Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

Alla mbl:ar på Svenska Spel

På Svenska Spel i Visby har fackklubben infört en ny modell som innebär att all personal deltar i mbl-förhandlingarna med arbetsgivaren vid en omorganisation.
Anita Täpp Publicerad
Jessica Gow / TT
Svenska spel, som ägs av staten, är Sveriges största spelbolag. Lotto är ett av de spel som bolaget saluför. Jessica Gow / TT

När ett företag vill ändra något i organisationen, som att säga upp eller anställa personal liksom lägga ner en enhet, måste arbetsgivaren förhandla, enligt mbl, medbestämmandelagen. I normala fall sköts förhandlingarna av de fackliga företrädarna.

Men när Svenska Spel för drygt ett år sedan aviserade om en omorganisation som innebar att 100 tjänster skulle bort beslöt klubben i Visby att pröva en ny modell, enligt vilken all personal deltar i förhandlingen. Den modellen har man sedan fortsatt med och då även när det rör sig om mindre förändringar som vid tillsättning, eller indragning, av en tjänst.

Konkret går det till så att alla berörda anställda deltar i workshops där man diskuterar och gör en risk- och konsekvensanalys utifrån arbetsgivarens förslag. Att delta i en workshop tar mellan en och fyra timmar, beroende på vilken förändring som föreslås, och varje anställd kan delta i flera workshops.

 - En stor fördel är att de medarbetare som själva är berörda och vet hur det fungerar på den egna enheten deltar och då också kan påtala vad man glömt bort och inte får missa, säger Johnny Wid, Unionenklubbbens ordförande på Svenska Spel i Visby.

Enligt honom är de flesta anställda positiva till att delta i förhandlingarna.

- Många uppskattar att de får vara med. Men det är inte lätt det här med mbl som kan vara rätt luddigt när det gäller vilka rättigheter man har. Vi i klubben får förtydliga och förklara att jo, ni förhandlar själva just nu. Och då tycker man det är bra, att man får vara med och ta ansvar och påverka.

Men det här innebär ju också att en hel del arbetstid går åt till förhandlingarna. Så varför går arbetsgivaren med på det här?

- Det handlar nog om att man upptäckt att det är lönsamt eftersom det innebär att man snabbare får igenom en förändring. Tidigare skulle vi förtroendevalda först suttit i möten med arbetsgivaren och diskuterat ett förslag och sedan gått runt till medlemmarna, kanske ordnat medlemsmöten och så vidare och då tog det längre tid.

- Men viktigt är nog också att man nu fått insikt om att att det finns mycket att hämta hos medarbetarna inför en förändring, eftersom de ju är experter på det de själva arbetar med. Det har kommit fram väldigt mycket de här diskussionerna som arbetsgivaren inte tänkt på och som därför lett till nya och bättre förslag.

Ännu körs modellen på försök.
 
- Allt är inte perfekt än, men det är en lösningsorienterad modell och på det här viset kommer alla medarbetarna med på spåret. Jag tror att det är viktigt att alla känner att de kan påverka besluten samtidigt som vi i klubben fortfarande har en viktigt roll när det gäller att se till att mbl följs, säger Johnny Wid.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Kim drabbas när AD ställer in: ”Jag är besviken”

Arbetsdomstolen har ställt in alla kommande mål tre månader framåt. En av dem som drabbas är Unionenmedlemmen Kim Beligantol som länge sett fram emot förhandlingen som nu ställts in.
– Jag är besviken och hade sett fram emot ett avslut, säger han.
Ola Rennstam Publicerad 12 november 2025, kl 08:20
Arbetsdomstolens fasad och en man står med ryggen mot kameran.
Kim Beligantol är en av dem som kommit i kläm när Arbetsdomstolen valt att ställa in alla mål. Nu skjuts Kims ärende på framtiden, vilket påverkar både hans ekonomi och hans mående. Foto: Ola Rennstam/Privat

I augusti förra året stämde Unionen den restaurang i Värmland där Kim Beligantol varit anställd och krävde ett stort skadestånd. Enligt facket hade arbetsgivaren provocerat Kim Beligantol till att säga upp sig själv efter en tids turbulens under hösten 2023.

Har väntat på avgörande sedan 2023

På tisdag – två år efter uppsägningen – var tanken att saken skulle avgöras i Arbetsdomstolen. Men så blir det inte. Som Kollega tidigare kunnat berätta har regeringen valt att skära ner på anslagen till AD och domstolen har tvingats ställa in alla huvudförhandlingar under de kommande tre månaderna. För Kim Beligantol innebär det att han nu måste vänta ytterligare på att få sin sak prövad i domstol.

– Jag är besviken och hade sett fram emot att få ett avslut. Det här hände 2023 och snart är det 2026, det har gått jättelång tid, säger han.

”Det handlar om mitt mående”

Kim Beligantol berättar att den utdragna rättsprocessen har påverkat hans mående.

– Det handlar mycket om mitt mående. Jag har en inneboende oro i mig som handlar om mitt case. Och ju längre tid det tar desto mer tänker jag på vad som kan hända och hur företaget kan bete sig. 

En konkret konsekvens av den inställda förhandlingen är att planerna på att studera nu får skjutas på framtiden.

