Om du är medlem i Unionen och inte redan prenumererar på Kollegas populära nyhetsbrev så kan du passa på att registrera dig via länken nedan.
Då får du Kollegas bästa nyheter, avslöjanden och smarta tips om allt som rör arbetsmarknaden direkt i din inkorg varje vecka.
I veckan hoppade fem LO-förbund av förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, och i torsdags meddelade Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund att de gör samma sak. Uppgifter till tidningen Arbetsvärlden gör gällande att flera TCO-förbund också överväger att hoppa av.
Förhandlingarna, som har kommit till som en av punkterna i januariavtalet, handlar om att utöka undantagen från turordningsreglerna. På ena sidan finns arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och på den andra LO och tjänstemännen i PTK. Orsaken till krisen är ett förslag om att begreppet ”saklig grund” ska tas bort, vilket enligt facken skulle ge arbetsgivarna för stor makt att säga upp vem de vill.
Läs mer: Fem fack lämnar las-förhandling
Skrivningen om ”saklig grund” i las kom till för att undvika godtyckliga uppsägningar. Det gäller dels vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, alltså då företagen måste dra ner på personal på grund av exempelvis minskad orderingång eller omorganisationer. Och dels vid personliga skäl, alltså då en anställd inte uppfyllt sina förpliktelser i anställningsavtalet.
– Tidigare hade arbetsgivarna i princip fri uppsägningsrätt och konsekvenserna blev extra påtagliga vid strukturomvandlingar. Bolagens ekonomiska intressen fick stor betydelse och det togs liten hänsyn till arbetstagarnas behov av trygghet. Lagen instiftades för att arbetsgivarna inte skulle kunna plocka ut dem man vill bli av med, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.
Läs mer: Myt att las inte fungerar
Förutom anställningstryggheten finns det ytterligare ett skäl till skrivningen om saklig grund i lagen, nämligen ett samhällsintresse att upprätthålla en hög sysselsättning för alla på arbetsmarknaden
– Arbetstagare som är attraktiva behöver egentligen inte las, de kommer att få behålla sina jobb eller bli rekryterade av andra arbetsgivare. Las är till för att skydda sysselsättningen för mindre konkurrenskraftiga arbetstagare. Det betyder inte att de gör ett dåligt jobb, men arbetsgivare kan se en möjlighet att rekrytera någon som är ännu effektivare och har ännu nyare kunskaper.
Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda
Direktiven i den så kallade januariöverenskommelsen rör utökade undantag i turordningsreglerna i utbyte mot ett ökat ansvar för arbetsgivarna vad gäller kompetensutveckling. Saklig grund nämns däremot inte, och Carin Ulander-Wänman tvivlar på om parterna kommer våga röra den delen av lagen.
– Det är en kärnparagraf i anställningsskyddet för arbetstagare som är mindre konkurrenskraftiga. Jag har mycket svårt att tro att facken kommer att gå med på en så grundläggande förändring.
Läs mer: Svenskt Näringsliv: "Trygghet är att inte bita sig fast vid ett jobb"
Men om saklig grund skulle tas kan konsekvensen bli att det skapas ett A- och ett B-lag.
– Det finns en risk för en tudelad och elitistisk arbetsmarknad, där bara de som är bäst utbildade, mest produktiva, är friska och inte har småbarn har anställningstrygghet, säger Carin Ulander-Wänman.
– I dag finns det en ”grind” om hur en arbetsgivare ska agera enligt lagstiftningen, tar man bort den kommer det att bli ett högre tryck på arbetsgivarföreträdare att byta ut medarbetare.
Unionen vill inte kommentera de pågående förhandlingarna. Malin Wulkan, tf chefsjurist, påpekar att konsekvenserna för anställningstryggheten beror på om och vad parterna eventuellt kommer överens om för ändringar:
”För Unionen är det en självklar utgångspunkt att värna anställningstryggheten och att det ska finnas ett skydd mot godtycke”, skriver hon i en kommentar till Kollega.
Artikeln har uppdaterats 16 juni.
Kundtjänstmedarbetaren på Telia hade i uppdrag att ta emot faktura-frågor från kunder i samtal och mejl och samtidigt försöka merförsälja in nya abonnemang. Personalens arbete loggades hela tiden i en app: antal samtal, försäljning, aktuell status och hur lång tid kundmöten och administration tog.
Varje ärende fick enligt medlemmen ta max 600 sekunder och efterarbetet högst en och en halv minut. Arbetsbelastningen och jobbmiljön beskrivs av facket som oerhört pressad med långa kundköer, höga säljmål och krav på att det alltid skulle lysa grönt i jobbappen.
