diskrimineringslagen. För att omfattas av lagen måste man kunna påvisa att det är en varaktig funktionsnedsättning det handlar om, säger Clas Lundstedt på Diskrimineringsombudsmannen, DO.

Har sjukskrivna rätt till löneökning?

Enligt Unionens stämningsansökan har arbetsgivaren hävdat att man, på grund av medarbetarens långvariga frånvaro, saknat underlag för att kunna genomföra en lönerevision (se faktaruta). Facket köper inte det argumentet och konstaterar att administratören har fått löneökningar när hon varit föräldraledig.

Men vad gäller egentligen – har man rätt till löneökning när man är sjukskriven? 

Elin Svensson

– I alla Unionens avtal gäller att är man sjukskriven eller föräldraledig så omfattas man av lönerevisionen, precis som alla andra. Det betyder att man är med i de processerna men det innebär inte att man automatiskt får någon löneökning, säger Elin Svensson, central ombudsman på Unionen.
 – På företag utan kollektivavtal har man ingen rätt till löneökning överhuvudtaget, då är det helt upp till arbetsgivarens goda vilja.
 

Därför kan vissa bli utan löneökning i lönerevisionen

Hur en löneprocess går till skiljer sig åt mellan olika kollektivavtal och företag. Vissa av Unionens avtal har individgaranti, där medarbetarna är garanterade en viss summa i löneökning. Andra avtal saknar detta och där kan man alltså nollas.

Vad ska man göra som sjukskriven om man blir nollad?
– Först och främst ta kontakt med sina lokala fackliga företrädare eller Unionens fackliga rådgivning. I de avtal där det saknas individgaranti finns det krav på att en åtgärdsplan ska upprättas tillsammans med arbetsgivaren, om någon får noll i löneökning. Då har man också rätt att ha med sitt fackliga ombud.

Så ska lönekriterier följas vid lönerevision

Att det finns fackliga representanter på arbetsplatsen som kan bevaka hur lönekriterier följs, inte minst för att motverka diskriminering, är viktigt enligt Unionen.

– En grundläggande princip att man inte ska bedömas för den tid man varit frånvarande – utan för hur man utfört sitt arbete. Man ska inte bli nollas enbart mot den bakgrunden att man är sjuk. Arbetsgivaren måste tillämpa lönekriterierna och göra en bedömning av den personens kompetens – inte i förhållande till sjukdomen, säger Elin Svensson.

Region Stockholm: ”Alla har rätt till lönerevision”

Kollektivavtalet som gäller på rehabmottagningen där administratören arbetar saknar individgaranti och medarbetare kan därför bli nollade. Maria Ahlmark, primärvårdschef inom Region Stockholm, vill inte kommentera enskilda ärenden där det pågår en rättslig process men skriver i ett mejl till Kollega att man följer Region Stockholms riktlinjer. Hon bekräftar att alla medarbetare har rätt till lönerevision:

”Där ingår självklart sjukskrivna i den årliga löneöversynen. Enligt gällande löneavtal erbjuds alla, även sjukskrivna, såväl ett bedömningssamtal som ett lönesamtal och utifrån det görs en individuell bedömning om den nya lönen utifrån prestation och bidrag till verksamheten.”

Så funkar lönerevision

Det finns inte någon lag som reglerar lön eller löneökningar. När och hur din lön ska ses över (revideras) är bestämt i ditt centrala löneavtal som är en del av kollektivavtalet. Det kallas lönerevision (även löneöversyn eller löneprocess) och ska ske en gång per år. Många av Unionens avtal har så kallad individgaranti, där en minsta löneökning är garanterad.
Om din arbetsplats saknar kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när din lön ska revideras. Detta bör skrivas in i ditt anställningsavtal.
Källa: Unionen och Vision