Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Ändring i las kan skapa delad arbetsmarknad

Saklig grund kom till i las för att undvika godtyckliga uppsägningar. Att ta bort det riskerar ett A- och ett B-lag på arbetsmarknaden, enligt arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman.
Ola Rennstam Publicerad
Colourbox
Risken är att bara de bäst utbildade, mest produktiva och friska får anställningstrygghet, befarar arbetsrättsforskaren Carin Ulander-Wänman. Colourbox

I veckan hoppade fem LO-förbund av förhandlingarna om las, lagen om anställningsskydd, och i torsdags meddelade Sacoförbundet Lärarnas Riksförbund att de gör samma sak. Uppgifter till tidningen Arbetsvärlden gör gällande att flera TCO-förbund också överväger att hoppa av.

Förhandlingarna, som har kommit till som en av punkterna i januariavtalet, handlar om att utöka undantagen från turordningsreglerna. På ena sidan finns arbetsgivarna i Svenskt Näringsliv och på den andra LO och tjänstemännen i PTK. Orsaken till krisen är ett förslag om att begreppet ”saklig grund” ska tas bort, vilket enligt facken skulle ge arbetsgivarna för stor makt att säga upp vem de vill.

Läs mer: Fem fack lämnar las-förhandling

Skrivningen om ”saklig grund” i las kom till för att undvika godtyckliga uppsägningar. Det gäller dels vid uppsägningar på grund av arbetsbrist, alltså då företagen måste dra ner på personal på grund av exempelvis minskad orderingång eller omorganisationer. Och dels vid personliga skäl, alltså då en anställd inte uppfyllt sina förpliktelser i anställningsavtalet.

– Tidigare hade arbetsgivarna i princip fri uppsägningsrätt och konsekvenserna blev extra påtagliga vid strukturomvandlingar. Bolagens ekonomiska intressen fick stor betydelse och det togs liten hänsyn till arbetstagarnas behov av trygghet. Lagen instiftades för att arbetsgivarna inte skulle kunna plocka ut dem man vill bli av med, säger Carin Ulander-Wänman, docent i arbetsrätt vid Umeå universitet.

Läs mer: Myt att las inte fungerar

Förutom anställningstryggheten finns det ytterligare ett skäl till skrivningen om saklig grund i lagen, nämligen ett samhällsintresse att upprätthålla en hög sysselsättning för alla på arbetsmarknaden

– Arbetstagare som är attraktiva behöver egentligen inte las, de kommer att få behålla sina jobb eller bli rekryterade av andra arbetsgivare. Las är till för att skydda sysselsättningen för mindre konkurrenskraftiga arbetstagare. Det betyder inte att de gör ett dåligt jobb, men arbetsgivare kan se en möjlighet att rekrytera någon som är ännu effektivare och har ännu nyare kunskaper.

Läs mer: Förhandlingar om arbetsrätten inledda

Direktiven i den så kallade januariöverenskommelsen rör utökade undantag i turordningsreglerna i utbyte mot ett ökat ansvar för arbetsgivarna vad gäller kompetensutveckling. Saklig grund nämns däremot inte, och Carin Ulander-Wänman tvivlar på om parterna kommer våga röra den delen av lagen.

– Det är en kärnparagraf i anställningsskyddet för arbetstagare som är mindre konkurrenskraftiga. Jag har mycket svårt att tro att facken kommer att gå med på en så grundläggande förändring.

Läs mer: Svenskt Näringsliv: "Trygghet är att inte bita sig fast vid ett jobb"

Men om saklig grund skulle tas kan konsekvensen bli att det skapas ett A- och ett B-lag.

– Det finns en risk för en tudelad och elitistisk arbetsmarknad, där bara de som är bäst utbildade, mest produktiva, är friska och inte har småbarn har anställningstrygghet, säger Carin Ulander-Wänman.

– I dag finns det en ”grind” om hur en arbetsgivare ska agera enligt lagstiftningen, tar man bort den kommer det att bli ett högre tryck på arbetsgivarföreträdare att byta ut medarbetare.

