Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

92 miljoner till medlemmar efter rättsprocesser

92 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar under 2021 efter rättsprocesser. Beloppet är det högsta på flera år. "En pandemieffekt", säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.
Elisabeth Brising Publicerad
Hand som håller upp sedlar bredvid lagbok med klubba.
Sammanlagt blev det totalt cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT

De flesta tvister som Unionen hjälpte medlemmar att lösa förra året gällde löneindrivning och arbetsskadeersättning. 830 ärenden avslutades vilket var fler än båda de två föregående åren.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

 Beloppen som gått ut till medlemmar sticker ut eftersom de är väldigt mycket högre än vad de har varit de senaste åren. Det beror framför allt på att många ärenden kom in under det brinnande pandemiåret 2020 och avslutades 2021, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

Totalt 75 miljoner kronor betalades ut till medlemmar 2021 efter att de fått hjälp av Unionens egna jurister. Utöver det betalades ytterligare 17 miljoner kronor ut till medlemmar via LO-TCO:s Rättsskydd, Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt som driver en del av Unionens ärenden.

Sammanlagt blev det cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp.

Företag i ekonomisk knipa

I början av pandemin fick många företag ekonomiska problem och betalningssvårigheter, vilket fick många att söka stöd av facket.

 Mycket pengar gäller tvister om löneutbetalning, men vi befarade faktiskt betydligt fler konkurser än det blev på grund av corona. Det berodde på att systemet med korttidsarbete infördes snabbt och påverkade positivt, säger Malin Wulkan.

Av de 75 miljoner kronorna från ärenden som Unionens egna jurister avslutade förra året kom cirka 14 miljoner kronor från den statliga lönegarantin efter konkurser och rekonstruktioner, medan cirka 27,5 miljoner kronor var indrivna försenade eller tvistiga löner.

Cirka 4 miljoner kronor var skadestånd efter felaktiga uppsägningar eller brott mot arbetslagar, till exempel semesterlagen.

Inkomstförluster över lång tid

Dessutom fick medlemmar cirka 29 miljoner kronor i ersättning efter avslutade försäkringstvister med a-kassan, Försäkringskassan eller försäkringsbolag, enligt Malin Wulkan.

 Det kan vara så att ett färre antal ärenden med positiv utgång ger ett stort utfall i pengar i exempelvis livränteärenden vid arbetsskada. Den berörda medlemmen kan då få ersättning för en lång tids inkomstförluster.

Ökat behov av juridiskt stöd 

De senaste åren har trycket på Unionens juridiska stöd ökat enligt Malin Wulkan. Förra året startade 617 nya juridiska medlemsärenden på nationell nivå och Unionen lämnade in ett större antal stämningsansökningar till Arbetsdomstolen än året innan.

 Ju fler medlemmar vi har desto fler ärenden blir det. Men det styrs också av konjunkturen. Dåliga tider ger fler ärenden. 2022 skulle jag gissa att det finns en risk att det blir fler. Situationen i Ukraina kommer påverka oss i den utsträckning som ekonomin påverkas, säger Malin Wulkan.

Resultat juridiska tvister 2021

Unionen: 

  • 27,5 miljoner kr i lön (2020: 7 mkr, 2019: 12 mkr)
  • 14,1 miljoner kr i lönegaranti (2020: 11 mkr, 2019: 12,5 mkr)
  • 4,1 miljoner kr i skadestånd (2020: 2,7 mkr, 2019: 1 mkr)
  • 29,2 miljoner kr i ersättning försäkringsrätt (2020: 16,7 mkr, 2019: 4 mkr)

Totalt: Cirka 75 miljoner kronor till medlemmar. 

LO-TCO Rättsskydd:

  • 17 miljoner kr i ersättning till medlemmar i Unionen, främst försäkringsrätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Skapade succémusik för miljoner – arbetsgivaren tog pengarna

Mannen skapade musik åt sin arbetsgivare på sin fritid. Den streamades över 100 miljoner gånger och drog in miljoner. Själv fick han inte en krona. Nu stämmer Unionen företaget i Arbetsdomstolen.
Ola Rennstam Publicerad 8 juni 2026, kl 09:30
Från bakgrundsmusik till megasuccé. Mannens musik streamades över 100 miljoner gånger, men arbetsgivaren – ett svenskt produktionsbolag – tog alla intäkter. Unionen kräver nu att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna. Foto: Colourbox

Ljudproducenten var anställd på ett svenskt produktionsbolag. Hösten 2022 gav arbetsgivaren honom i uppdrag att skapa lugn bakgrundsmusik, en genre som är populär på olika streamingtjänster. Uppdraget låg utanför hans ordinarie arbetsuppgifter, som främst handlade om radioreklam och ljudproduktion.

