Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

56 miljoner kronor till Unionens medlemmar

Drygt 56 miljoner kronor delades ut till Unionens medlemmar efter rättsprocesser 2024. Det som sticker ut är antalet konkurser, som är högre än på många år.
Lina Björk Publicerad
pengar i en plånbok och en ordförandeklubba.
Varje år stämmer Unionen runt hundra arbetsgivare i domstol. Och hjälper medlemmar att få ersättning för felaktiga uppsägningar, avsked och utebliven lön. Foto: JanErik Henriksson TT/ Colourbox

En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Sammanlagt stämde Unionen 107 arbetsgivare i arbetsrättsliga ärenden förra året, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked. De tvister som avslutades 2024 resulterade i 41 miljoner kronor i ersättning till medlemmarna.

Men det som stack ut var antalet konkurser. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs förra året. Siffran är den högsta sedan 1996, vilket även märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Unionen

–  ­Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och inflation, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist. 

Sammanlagt begärde förbundet 109 företag i konkurs, för att anställda skulle kunna ta del av den statliga lönegarantin, jämfört med 70 föregående år. 

Förbundets jurister hjälpte dessutom till i många försäkringsrättsärenden, vilket resulterade i 15 miljoner kronor i ersättning till medlemmar som exempelvis har fått omprövat beslut eller överklagat ärenden från Försäkringskassan eller a-kassan. 

 

Även medlemmar blir stämda

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. 2023 jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på, men som inte blivit fastslagna. Förra året var summan lite mer blygsam: 2,3 miljoner kronor.

– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året gjorde 37 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och sammanlagt betalades 137 000 kronor ut i ersättning där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Nekades rehab – fick sparken

En sjukskriven IT-utvecklare nekades rehabinsatser från arbetsgivaren. När Unionen blev inkopplat påstod företaget att mannen inte längre jobbade kvar. Ett avsked, menar facket som nu stämt IT-bolaget.
Ola Rennstam Publicerad 2 september 2025, kl 13:04
En sjukskriven IT-utvecklare i Stockholm nekades rehabilitering och avskedades utan uppsägningshandling. Unionen stämmer nu arbetsgivaren för brott mot LAS och kräver skadestånd. På bilden syns en IT-utvecklare i en serverhall.
IT-bolaget nekade medarbetaren rehabiliteringsinsatser och dök inte upp på rehabmöte med Försäkringskassan. När Unionen ville diskutera saken med bolaget meddelade ledningen att mannen inte jobbade kvar.
Foto: Colourbox

Hösten 2024 blev en IT-utvecklare på ett Stockholmsföretag sjukskriven på grund av psykisk ohälsa. När Försäkringskassan bokade in ett rehabiliteringsmöte med arbetsgivaren visade det sig att företaget inte ville delta. Bolaget upprättade heller ingen rehabiliteringsplan, vilket man är skyldig till enligt lag (se faktaruta) och ingen chef följde upp hur medarbetaren mådde.

Bolaget: ”Olovlig frånvaro”

Företaget hävdar att IT-utvecklaren varit olovligt frånvarande från arbetet men det tillbakavisas av Unionen.

Annika Jonasson
Annika Jonasson

– Vår medlem har inte varit olovligen frånvarande, däremot har han missat att lämna in ett läkarintyg, vilket har sin grund i hans hälsotillstånd. Arbetsgivaren har haft god kännedom om hans sjukdomshistorik och att han var sjukskriven, säger Annika Jonasson, förbundsjurist på Unionen, som företräder mannen.

Hon påpekar vidare att arbetsgivaren borde ha utrett varför läkarintyget inte lämnades in.
– I det här fallet har arbetsgivaren inte vidtagit några rehabiliteringsinsatser eller någon plan för återgång.

Unionen: ”Orimligt”

När Unionens ombudsman kallade till förhandling med företaget meddelade bolaget att IT-utvecklaren inte längre jobbade kvar, detta på grund av den olovliga frånvaron.
– Det är ett agerande som vi anser vara jämförbart med ett avskedande, säger Annika Jonasson.

Enligt Unionen har IT-utvecklaren inte fått någon uppsägningshandling som visar att anställningen upphört. Nu har förbundet stämt arbetsgivaren för brott mot las, lagen om anställningsskydd, och kräver 150 000 kronor i skadestånd till medlemmen.

– Det är helt orimligt att avsluta en anställning för en sjukskriven medarbetare, som på grund av sitt hälsotillstånd, inte haft möjlighet att skicka in ett läkarintyg, säger Annika Jonasson.

Fotnot: Kollega söker företaget för en kommentar.

Arbetsgivaren skyldig att rehabilitera

  • Den som är sjukskriven har rätt till ett förstärkt anställningsskydd. Det innebär att arbetsgivaren – i princip – inte får säga upp medarbetaren på grund av din sjukdom.
  • Arbetsgivaren har ett långtgående rehabiliteringsansvar, en skyldighet att bidra till att medarbetaren kan gå tillbaka till arbetet.
  • Arbetsgivarens skyldighet att rehabilitera är densamma oavsett om ohälsan uppkommit till följd av arbetet eller om den har andra orsaker. Arbetsgivaren har dock inte några skyldigheter att rehabilitera medicinskt.
  • Arbetsgivaren är skyldig att ta fram en plan för återgång i arbete – en rehabiliteringsplan –om det förväntas ta mer än 60 dagar innan medarbetaren är helt tillbaka i arbete.
     

Arbetstagare skyldig att medverka

  • En arbetstagare är skyldig att medverka till sin egen rehabilitering. Det innebär att vara villig att testa olika åtgärder som arbetsgivaren föreslår, att komma till möten och kommunicera med sin chef. 

KÄLLA: Unionen och Försäkringskassan