Unionen vill inte kommentera de pågående förhandlingarna. Malin Wulkan, tf chefsjurist, påpekar att konsekvenserna för anställningstryggheten beror på om och vad parterna eventuellt kommer överens om för ändringar:

”För Unionen är det en självklar utgångspunkt att värna anställningstryggheten och att det ska finnas ett skydd mot godtycke”, skriver hon i en kommentar till Kollega.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Blev uppsagd från Tesla – kallades illojal

En medarbetare på Tesla bad om två timmars föräldraledighet för att kunna hämta barn på förskolan. Kort därefter blev han uppsagd, anklagad för illojalitet och samarbetssvårigheter. Nu stämmer Unionen elbilsjätten.
Ola Rennstam Publicerad 1 april 2026, kl 11:36
Bilar på väg in till en Tesla-verkstad.
Unionen stämmer biltillverkaren Tesla efter att en anställd sagts upp på grund av illojalitet och bristande prestation. Uppsägningen innebar att mannen förlorade Teslaaktier värda 144 000 kronor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Den 34-åriga mannen hade en senior roll på en av Teslas anläggningar utanför Stockholm. Där hade han bland annat hand om försäkringsärenden och mötte kunder i verkstaden på TM Sweden AB, Teslas svenska dotterbolag.
 

Bad om ledigt – förlorade jobbet

I höstas bad han sin arbetsgivare om att få bli föräldraledig på 25 procent för att kunna hämta sina barn på förskolan. Arbetsgivaren hade nämligen ändrat hans arbetstider från klockan 07-16 till 08-17. Det innebar att förskolan hann stänga innan han kunde hämta barnen. 
Teslas svar blev att han kunde vara föräldraledig, men mellan klockan 8 och 10 på morgonen – ett upplägg som inte på något sätt underlättade hämtningen.
 

Unionen: Kräver 150 000 i skadestånd

Kort därefter sade företaget upp honom av personliga skäl. Tesla hävdade att mannen hade samarbetssvårigheter, hade underpresterat, bristande kundnöjdhet samt varit illojal mot bolaget.

Unionen håller inte med. Förbundet menar att uppsägningen saknar saklig grund och har nu stämt bolaget i Solna tingsrätt. Man kräver 150 000 kronor i skadestånd för brott mot lagen om anställningsskydd, las.

Fick toppbetyg – ändå uppsagd

I stämningsansökan påpekar Unionens jurist att mannen kort före uppsägningen hade fått omdömet ”top scorer” – det vill säga bolagets högsta betyg för prestation. Ett halvår tidigare hade han blivit befordrad.

Som en följd av uppsägningen förlorade Teslamedarbetaren dessutom en aktiepost i det amerikanska moderbolaget Tesla Inc som värderas till cirka 144 000 kronor. Eftersom uppsägningen inte har sakliga skäl bör arbetsgivaren kompensera medlemmen för aktieinnehavet, menar Unionen i sin stämningsansökan. 
Unionen har avböjt att kommentera tvisten.

Kollega söker TM Sweden AB för en kommentar.

TM Sweden AB

  • Svenskt dotterbolag till det amerikanska biltillverkare Tesla Inc.
  • Företaget hanterar service, reparationer och laddstationsnätverk för Teslas elbilar.
  • TM Sweden har sedan 2023 varit i en utdragen konflikt med fackförbundet IF Metall eftersom företaget vägrar teckna kollektivavtal.
Arbetsrätt

Kallades säkerhetsrisk – får 1,2 miljoner

En anställd på APM Terminals i Göteborg kallades säkerhetsrisk och blev av med sitt jobb. Nu får hon 1,2 miljoner kronor efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen.
David Österberg Publicerad 24 mars 2026, kl 13:31
En anställd på en containerterminal avskedades efter säkerhetsprövning
En anställd på APM Terminals blev underkänd i en säkerhetsprövning och avskedades. Nu får hon 1,2 miljoner kronor i en förlikning efter att Unionen stämt företaget i Arbetsdomstolen. Björn Larsson Rosvall/TT

Kollega har tidigare berättat om en kvinna som jobbade på containerterminalen APM Terminals i Göteborg. För ett år sedan bestämde företaget att alla anställda skulle säkerhetsprövas. Efter prövningen blev kvinnan avskedad eftersom hon ansågs utgöra en säkerhetsrisk. Hon fick dock aldrig veta på vilket sätt.

