Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

92 miljoner till medlemmar efter rättsprocesser

92 miljoner kronor betalades ut till Unionens medlemmar under 2021 efter rättsprocesser. Beloppet är det högsta på flera år. "En pandemieffekt", säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist.
Elisabeth Brising Publicerad
Hand som håller upp sedlar bredvid lagbok med klubba.
Sammanlagt blev det totalt cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp. Foto: Fredrik Sandberg/TT, Christine Olsson/TT

De flesta tvister som Unionen hjälpte medlemmar att lösa förra året gällde löneindrivning och arbetsskadeersättning. 830 ärenden avslutades vilket var fler än båda de två föregående åren.

Malin Wulkan
Malin Wulkan.

 Beloppen som gått ut till medlemmar sticker ut eftersom de är väldigt mycket högre än vad de har varit de senaste åren. Det beror framför allt på att många ärenden kom in under det brinnande pandemiåret 2020 och avslutades 2021, säger Malin Wulkan, chefsjurist på Unionen.

Totalt 75 miljoner kronor betalades ut till medlemmar 2021 efter att de fått hjälp av Unionens egna jurister. Utöver det betalades ytterligare 17 miljoner kronor ut till medlemmar via LO-TCO:s Rättsskydd, Sveriges största juridiska byrå för arbetsrätt som driver en del av Unionens ärenden.

Sammanlagt blev det cirka 92 miljoner kronor som betalades ut efter att Unionenmedlemmar fått juridisk hjälp.

Företag i ekonomisk knipa

I början av pandemin fick många företag ekonomiska problem och betalningssvårigheter, vilket fick många att söka stöd av facket.

 Mycket pengar gäller tvister om löneutbetalning, men vi befarade faktiskt betydligt fler konkurser än det blev på grund av corona. Det berodde på att systemet med korttidsarbete infördes snabbt och påverkade positivt, säger Malin Wulkan.

Av de 75 miljoner kronorna från ärenden som Unionens egna jurister avslutade förra året kom cirka 14 miljoner kronor från den statliga lönegarantin efter konkurser och rekonstruktioner, medan cirka 27,5 miljoner kronor var indrivna försenade eller tvistiga löner.

Cirka 4 miljoner kronor var skadestånd efter felaktiga uppsägningar eller brott mot arbetslagar, till exempel semesterlagen.

Inkomstförluster över lång tid

Dessutom fick medlemmar cirka 29 miljoner kronor i ersättning efter avslutade försäkringstvister med a-kassan, Försäkringskassan eller försäkringsbolag, enligt Malin Wulkan.

 Det kan vara så att ett färre antal ärenden med positiv utgång ger ett stort utfall i pengar i exempelvis livränteärenden vid arbetsskada. Den berörda medlemmen kan då få ersättning för en lång tids inkomstförluster.

Ökat behov av juridiskt stöd 

De senaste åren har trycket på Unionens juridiska stöd ökat enligt Malin Wulkan. Förra året startade 617 nya juridiska medlemsärenden på nationell nivå och Unionen lämnade in ett större antal stämningsansökningar till Arbetsdomstolen än året innan.

 Ju fler medlemmar vi har desto fler ärenden blir det. Men det styrs också av konjunkturen. Dåliga tider ger fler ärenden. 2022 skulle jag gissa att det finns en risk att det blir fler. Situationen i Ukraina kommer påverka oss i den utsträckning som ekonomin påverkas, säger Malin Wulkan.

Resultat juridiska tvister 2021

Unionen: 

  • 27,5 miljoner kr i lön (2020: 7 mkr, 2019: 12 mkr)
  • 14,1 miljoner kr i lönegaranti (2020: 11 mkr, 2019: 12,5 mkr)
  • 4,1 miljoner kr i skadestånd (2020: 2,7 mkr, 2019: 1 mkr)
  • 29,2 miljoner kr i ersättning försäkringsrätt (2020: 16,7 mkr, 2019: 4 mkr)

Totalt: Cirka 75 miljoner kronor till medlemmar. 

LO-TCO Rättsskydd:

  • 17 miljoner kr i ersättning till medlemmar i Unionen, främst försäkringsrätt.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen: Stopp för utköp utan förhandling

Arbetsdomstolen sätter nu stopp för företag som rundar lagen genom att i en omorganisation erbjuda utköp utan att först förhandla med facket. Häromdagen kom en dom som innebär en stor seger för medbestämmanderätten, enligt Unionen.
Johanna Rovira Publicerad 29 maj 2026, kl 09:08
Bild på Storytelsymbol + AD-skylt
Arbetsdomstolen sätter ned foten: Storytels utköpserbjudanden räknas som uppsägningar – och skulle ha förhandlats med facket. Foto: Gorm Kallestad/NTB/Ola Rennstam

För mer än två år sedan gick ljudboksföretaget Storytel, som saknar kollektivavtal, ut med beskedet att man skulle effektivisera verksamheten och göra sig av med folk. 45 anställda i Sverige ansågs vara övertaliga och erbjöds så kallade utköpserbjudanden som bland annat bestod av några extra månaders uppsägningstid och arbetsbefrielse under uppsägningstiden.

– Utköpserbjudandena var frivilliga bara på pappret men inte i reell mening. Jag menar att de anställda skrev på under hot om att bli av med sin anställning, säger Carl Siljehamre, förbundsjurist på Unionen.

Samtliga 45 anställda, varav 11 var medlemmar i Unionen, tackade ja till erbjudandet. Arbetsdomstolen har nu funnit att överenskommelserna ska betraktas som uppsägningar.  

Förhandlingsskyldighet enligt MBL

– Jag har hela tiden menat att företaget var tvunget att påkalla förhandling enligt medbestämmandelagen med Unionen innan de gick ut med erbjudandena. Det känns bra att arbetsdomstolen delar min uppfattning. 

Domen är principiellt viktig eftersom det var första gången den MBL-paragraf som handlar om förhandlingsskyldighet för arbetsplatser utan kollektivavtal, prövats i svensk domstol. 

– Det här är en stor seger för medbestämmanderätten. Framförallt techbolagen har satt i system att i sina omorganisationer strunta i facken och erbjuda utköpserbjudanden. Men nu är det slut med det, säger Carl Siljehamre som fört Unionens talan i Arbetsdomstolen.

Domen innebär också att Unionen får ett skadestånd av Storytel på 125 000 kronor samt att bolaget ska betala Unionens rättegångskostnader på cirka 650 000 kronor. 

Storytel kommenterar domen på mejl

"Vi har tagit del av Arbetsdomstolens avgörande, som klargör omfattningen av förhandlingsskyldigheten för arbetsgivare utan kollektivavtal. För Storytel är det självklart att alltid följa gällande lagstiftning i alla relationer med våra medarbetare. Vi kommer nu att analysera domen för att säkerställa att våra framtida processer följer tydliggörandet", skriver Storytel i ett mejl till Kollega. 

Lagar som AD anser att Storytel brutit mot

  • EU-direktivet om kollektiva uppsägningar kräver bland annat att arbetsgivare informerar och samråder med facken innan uppsägningar görs. 
  • MBL 13 § 2 På arbetsplatser utan kollektivavtal är arbetsgivaren skyldig att förhandla med alla berörda arbetstagarorganisationer i frågor som rör uppsägning på grund av arbetsbrist. 
  • MBL 15 § 2  Arbetsgivare ska i samband med förhandling inför beslut om uppsägning på grund av arbetsbrist i god tid skriftligen underrätta motparten om skälen till de planerade uppsägningarna.