Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

56 miljoner kronor till Unionens medlemmar

Drygt 56 miljoner kronor delades ut till Unionens medlemmar efter rättsprocesser 2024. Det som sticker ut är antalet konkurser, som är högre än på många år.
Lina Björk Publicerad
pengar i en plånbok och en ordförandeklubba.
Varje år stämmer Unionen runt hundra arbetsgivare i domstol. Och hjälper medlemmar att få ersättning för felaktiga uppsägningar, avsked och utebliven lön. Foto: JanErik Henriksson TT/ Colourbox

En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Sammanlagt stämde Unionen 107 arbetsgivare i arbetsrättsliga ärenden förra året, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked. De tvister som avslutades 2024 resulterade i 41 miljoner kronor i ersättning till medlemmarna.

Men det som stack ut var antalet konkurser. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs förra året. Siffran är den högsta sedan 1996, vilket även märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Unionen

–  ­Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och inflation, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist. 

Sammanlagt begärde förbundet 109 företag i konkurs, för att anställda skulle kunna ta del av den statliga lönegarantin, jämfört med 70 föregående år. 

Förbundets jurister hjälpte dessutom till i många försäkringsrättsärenden, vilket resulterade i 15 miljoner kronor i ersättning till medlemmar som exempelvis har fått omprövat beslut eller överklagat ärenden från Försäkringskassan eller a-kassan. 

 

Även medlemmar blir stämda

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. 2023 jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på, men som inte blivit fastslagna. Förra året var summan lite mer blygsam: 2,3 miljoner kronor.

– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året gjorde 37 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och sammanlagt betalades 137 000 kronor ut i ersättning där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Arbetsdomstolen får pengar – inga fler mål ställs in

Inga fler inställda förhandlingar på Arbetsdomstolen. Det står klart efter att domstolen får de miljoner som behövs för att driva sitt myndighetsuppdrag.
Sandra Lund Publicerad 23 april 2026, kl 08:39
En skylt med texten "Arbetsdomstolen Dagens Förhandlingar" uppsatt på en vägg
Inga fler inställda mål på Arbetsdomstolen i Stockholm. Nu får domstolen de miljoner som behövs för att driva verksamheten. Foto: Claudio Bresciani / TT

Efter regeringens höstbudget stod det klart att Arbetsdomstolen inte skulle få de dryga sex miljoner kronor, som domstolen ansåg sig behöv för ökade kostnader för lokal, personal och nytt it-system. 

Något som ledde till att domstolen fick ställa in mål under flera månader.

Det drabbade bland andra Kim Beligantol som Kollega tidigare berättat om, vars oro bara växte eftersom processen redan pågått sedan 2023.

Såväl arbetsgivarorganisationer som fackförbund reagerade också starkt på att den domstol som är en sista instans för tvister som inte blir lösta på arbetsplatsen, skulle behöva ställa in mål.

Arbetsdomstolen ställer inte in fler mål efter beskedet

Men nu ska alltså inga fler mål ställas in, vilket Arbetet var först med att berätta.

Lars Dirke, säger till tidningen, att han inte fått svar från regeringen på varför domstolen inte fick pengarna från början.

– Vi är nöjda. Det har tagit tid att få fram, men det här är det beskedet vi hoppats på, säger Lars Dirke till Arbetet.