Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda tveksamma till sänkta löner på Cell Network

Hur många som tackat ja till sänkt lön på Cell Network varierar från enhet till enhet. Resultatet kan bli uppsägningar eller att andra lönemodeller tas fram.
Publicerad
Den senaste veckan har de anställda på Cell Network fått erbjudande om ett nytt individuellt lönesystem som innebär att den fasta lönen sänks med 15 procent för att kompenseras av en rörlig del som i goda tider ska ge samma utdelning eller mer.
På Cell Networks Malmökontor tackade inte alla ja.
- När vi fick ta ställning till om vi frivilligt ville sänka lönen mot att införa en ny lönemodell med kollektivt baserad bonus tackade 70 procent ja och 30 procent nej, berättar Sifs arbetsplatsombud Bertil Olsson.
Uppslutningen ansågs för liten av företagsledningen.
- Efter detta kom det också upp att om man inte solidariskt säger ja till lönesänkningar ska kontoret till 100 procent bära sina kostnader, varav en del är kostnader som i dag lagts på annat håll, berättar Bertil Olsson.
Det ledde till ett nytt möte mellan enhetschefen och Sifs arbetsplatsombud där andra alternativ för att sänka företagets kostnader diskuterades. Resultatet blev att alla anställda presenterades för ett nytt lönesystem där lönen sänks med 7,5 procent plus andra kostnadsbesparade åtgärder.
- Det är ett dilemma. På något sätt kommer vi att drabbas. Men det finns en möjlighet att återhämta 7,5 procent inom en rimlig framtid. Att ta igen 15 procent kan ta tio år, säger Bertil Olsson.
I ett brev till medlemmarna har Sifs policy att säga nej till lönesänkningar redovisats, samtidigt som det poängteras att det är upp till var och en att fatta beslut utifrån sin livssituation.
- En del av dem som först tackade nej kan tacka ja till 7,5 procent. Man gör det för att man känner för sina kolleger och tror på Malmökontoret som nu är inne i en positiv trend, säger Bertil Olsson.
Några garantier för att uppsägningar undviks finns inte.
- Vi ska fortfarande visa ett visst resultat efter finansnetto. Görs inte det kvarstår hoten om uppsägningar, säger Bertil Olsson.
Enligt Cell Network har det nya lönesystemet fått en hög anslutningsgrad, även om den varierar mellan enheterna.
- Där vi har en majoritet som inte är tillräcklig för att nå besparingsmålen måste vi nå målen på andra sätt. Om personalminskning blir aktuell kommer vi att följa lagar och avtal, säger Robert Karlsson, kommunikationschef på Cell Network.
Men bland de anställda i Stockholm finns en stor tveksamhet inför att sänka lönen.
- Min känsla är att acceptansen är sämre än vad företaget uppger. Företaget kommer att stöta på patrull, säger Sifs ombudsman Lis-Marie Fond som poängterar att ingen behöver acceptera sänkt lön.

CHRISTINA SWAHN


Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."

Arbetsrätt

Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”

Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in mål: ”Mycket olyckligt”
Arbetsrätt

AD ställer in mål – Unionen: ”Mycket olyckligt”

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen.
– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för våra medlemmar, säger Unionens chefsjurist Malin Wulkan.
Ola Rennstam Publicerad 28 oktober 2025, kl 13:02
Nya Las tog upp i Arbetsdomstolen.
Arbetsdomstolen ställer in nästan alla förhandlingar under tre månader till följd av minskade anslag från regeringen. Både Unionen och arbetsgivarorganisationen Almega oroas över konsekvenserna. Foto: Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen, AD, ställer in nästan alla mål under november, december och januari. Orsaken är minskade anslag från regeringen, rapporterar tidningen Lag & Avtal.

AD hade begärt 6,6 miljoner kronor extra av i budgeten för att kunna ersätta ett omodernt it-system och ta höjd för ökade personal- och hyreskostnader.  Regeringens höstbudget blev en rejäl kalldusch för domstolen:
– Vi fick 4,1 miljoner. Dessutom äskade vi 40,8 miljoner för 2026, men fick 38,6 miljoner, Det är inga astronomiska summor, men för oss får det svåra följder, säger AD:s ordförande Lars Dirke till Lag & Avtal.

Konsekvenserna oroar Unionen

Det kommer alltså bli tomma sessionssalar i domstolen under hösten och till följd av de minskade anslagen för 2026 riskerar problemen med inställda förhandlingar fortsätta över lång tid. Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, är oroad över konsekvenserna.
 

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det, säger hon.

”Inställda förhandlingar mycket olyckligt”

Unionens chefsjurist konstaterar vidare att det även riskerar att ta längre tid innan den som har rätt i sak får kompensation. I enskilda fall kan det röra sig om omfattande ekonomiska anspråk.
– Det riskerar också påverka bevisningen i mål som skjuts upp. Ju längre tid som gått ju desto mer osäkra och svårbedömda kan vittnesuppgifter bli om vad som faktiskt förekommit, säger Malin Wulkan.
– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt.

Även Jonas Stenmo, chefsjurist på Almega, beklagar situationen.
– Det är olyckligt att vi inte kan få de mål vi har i domstolen prövade. Vi tycker att AD är oerhört viktig och fungerar bra, säger han.

Almega: Ökat tryck på uppgörelser

En konsekvens av de inställda huvudförhandlingarna kan bli ett ökat tryck att nå överenskommelser och förlikningar, menar Jonas Stenmo.
 

Jonas Stenmo Foto: Almega

– Det kommer att bli större incitament att hitta lösningar mellan parterna, att fler mål görs upp helt enkelt. Och kanske kommer färre mål att överklagas i tingsrätten.

Tankesmedjorna Timbro och Oikos föreslog nyligen att Arbetsdomstolen bör läggas ner och att tingsrätterna ska ta över de arbetsrättsliga målen. Men det är inget Jonas Stenmo tror på.
 

– Vi vill att AD prövar de arbetsrättsliga tvisterna med specialkompetens. Det skulle inte bli lika rättssäkert om tingsrätterna tog över den rollen, säger han.

Arbetsdomstolen kommer dock att genomföra de mål som, enligt lag, måste avgöras skyndsamt, till exempel ogiltigförklarande av uppsägningar och beslut om stridsåtgärder.

Arbetsdomstolen

Arbetsdomstolen, AD, har 20 anställda. Under 2024 avgjordes 368 mål i domstolen, varav 255 tvister där domstolen är enda instans.
Källa: AD