Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ändring i las kan skapa delad arbetsmarknad

Saklig grund kom till i las för att undvika godtyckliga uppsägningar. Att ta bort det riskerar ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, enligt arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Risken är att bara de bäst utbildade, mest produktiva och friska får anställningstrygghet, befarar arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman. Colourbox

I veckan hoppade fem LO-förbund av förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, och i torsdags meddelade Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund att de gör samma sak. Uppgifter till tidningen Arbetsvärlden gör gällande att flera TCO-förbund också överväger att hoppa av.

Förhandlingarna, som har kommit till som en av punkterna i januariavtalet, handlar om att utöka undantagen från turordningsreglerna. På ena sidan finns arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och på den andra LO och tjänstemännen i PTK. Orsaken till krisen är ett förslag om att begreppet ”saklig grund” ska tas bort, vilket enligt facken skulle ge arbetsgivarna för stor makt att säga upp vem de vill.

Läs mer: Fem fack lämnar las-förhandling

Skrivningen om ”saklig grund” i las kom till för att undvika godtyckliga uppsägningar. Det gäller dels vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, alltså då företagen måste dra ner på personal på grund av exempelvis minskad orderingång eller omorganisationer. Och dels vid personliga skäl, alltså då en anställd inte uppfyllt sina förpliktelser i anställningsavtalet.

– Tidigare hade arbetsgivarna i princip fri uppsägningsrätt och konsekvenserna blev extra påtagliga vid strukturomvandlingar. Bolagens ekonomiska intressen fick stor betydelse och det togs liten hänsyn till arbetstagarnas behov av trygghet. Lagen instiftades för att arbetsgivarna inte skulle kunna plocka ut dem man vill bli av med, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

Läs mer: Myt att las inte fungerar

Förutom anställningstryggheten finns det ytterligare ett skäl till skrivningen om saklig grund i lagen, nämligen ett samhällsintresse att upprätthålla en hög sysselsättning för alla på arbetsmarknaden

– Arbetstagare som är attraktiva behöver egentligen inte las, de kommer att få behålla sina jobb eller bli rekryterade av andra arbetsgivare. Las är till för att skydda sysselsättningen för mindre konkurrenskraftiga arbetstagare. Det betyder inte att de gör ett dåligt jobb, men arbetsgivare kan se en möjlighet att rekrytera någon som är ännu effektivare och har ännu nyare kunskaper.

Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda

Direktiven i den så kallade januariöverenskommelsen rör utökade undantag i turordningsreglerna i utbyte mot ett ökat ansvar för arbetsgivarna vad gäller kompetensutveckling. Saklig grund nämns däremot inte, och Carin Ulander-Wänman tvivlar på om parterna kommer våga röra den delen av lagen.

– Det är en kärnparagraf i anställningsskyddet för arbetstagare som är mindre konkurrenskraftiga. Jag har mycket svårt att tro att facken kommer att gå med på en så grundläggande förändring.

Läs mer: Svenskt Näringsliv: "Trygghet är att inte bita sig fast vid ett jobb"

Men om saklig grund skulle tas kan konsekvensen bli att det skapas ett A- och ett B-lag.

– Det finns en risk för en tudelad och elitistisk arbetsmarknad, där bara de som är bäst utbildade, mest produktiva, är friska och inte har småbarn har anställningstrygghet, säger Carin Ulander-Wänman.

– I dag finns det en ”grind” om hur en arbetsgivare ska agera enligt lagstiftningen, tar man bort den kommer det att bli ett högre tryck på arbetsgivarföreträdare att byta ut medarbetare.

Unionen vill inte kommentera de pågående förhandlingarna. Malin Wulkan, tf chefsjurist, påpekar att konsekvenserna för anställningstryggheten beror på om och vad parterna eventuellt kommer överens om för ändringar:

”För Unionen är det en självklar utgångspunkt att värna anställningstryggheten och att det ska finnas ett skydd mot godtycke”, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Trafiklärare startade egen skola – avskedades

Trafikläraren gjorde som sina två kollegor och startade upp en trafikskola parallellt med sitt jobb. Men medan kollegorna fick vara kvar blev mannen avskedad.
Lina Björk Publicerad 12 november 2024, kl 13:14
hand pekar mot en maskin som mäter eco-driving
Trafikläraren startade upp en egen skola, men hade inga kunder. Han borde därför inte avskedats på grund av illojalitet, menar Unionen. Foto: TT/Henrik Montgomery

Under medarbetarsamtal med sin chef berättade mannen att han var intresserad av att starta egen verksamhet. Kollegor till honom hade gjort samma sak, gått ned i tid och arbetade nu som konsulter på trafikskolan. Strax efter mötet blev han avskedad med motiveringen att han agerat illojalt.

Trafikskolan han registrerat var vilande, han bedrev ingen verksamhet och hans arbetsgivare förlorade varken några kunder eller affärer på grund av honom. Han hade dessutom informerat sin chef om planerna. 

– Att enbart starta upp ett eget bolag utan att aktivt bedriva verksamheten är inte tillräckligt för att anse det vara illojalt mot arbetsgivaren. I begreppet ligger att det måste finnas en viss skada för arbetsgivaren och så är det inte i det här fallet, säger Filip Vujcic, förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i Arbetsdomstolen. 

