Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda på Ryanair fick för lite semester - flera år i rad

Kabinpersonalen på Ryanair fick bara 20 dagars semester per år, vilket strider mot semesterlagen. Nu stämmer Unionen flygbolaget i tingsrätten för fem medlemmars räkning.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson / TT
Unionen stämmer lågprisbolaget Ryanair för brott mot semesterlagen. Johan Nilsson / TT

Hur många semesterdagar du har rätt till beror på lagstiftning, kollektivavtal och vad du och din arbetsgivare har kommit överens om. Semesterlagen ger dock alla anställda rätt till fem veckors semester per år, alltså 25 dagar. Det struntade dock flygbolaget Ryanair i och betalade endast ut 20 dagar per år till sin kabinpersonal i Sverige, flera år i rad.  

Läs mer: Inget kollektivavtal med Ryanair

Nu har fem Unionenmedlemmar valt att gå till domstol med sina fordringar mot bolaget. Två av de anställda jobbade direkt för Ryanair, medan tre hade kontrakt via ett irländskt bemmaningsföretag. Kabinpersonalen hade även tjänat in semesterersättning, som skulle ha betalats ut senast en månad efter avlutad anställning.

I början av året meddelade Ryanair att man skulle lägga ner sin bas på Skavsta utanför Nyköping. Beslutet innebar att ett 30-tal flyglinjer försvann och samtliga kabinanställda varslades om omplacering till andra orter. Den visstidsanställda markpersonalen fick inte sina kontrakt förlängda.

Läs mer: Anställda på Ryanair omplaceras

Unionen kräver att flygbolaget betalar de fem medlemmarna sammanlagt 165 000 kronor för brott mot semesterlagen och uteblivna semesterförmåner.

Semesterlagen

  • Den svenska semesterlagen ger alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår. Av dessa har du som anställd rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti. Ditt anställningsavtal kan också ange att du har rätt till ytterligare semesterdagar.
  • Parter kan genom kollektivavtal eller andra överenskommelser förhandla sig fram till längre semester, men inte kortare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.