Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsrätt

56 miljoner kronor till Unionens medlemmar

Drygt 56 miljoner kronor delades ut till Unionens medlemmar efter rättsprocesser 2024. Det som sticker ut är antalet konkurser, som är högre än på många år.
Lina Björk Publicerad
pengar i en plånbok och en ordförandeklubba.
Varje år stämmer Unionen runt hundra arbetsgivare i domstol. Och hjälper medlemmar att få ersättning för felaktiga uppsägningar, avsked och utebliven lön. Foto: JanErik Henriksson TT/ Colourbox

En Unionenmedlem som hamnar i tvist med sin arbetsgivare kan få rättslig hjälp att driva sitt ärende av förbundets jurister. Sammanlagt stämde Unionen 107 arbetsgivare i arbetsrättsliga ärenden förra året, alltså tvister om exempelvis lön, uppsägningar och avsked. De tvister som avslutades 2024 resulterade i 41 miljoner kronor i ersättning till medlemmarna.

Men det som stack ut var antalet konkurser. Enligt Tillväxtverket gick 10 762 företag i konkurs förra året. Siffran är den högsta sedan 1996, vilket även märks i Unionens statistik. 

Malin Wulkan
Foto: Unionen

–  ­Vi har haft fler konkurser än vanligt. Det har varit ett besvärligt år för vissa företag med höga räntor och inflation, säger Malin Wulkan, Unionens chefsjurist. 

Sammanlagt begärde förbundet 109 företag i konkurs, för att anställda skulle kunna ta del av den statliga lönegarantin, jämfört med 70 föregående år. 

Förbundets jurister hjälpte dessutom till i många försäkringsrättsärenden, vilket resulterade i 15 miljoner kronor i ersättning till medlemmar som exempelvis har fått omprövat beslut eller överklagat ärenden från Försäkringskassan eller a-kassan. 

 

Även medlemmar blir stämda

Varje år företräder Unionen också en handfull medlemmar som blir stämda av sin arbetsgivare och krävda på skadestånd. Ofta handlar det om påstådda brott mot lojalitetsplikten, att en medlem röjt en företagshemlighet eller struntat i en konkurrensklausul i sitt anställningsavtal och startat upp ett konkurrerande företag. Det kan bli dyrköpta erfarenheter. 2023 jämkades krav på cirka 38 miljoner kronor, det vill säga belopp som arbetsgivare framställt krav på, men som inte blivit fastslagna. Förra året var summan lite mer blygsam: 2,3 miljoner kronor.

– När det gäller företagshemligheter och lojalitetsplikt är summorna ofta höga. Det kan handla om en eller två medlemmar som stäms på väldigt stora belopp, säger Malin Wulkan. 

Om du som medlem anser att du fått bristfällig hjälp av Unionen, finns möjlighet att ta upp ett klagomål hos förbundsstyrelsen, ett så kallat ”besvärsärende”. Förra året gjorde 37 medlemmar anspråk på ekonomisk kompensation och sammanlagt betalades 137 000 kronor ut i ersättning där det bedömdes att förbundet hade brustit i handläggningen. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsrätt

Regeringen om AD: ”Hoppas på en snabb lösning”

Arbetsdomstolen ska inte behöva ställa in mål. Det är budskapet från arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) som hoppas på en lösning inom kort.
Ola Rennstam Publicerad 29 oktober 2025, kl 15:41
Regeringen och arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) ser över möjligheten att skjuta till mer pengar till Arbetsdomstolen så att domstolen kan återuppta sin verksamhet som planerat. Foto: Henrik Montgomery/TT/Ola Rennstam.

Arbetsdomstolen tvingas ställa in höstens förhandlingar efter att regeringen dragit åt svångremmen. Det kunde Kollega berätta tidigare i veckan. Bakgrunden till stängningen är att domstolen begärt mer pengar för att köpa in ett nytt it-system samt klara ökade personal- och hyreskostnader. Men i höstbudgeten det blev kalla handen från regeringen. Att många förhandlingar i AD nu kommer att ställas in under hösten oroar både fackförbund och arbetsgivarorganisationer.

Arbetsdomstolen kan få mer pengar

Men nu kan Kollega avslöja att regeringen tittar på hur man kan skjuta till mer pengar till domstolen så att verksamheten kan återupptas som planerat. I en skriftlig kommentar till Kollega svarar arbetsmarknadsminister Johan Britz (L) att man hoppas på en lösning:

”Arbetsdomstolen ska självklart inte behöva ställa in mål. Regeringen har redan tillskjutit medel till myndigheten i år och är i löpande dialog om åtgärder framåt. Det rör sig i dagsläget om ett beräknat underskott om 350 000 kronor på en budget på ca. 40 miljoner. Jag ser framför mig att vi snabbt kommer kunna hitta en lösning på den uppkomna situationen."