Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Anställda på Ryanair fick för lite semester - flera år i rad

Kabinpersonalen på Ryanair fick bara 20 dagars semester per år, vilket strider mot semesterlagen. Nu stämmer Unionen flygbolaget i tingsrätten för fem medlemmars räkning.
Lina Björk Publicerad
Johan Nilsson / TT
Unionen stämmer lågprisbolaget Ryanair för brott mot semesterlagen. Johan Nilsson / TT

Hur många semesterdagar du har rätt till beror på lagstiftning, kollektivavtal och vad du och din arbetsgivare har kommit överens om. Semesterlagen ger dock alla anställda rätt till fem veckors semester per år, alltså 25 dagar. Det struntade dock flygbolaget Ryanair i och betalade endast ut 20 dagar per år till sin kabinpersonal i Sverige, flera år i rad.  

Läs mer: Inget kollektivavtal med Ryanair

Nu har fem Unionenmedlemmar valt att gå till domstol med sina fordringar mot bolaget. Två av de anställda jobbade direkt för Ryanair, medan tre hade kontrakt via ett irländskt bemmaningsföretag. Kabinpersonalen hade även tjänat in semesterersättning, som skulle ha betalats ut senast en månad efter avlutad anställning.

I början av året meddelade Ryanair att man skulle lägga ner sin bas på Skavsta utanför Nyköping. Beslutet innebar att ett 30-tal flyglinjer försvann och samtliga kabinanställda varslades om omplacering till andra orter. Den visstidsanställda markpersonalen fick inte sina kontrakt förlängda.

Läs mer: Anställda på Ryanair omplaceras

Unionen kräver att flygbolaget betalar de fem medlemmarna sammanlagt 165 000 kronor för brott mot semesterlagen och uteblivna semesterförmåner.

Semesterlagen

  • Den svenska semesterlagen ger alla anställda rätt till fem veckors semester per semesterår. Av dessa har du som anställd rätt till fyra veckors sammanhängande semester under juni till augusti. Ditt anställningsavtal kan också ange att du har rätt till ytterligare semesterdagar.
  • Parter kan genom kollektivavtal eller andra överenskommelser förhandla sig fram till längre semester, men inte kortare.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.