Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

56 miljoner kronor till Unionens medlemmar

Drygt 56 miljoner kronor delades ut till Unionens medlemmar efter rättsprocesser 2024. Det som sticker ut är antalet konkurser, som är högre än på många år.
Lina Björk Publicerad
pengar i en plånbok och en ordförandeklubba.
Varje år stämmer Unionen runt hundra arbetsgivare i domstol. Och hjälper medlemmar att få ersättning för felaktiga uppsägningar, avsked och utebliven lön. Foto: JanErik Henriksson TT/ Colourbox

En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Sammanlagt stämde Unionen 107 arbetsgivare i arbetsrättsliga ärenden förra året, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked. De tvister som avslutades 2024 resulterade i 41 miljoner kronor i ersättning till medlemmarna.

Men det som stack ut var antalet konkurser. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs förra året. Siffran är den högsta sedan 1996, vilket även märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Unionen

–  ­Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och inflation, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist. 

Sammanlagt begärde förbundet 109 företag i konkurs, för att anställda skulle kunna ta del av den statliga lönegarantin, jämfört med 70 föregående år. 

Förbundets jurister hjälpte dessutom till i många försäkringsrättsärenden, vilket resulterade i 15 miljoner kronor i ersättning till medlemmar som exempelvis har fått omprövat beslut eller överklagat ärenden från Försäkringskassan eller a-kassan. 

 

Även medlemmar blir stämda

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. 2023 jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på, men som inte blivit fastslagna. Förra året var summan lite mer blygsam: 2,3 miljoner kronor.

– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året gjorde 37 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och sammanlagt betalades 137 000 kronor ut i ersättning där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Övervakades via webbkamera under hela arbetsdagen

Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på under hela arbetsdagen, då chefen ville se att hon jobbade. Övervakningen var så närgången att hon blev sjukskriven. Unionen stämmer företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning.
Lina Björk Publicerad 24 april 2025, kl 09:44
Kameraövervakning med webcam. Till vänster en stor och lite hotfull webbkamera, till höger en kvinna vid en dator. Ser rädd och obekväm ut.
Övervakades av chefen med webbkamera - varje dag. Kvinnan tvingades ha sin webbkamera på hela arbetsdagarna då chefen ville se att hon "verkligen jobbade". En övervakning som kan vara olaglig. Foto: Colourbox.

Får arbetsgivare övervaka sina anställda under arbetstid? Nej, inte i det här fallet menar Unionen som har lämnat in en stämning till Stockhoms tingsrätt om brott mot EU:s dataskyddsförordning. 

Tvisten handlar om en kvinna som skötte bokningar via kundtjänst och sades upp i maj förra året. Under uppsägningstiden krävde hennes arbetsgivare att hon skulle ha ett digitalt möte, med kamera och ljud påslaget under hela arbetsdagen, medan hon ringde upp kunder. 

Hon var ständigt i bild, medan hennes chef hade sitt ljud avslaget. 

–  Övervakningen har varit väldigt närgången och gjort att hon mått så dåligt att hon fått sjukskriva sig, säger Cecilia Arklid, Förbundsjurist på Unionen och företräder medlemmen i tingsrätten. 

Övervakning av anställda okej – ibland

Ibland kan det vara befogat att bevaka sina anställda, men då kräver lagen specifika grunder. Exempelvis kan det vara okej om det krävs för att fullgöra en rättslig förpliktelse eller att det finns ett samtycke. Som huvudregel gäller dock inte samtycke när det rör sig om en situation mellan arbetsgivare och anställd, då den ena är i beroendeställning till den andra. 

Arbetsgivaren informerade inte vad webbinspelningen skulle leda till, eller undersökte om det fanns mindre ingripande åtgärder för att uppnå sitt mål- exempelvis mer aktiv arbetsledning. Nu stämmer Unionen företaget för brott mot EU:s dataskyddsförordning och kräver 50 000 kronor i skadestånd till medlemmen. 

Dom kan bli prejudicerande

Tvisten är den första i sitt slag som går till domstol och en dom kommer att vara prejudicerande, alltså bli vägledande för hur liknande tvister ska avgöras. 

–  Om det blir en dom kommer den att förtydliga hur en arbetsgivare får, eller inte får övervaka sina anställda i realtid, säger Cecilia Arklid.