– Det gör något med en när man inte får veta vad det är man har gjort, varför man stängs ute. Det blir omöjligt att försvara sig. Jag har aldrig misskött mitt jobb, aldrig fått någon varning, aldrig hört några klagomål. Tvärtom har jag uppmärksammats positivt, fått prestationsbaserade bonusar, fått delta i globala projekt och utbildningar, sa hon till Kollega.

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen

Unionen stämde företaget i Arbetsdomstolen. Förbundet ville att domstolen skulle förklara avskedandet ogiltigt och krävde 190 000 kronor i skadestånd.

Nu har kvinnan och företaget nått en förlikning, något som Göteborgs-Posten var först med att berätta. Förlikningen innebär att kvinnan får 1,2 miljoner kronor, motsvarande 30 månadslöner.

– Jag är nöjd med innehållet i förlikningen. Det är skönt att kunna gå vidare. Samtidigt hade en prövning i domstolen gett mer tydlighet i frågan. Å andra sidan talar kanske förlikningen för sig själv, säger hon till Kollega.

Du menar att de indirekt medger att de gjorde fel?

– Det har de ju inte gjort. Men vi fick mer än vad vi hade yrkat på och beloppet är högre än det jag hade kunnat få vid en huvudförhandling. Det känns bra att kunna sätta punkt och gå vidare.

Har den här historien inneburit problem när du har letat nytt jobb?

– Det är svårt att säga, men hoppas inte det. Jag har inte tänkt att jag har fått avslag på en jobbansökan på grund av det jag har varit med om.

Kvinnan är nöjd med det stöd som hon har fått från Unionen.

– Jättenöjd och tacksam. Från start till slut har jag haft ett jättestöd från alla inblandade. Det har betytt jättemycket att de har trott på mig och har sett allvaret i den här händelsen.   

Ovanligt högt belopp i förlikning

Annika Melin Koeppel är jurist på Unionen och den som företrätt kvinnan.

–  Det var bra att vi kunde komma överens så att kvinnan slapp ha det här hängande över sig. 1,2 miljoner motsvarar i hennes fall nästan 30 månadslöner. Det hör till ovanligheterna att det blir en förlikning på så hög nivå.

Vad säger det om motparten?

– De såg väl risker med att låta det gå till domstol. Men vilka överväganden de har gjort kan inte jag svara på.

Hade det varit intressant att låta domstolen avgöra det här? 

– Ja. Det finns väldigt få domar på det här området, särskilt på den privata tjänstemannasidan. Men om medlemmen är intresserad av en förlikning är det inte en anledning att tacka nej till en förlikning.

Tror du att ni hade vunnit om fallet hade prövats i AD?

– Vi tyckte att vi hade ett starkt fall, men man kan aldrig vara helt säker.    

Arbetsgivaren: flera regelverk måste vägas

APM Terminals vill inte uttala sig om ärendet, men skriver så här i en generell kommentar: ”Som säkerhetsklassad verksamhet har vi ett ansvar när det gäller säkerhetsprövningar och kontroller. Samtidigt är vi självklart skyldiga att följa gällande arbetsrättslig lagstiftning. I vissa situationer kan dessa regelverk ställa olika krav och vägas mot varandra. I dessa fall är vi måna om att hitta en så bra lösning som möjligt för alla berörda.”

Anställda får inte hota Sveriges säkerhet

  • Enligt säkerhetsskyddslagen ska företag som bedriver säkerhetskänslig verksamhet analysera sitt behov av säkerhetsskydd och vidta lämpliga åtgärder.
  • En sådan åtgärd kan vara att säkerhetspröva personalen. Det görs dels genom en grundutredning där referenser och cv undersöks, dels genom en säkerhetsprövningsintervju. Under intervjun ställs frågor om exempelvis familjeförhållanden, ekonomi, missbruk och kriminalitet.
  • Syftet är att ta reda på om en person kan vara en risk för Sveriges säkerhet.