– Det här påverkar både mitt privatliv och min ekonomi. Nu måste jag ställa om min planering för nästa år. Jag tycker att regeringen bör prioritera AD så domstolen får medel för att kunna bedriva sin verksamhet, säger Kim Beligantol.

Konsekvenserna oroar Unionen

Unionens chefsjurist, Malin Wulkan, har tidigare sagt till Kollega att hon är oroad över konsekvenserna av de uppskjutna förhandlingarna.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

– Det kan få väldigt negativa konsekvenser för förbundet och våra medlemmar som kan få vänta ännu längre på att få sin sak avgjord, med den oro och osäkerhet som följer med det.

Bevisning och vittnen kan påverkas

Enligt Unionens chefsjurist finns det risk att den som har rätt i sak kommer att få vänta längre på ekonomisk kompensation. Att juridiska mål skjuts på framtiden riskerar också påverka bevisningen eftersom vittnesuppgifter blir mer osäkra ju längre tid som går, menar Malin Wulkan.

– Det ligger både i arbetstagares och arbetsgivares intresse att arbetsrättsliga tvister kan prövas så snabbt som omständigheterna medger och att mål blir inställda är därför mycket olyckligt, sade hon nyligen till Kollega.

Arbetsrätt

Kameraövervakades – fick löneavdrag för toapauser

Kvinnan övervakades av 15 kameror på jobbet och företaget gjorde avdrag på lönen om hon tog för långa toapauser. Kamerabevakningen är en enorm kränkning av kvinnans personliga integritet, menar Unionen som nu stämt arbetsgivaren.
Ola Rennstam Publicerad 11 november 2025, kl 13:06
Det populära Göteborgskaféet installerade 15 kameror som, enligt Unionen, användes för att kontrollera hur effektivt personalen arbetar. Toabesök och samtal med kollegor ledde till löneavdrag. Företaget nekar till Unionens anklagelser. Foto: Colourbox

UPPDATERAD.
Kaféet, som ligger vid Avenyn i centrala Göteborg, har installerat 15 kameror i lokalerna. De sitter uppsatta i samtliga utrymmen, förutom på toaletterna och i omklädningsrummen. Kamerabevakningen av personalen sker både i realtid och i efterhand då ledningen granskar inspelat material.

Gick på toa för länge – fick avdrag på lönen

Under det senaste året har arbetsgivaren även börjat använda kamerabevakningen för att granska medarbetarnas arbetsprestationer och i förlängningen som underlag för löneavdrag. 

En Unionenmedlem, som jobbat på kafét i tio år, fick i somras bland annat avdrag på sin lön för toalettbesök som ansågs för långa, samtal med kollegor som klassificerades som ”tjôta med kollega” och för att hon pratade "överdrivet" mycket med kunderna. Carl Siljehamre är förbundsjurist på Unionen och företräder kvinnan.

Vår medlem fick ett löneavdrag på elva timmar. Sen hade chefen lagt till ytterligare fem timmars avdrag i ”administrationsavgift” eftersom hon hade behövt sitta och titta igenom filmerna, säger han och fortsätter:
Det är självklart att man ska kunna få gå på toa på arbetstid, jag har aldrig varit med om att någon fått löneavdrag för det.

Kräver 100 000 i skadestånd

Unionen reagerar på arbetsgivarens systematiska och omfattande övervakning av personalen och har nu stämt bolaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning (GDPR). Förbundet kräver 100 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

I sin stämningsansökan påpekar Unionen att medlemmen aldrig gett sin tillåtelse till kamerabevakningen och att bolaget saknar lagligt stöd för den. 

Unionen: ”En enorm kränkning

Genom att använda kamerabevakningen till att göra avdrag på medlemmens lön har bolaget dessutom använt den till ett annat ändamål än det avsedda. Att ha 15 övervakningskameror uppsatta i en kafélokal beskriver Carl Siljehamre som häpnadsväckande

Det är verkligen en enorm kränkning av vår medlems personliga integritet att ständig vara övervakad på det här sättet på sin arbetsplats. Unionen ser mycket allvarligt på det här, säger han.

Kaféet tillbakavisar Unionens anklagelser

Kaféets chef har en annan bild av arbetsförhållandena och påpekar att det mesta Unionen påstår är helt felaktigt. I ett mejlsvar till Kollega skriver företaget att man inte vet hur många kameror som är aktiva ”vi har inte räknat, men 15 låter inte som en siffra som stämmer.”. Enligt bolaget har kamerorna inte använts till att utvärdera några arbetsprestationer.

"Prata med kunderna inte en arbetsuppgift"

Företaget tillbakavisar också att det gjorts avdrag på medarbetarens lön men påpekar att personalens toabesök, telefonsamtal med mera ska ske under den betalda paustid de har under sina pass:
”Att prata med kunder överdrivet länge är tyvärr en kostnad företaget valt att inte ta”. 
Eftersom personalen har mycket att göra finns det inte utrymme till socialisering med kunder och betraktas därför ”inte som en arbetsuppgift utan något en anställd kan ta sin betalda paustid till om hen önskar”, skriver bolaget till Kollega.

Slutligen understryker företaget att de anställda informerats om kamerorna, som inte är dolda och nämns i deras anställningsavtal. Kamerorna används, enligt företaget, för att hjälpa polisen klara upp brott och för att ta fram bilder till personalen om en gäst betett sig illa för att porta denne.

Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."