Medarbetaren hade enligt stämningsansökan goda säljresultat men fick svårt att hinna efterarbetet av kundsamtalen som han sköt på till slutet av arbetsdagen. Ledningen sa då att den anställde lade alldeles för mycket tid på efterarbetet, inte fick göra det samlat och att det började lysa rött i jobbsystemet.
Kundtjänstmedarbetaren fick enligt stämningsansökan höra av chefen att han måste få mer gröna siffror i systemet. Chefen förklarade dock inte hur både säljmål och efterarbete skulle hinnas med inom tidsramen. Chefens ska enligt Unionens stämningsansökan sagt: ”Du får komma på ett sätt att lösa det på, men sköt det snyggt”. Chefens bonus var också beroende av gröna siffror i jobbappen.
Medarbetaren gjorde då, som en rad kollegor, en egen teknisk lösning för att hinna med säljkraven utan det skulle bli röda siffror i systemet. Hen ringde ibland sig själv för att få tid att slutföra sina ärenden och undvika de röda siffrorna i tidsappen.
När arbetsgivaren upptäckte att medarbetare ringde sig själva för att hinna att göra klart sina ärenden utan att få röda siffror i övervakningssystemet fick flera av medarbetarna sparken.
Nu stämmer Unionen Telia och arbetsgivarorganisationen TechSverige i Arbetsdomstolen för ogiltigt avskedande och kräver 190 000 kronor i skadestånd till medlemmen. Unionen anser att avskedandet saknar laglig grund.
Orsaken till de anställdas agerande är enligt facket en följd av kommunikationen från närmaste chef att ”sköta det snyggt” för att få fram gröna resultatsiffror samt hur företaget valt att organisera arbetet.
Telias presschef understryker att stämningsansökan bara visar den ena partens beskrivning av konflikten.
"Av respekt för den rättsliga processen och de inblandade kan vi inte kommentera detaljer i det enskilda fallet. Mer än att vi inte delar den beskrivning som framkommer i stämningsansökan", skriver Telias presschef i en kommentar till Kollega.
Har ditt barn ett anställningsavtal? I ett sådant framgår vilka arbetsuppgifter du har och vilken lön du ska få. Där står också vilket datum du börjat och slutar.
Om arbetsplatsen har ett kollektivavtal är din tonåring automatiskt försäkrad om något skulle hända på jobbet. Om det inte finns, kan det vara en bra idé att fråga vilka försäkringar som skulle täcka en skada.
Barn under 13 år får inte arbeta, men det finns vissa undantag. Exempel på det kan vara trädgårdsarbete, frukt och bärplockning och att mata djur. Är ditt barn mellan 13 till 15 får hen ha ett enklare och riskfritt arbete som att stå i kiosk eller affär, men inte jobba ensam. Chefen måste också ha ett intyg från dig som förälder att du godkänner att ditt barn arbetar. Barn som är äldre än 15 år får ha ett ”normalt och ofarligt arbete”. Några saker som dock är helt förbjudna är: arbete med asbest, dykning, transport av pengar eller riskfyllda arbetsuppgifter som utförs ensam.
Att provjobba några pass eller dagar är ett bra sätt att känna efter om jobbet passar. Men din tonåring ska inte jobba gratis. Om företaget har kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att erbjuda den lägsta lön som avtalet säger. Finns inget kollektivavtal finns inte det kravet. Det kan också hända att arbetsgivaren ber din tonåring att gå hem för att det är dåligt väder eller för få kunder. Sådana ”regnavtal” är inte tillåtna. Har du ett schema så ska du jobba de timmarna.
Visst kan det vara frestande med några extra tusenlappar på kontot om varken din tonåring eller arbetsgivaren betalar skatt. Men förutom att det är olagligt är det flera saker som kan hända: Ditt barn får ingen hjälp om chefen vägrar betala ut lön, det finns inga försäkringar under arbetstid, man går miste om semesterersättning, övertidsersättning och sjukersättning med mera.
Om ditt barn tjänar mindre än 24 873 kronor per år så behöver hen inte betala någon skatt. Om man redan innan jobbet påbörjas vet att man inte kommer att tjäna mer så går det att fylla i en blankett som ska lämnas till arbetsgivaren. Då kommer arbetsgivaren inte att dra någon skatt på lönen. I annat fall får man tillbaka pengarna i samband med deklarationen.
Vanligtvis räcker det att skicka ett sms, eller ringa chefen och säga att du inte kan komma. För att få pengar från arbetsgivaren (sjuklön) ska anställningen vara mer än en månad.
Källa: Arbetsmiljöverket, Unionen, LO, Skatteverket.