Oväntad supersuccé

På egen hand skapade han 101 verk, skrev musiken, spelade in och producerade färdiga masterinspelningar. Arbetet skedde till största delen på fritiden, hemma med egen dator och egna instrument.

Då hände det som alla musiker troligtvis drömmer om – låtarna blev en jättesuccé och började streamas på Spotify, Amazon och andra plattformar. I dagsläget handlar det om långt över 100 miljoner spelningar.

Arbetsgivaren tog miljonintäkterna

Trots framgången fick ljudproducenten inte en krona i ersättning utöver sin vanliga lön. Mannen hade nämligen skrivit under ett avtal som innebar att 100 procent av intäkterna från musiken skulle gå till arbetsgivaren. Själv uppger han att han skrev på avtalet eftersom cheferna presenterade det som standard i branschen och som ett krav för att musiken skulle släppas.

Våren 2024 sade ljudproducenten upp sig. Men intäkterna från hans musik har fortsatt att rulla in – till arbetsgivaren. Fram till slutet av 2025 hade musiken dragit in drygt 2,7 miljoner kronor.

Unionen: Avtalet är oskäligt

Nu har Unionen stämt det svenska produktionsbolaget i Arbetsdomstolen, AD, och kräver att avtalet skrivs om i efterhand. Förbundsjurist Karl Hägg, som driver ärendet, menar att medlemmens låga lön har en betydande roll i sammanhanget.

– Det var omöjligt att förutse den succé som blev. Enligt vår mening är det oskäligt med noll i ersättning i det här fallet. Men det kan vara ok i de fall där arbetstagaren samtidigt får rimligt betalt för sitt arbete, säger han.

 

”Intäkterna bör delas lika”

Enligt Unionen är det orimligt att alla pengar gått till arbetsgivaren. Förbundet kräver att intäkterna från musiken ska delas lika mellan parterna – både redan utbetalda och framtida intäkter. 

– Enligt vår mening har det också betydelse i sammanhanget att musiken i stor utsträckning skapades på medlemmens fritid och med hans egen utrustning. 

Medlemmen har ju skrivit på det här avtalet. Hur kan det då anses oskäligt?
– Att ett avtal är påskrivet betyder inte att det automatiskt står sig. Det finns regler i både avtalslagen och lagen om upphovsrätt som gör att man i efterhand kan ändra avtal som blivit orättvisa av olika skäl, säger Karl Hägg.

Domen i AD kan få stor betydelse

Facket pekar på att avtalet skrevs i ett läge där den anställde var i tydlig beroendeställning. Man hänvisar också till nyare regler kring upphovsrätt, som ska skydda artister och andra kreatörer när ett verk i efterhand visar sig bli betydligt mer lönsamt än någon kunnat förutse.

Om AD går på Unionens linje kan domen få principiell betydelse, menar Karl Hägg.

– Den kan ge vägledning i fall där en anställd i ett kreativt yrke har skrivit under ett mycket obalanserat avtal och ersättningen i efterhand visar sig vara oproportionerligt låg.

Kollega söker arbetsgivaren för en kommentar.

Musik skapad i tjänsten - Detta gäller:

Den ekonomiska rätten: En arbetsgivare har enligt praxis rätt att använda ett verk i sin verksamhet. Vill arbetsgivaren sälja verket vidare eller använda det utanför kärnverksamheten krävs ett skriftligt avtal om överlåtelse.

Den ideella rätten: Även om arbetsgivaren har den ekonomiska rätten till verket, och kan sälja den, har upphovspersonen alltid kvar den ideella rätten. Det innebär att man har rätt att bli namngiven som skapare och rätten att inte få musiken förvanskad kan aldrig överlåtas.

Källa: Svensk Scenkonst. Lagen om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk.