Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda på Ryanair fick för lite semester - flera år i rad

Kabinpersonalen på Ryanair fick bara 20 dagars semester per år, vilket strider mot semesterlagen. Nu stämmer Unionen flygbolaget i tingsrätten för fem medlemmars räkning.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson / TT
Unionen stämmer lågprisbolaget Ryanair för brott mot semesterlagen. Johan Nilsson / TT

Hur många semesterdagar du har rätt till beror på lagstiftning, kollektivavtal och vad du och din arbetsgivare har kommit överens om. Semesterlagen ger dock alla anställda rätt till fem veckors semester per år, alltså 25 dagar. Det struntade dock flygbolaget Ryanair i och betalade endast ut 20 dagar per år till sin kabinpersonal i Sverige, flera år i rad.  

Läs mer: Inget kollektivavtal med Ryanair

Nu har fem Unionenmedlemmar valt att gå till domstol med sina fordringar mot bolaget. Två av de anställda jobbade direkt för Ryanair, medan tre hade kontrakt via ett irländskt bemmaningsföretag. Kabinpersonalen hade även tjänat in semesterersättning, som skulle ha betalats ut senast en månad efter avlutad anställning.

I början av året meddelade Ryanair att man skulle lägga ner sin bas på Skavsta utanför Nyköping. Beslutet innebar att ett 30-tal flyglinjer försvann och samtliga kabinanställda varslades om omplacering till andra orter. Den visstidsanställda markpersonalen fick inte sina kontrakt förlängda.

Läs mer: Anställda på Ryanair omplaceras

Unionen kräver att flygbolaget betalar de fem medlemmarna sammanlagt 165 000 kronor för brott mot semesterlagen och uteblivna semesterförmåner.

Semesterlagen

  • Den svenska semesterlagen ger alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår. Av dessa har du som anställd rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti. Ditt anställningsavtal kan också ange att du har rätt till ytterligare semesterdagar.
  • Parter kan genom kollektivavtal eller andra överenskommelser förhandla sig fram till längre semester, men inte kortare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Ekonomichef anklagas för namnförfalskning

Ekonomichefen fick ett erbjudande om utköp som han tackade nej till. Då valde företaget att säga upp honom av personliga skäl, men ändrade sig till att avskeda honom med argumentet att han förfalskat en namnteckning.
Lina Björk Publicerad 2 december 2025, kl 06:01
En hand som håller i en penna
Företaget ville först köpa ut ekonomichefen, sedan säga upp honom och till sist avskeda honom. Nu stämmer Unionen hans arbetsgivare på sammanlagt 190 000 kronor samt utebliven lön.

När ekonomichefen skulle börja sitt jobb hade hans föregångare redan slutat. Någon överlämning var inte aktuell, så en av hans första uppgifter blev därför att söka reda på alla behörigheter till olika system och tjänster. 

En av de tjänsterna var Avanzas företagswebb där vissa anställa hade en privat pensionsförsäkring. Den enda som hade behörighet dit var den tidigare ekonomichefen, så för att förnya behörigheten fick den nya ekonomichefen beställa en blankett som företagets vd skulle skriva på. 

Eftersom ekonomichefen och vd:n jobbade i olika delar av landet hade de utarbetat ett system där papper lades i ett postfack vid bolagets kontor och skrevs på när vd:n hade vägarna förbi, för att sedan hämtas upp av ekonomichefen och scannas in. 

 

Utköp, uppsägning och avsked

Enligt Unionens stämningsansökan var det så det gick till när avtalet om inloggningsuppgifter till Avanza:s webb undertecknades. Men arbetsgivaren har en annan bild. De menar att ekonomichefen själv skrev på papperna.

Men anklagelserna om namnförfalskning tog företaget upp först efter att de erbjudit mannen att bli utköpt. Han tackade nej, med effekten att arbetsgivaren gav besked om att han skulle sägas upp på grund av personliga skäl. Men även innan den förhandlingen hann bli klar ändrade sig företaget och valde att varsla om avsked.  

– Vår medlem har inte tidigare fått några signaler om att han inte har gjort ett bra jobb. När han fick veta att arbetsgivaren var missnöjd hade han dessutom väldigt kort tid på sig att motbevisa arbetsgivaren, säger Cecilia Arklid, som är förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 190 000 kronor för det felaktiga avskedet samt utebliven lön, semesterersättning och tjänstepension. 

Kollega har sökt arbetsgivaren för en kommentar