Förutom att arbetsgivaren inte lidit skada av trafiklärarens sidobolag, var uppsåtet inte att vilseleda sin arbetsgivare. Tvärtom var han transparent, enligt stämningsansökan.  

– Vår medlem har varit helt ärlig med sin arbetsgivare. De har fört en dialog om saken, vilket inte var konstigt med tanke på att flera kollegor har haft exakt samma upplägg. Att han blev avskedad kom som en överraskning.

Unionen stämmer nu arbetsgivaren på sammanlagt 150 000 kronor plus utebliven lön. 

* Kollega har bett trafikskolan i södra Sverige om en kommentar om tvisten. De svarar via mejl att de inte kommenterar pågående ärenden. 

Arbetsrätt

Unionen: ”Ica-anställd sparkades efter felaktigt drogtest”

Ica avskedade en lagerarbetare efter ett positivt drogtest. Enligt Unionen utfördes dock testet på ett felaktigt sätt och Ica har inte heller kunnat visa upp mannens provsvar. Nu stämmer förbundet matjätten i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 6 november 2024, kl 16:46
ICA-anställd fick sparken efter felaktigt drogtest. Från vänster en ICA-skylt, till höger en person som tar ett salivprov i munnen.
Unionen stämmer Ica efter att en lagerarbetare avskedats på grund av ett positivt drogtest. Provtagningen var rättsosäker - och resultatet kan ha förväxlats, menar facket. Foto: Pontus Lundahl/TT/Gorm Kallestad/NTB/TT.

Mannen hade arbetat på Icas lager i fyra år när han i mitten av juni i år blev utvald att göra ett drogtest på sin arbetsplats. Provet bestod av ett salivprov och utfördes i ett konferensrum av en man som presenterade sig som certifierad provtagare.

Tre dagar senare – en lördag klockan nio på kvällen – blev lagerarbetaren uppringd av en läkare från ett laboratorium som berättade att drogtestet gett positivt utslag för amfetamin. Lagerarbetaren blev chockad över anklagelserna.

Sofia Wolff

– Vår medlem är helt säker på att det måste ha skett ett misstag eftersom han aldrig har använt något narkotikaklassat preparat, säger Sofia Wolff, förbundsjurist på Unionen, som företräder lagerarbetaren.


Testföretaget saknade intyg

Ett par veckor senare valde Ica att avskeda lagerarbetaren. Motiveringen var att han gjort sig skyldig till narkotikabrott samt drograttfylleri då han kört truck under sitt pass efter provtagningen.

Under de följande förhandlingarna har Unionens representanter vid upprepade tillfällen bett att få ta del av testresultatet, men utan att arbetsgivaren kunnat presenterat något sådant. När Unionen bad att få ta del av ett ackrediteringsintyg för bolaget som utfört provtagningen visade det sig att företaget saknade ett sådant intyg. I stället framkom det att testerna utförts av en underleverantör som Ica inte kände till namnet på.

–  Vi anser att all sådan här provtagning ska utföras legitimerad sjukvårdspersonal som omfattas av Hälso- och sjukvårdslagen. Men eftersom Ica inte har kunnat uppge företagets namn har vi inte ens kunnat kontrollera vem som utfört testerna, säger Sofia Wolff.

Unionen: "Salivprov otillräckligt"

Unionen har nu stämt Ica i Arbetsdomstolen och kräver 190 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd. Förbundet menar att det helt saknas grund för att avskeda medlemmen och slår också fast att Icas testprocess inte varit tillräckligt rättssäker. Sofia Wolff förklarar varför:

– Det ska inte räcka med ett enda positivt salivtest. När medarbetaren nekar till att ha tagit droger borde arbetsgivaren ha gått till botten med var det kan ha uppstått ett fel i den här provtagningskedjan. 

Enligt Unionens jurist borde Ica ha gjort nya analyser av båda de insamlade salivproverna,  genom att skicka ett av dem till ett annat laboratorium samt granskat om det aktuella provet kan ha blivit kontaminerat eller förväxlats på vägen.

Inom rättsväsendet ställs det mycket höga krav på rättssäkerheten i samband med drogtester i arbetslivet. Unionen påpekar att ett salivprov inte är tillräckligt för att fastställa om en person haft narkotika i blodet. Enligt Rikspolisstyrelsens förskrifter är blodprov och urinprov de enda metoderna som används för att fastställa detta.

Provet kan ha förväxlats

Vidare menar Unionen att det underlag som Ica presenterade vid den centrala förhandlingen i september – ett oidentifierbart provsvar – skulle kunna tillhöra vem som helst. 
Unionen har förgäves begärt att få tal del av arbetsgivarens dokumentation om hur provtagningen och transporten till laboratoriet gått till. 

– Det är uppåt väggarna. De har tagit ett enda test som vi inte har fått se förrän efter avskedet och då var det maskat så vi kunde inte kontrollera vems prov det var. Vi anser att vår medlem har blivit oskyldigt dömd här, säger Sofia Wolff.

Ica svarar Kollega i ett mejl att företaget inte kommenterar enskilda individärenden, men understryker att man rent generellt har nolltolerans mot drogpåverkan på sina arbetsplatser.