Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Tips! Så kommer du igen

Alla är vi till och från överbelastade. De flesta hinner dock fylla på energi under helgen för att orka med jobbveckan. När orkeslösheten slår till redan innan måndagen kan det vara läge att ta hjälp.
Lina Björk Publicerad

Stress kan beskrivas som att balansen mellan krav, förväntningar och de resurser som står till buds är rubbad. Ibland är vi bättre rustade. Ibland är vi sårbara, då livet helt enkelt är påfrestande. Och är det just i den situationen som vi utsätts för krav som upplevs orimliga kan stressen leda till en rad olika saker. Du kanske hamnar i en depression, får panikattacker eller känner smärta och värk på ett sätt du inte skulle göra annars.

– De flesta av oss är utarbetade när helgen tar vid eller inför semestern. Men om du känner att du inte kunnat vila ut och fylla på energi till nästa utmaning, då har du passerat en gräns, säger Kerstin Jeding, legitimerad psykolog som bland annat jobbar med individ- och gruppterapi på Stressmottagningen i Stockholm. 

Det går varken att vila sig ur eller anstränga sig bort från en utbrändhet. Om du bara vilar tappar du muskelstyrka, ork och fysisk energi. Om du kör på, planerar, tränar och inte lämnar något utrymme för vila så bränner du mer energi än du sparar. Nyckeln heter balans.

Läs mer: "Jag bröt ihop hos doktorn"

– Det vi försöker göra är att balansera upp dagarna så att du får lite av det ena och lite av det andra. Att göra lite mindre på en bra dag för att få överskottsenergi att sätta in på ett ”sparkonto”. Och att lyfta sig på en dålig dag, försöka gå ut och gå fast det känns tungt.

Att vara utbränd innebär inte att alla dagar är svarta. Det finns bra dagar också, när energin stundtals fylls på. Men de bra dagarna kan vara luriga. Kanske klamrar du dig fast vid dem och väntar med att söka hjälp, kanske kör du på lite extra nu när du äntligen mår bättre. Kerstin Jeding tycker att man alltid ska söka hjälp om man känner att man behöver det. Däremot behöver man inte nödvändigtvis gå till en psykolog. 

Låt det ta tid.

– Vi kan inte trolla, som en del verkar tro. Vi psykologer är bra på att dela upp saker, vägleda och stötta personer att ta några steg i taget. Men har du en sambo, en vän, arbetskamrat eller en bok du tycker fungerar som hjälp är det jättebra.

Viktigt är också att du talar om hur du mår och vad du orkar med. Kanske framför allt på jobbet där arbetsuppgifterna lätt hopas om ingen sätter stopp.

– Det kan vara svårt, men berätta för din chef att du känner dig överbelastad och att du skulle behöva en rehabiliteringsplan. Sätt en start- och stopptid för den så att den blir konkret och för att din chef ska förstå att du inte är lat utan behöver avgränsa dig för att kunna må bättre igen.

Detsamma gäller egentligen om du är på väg tillbaka från en utbrändhet. Avgränsa dig, både i arbets-uppgifter och sociala kontakter. Återgången ska ske gradvis, ungefär som att träna inför ett maratonlopp. Att springa över fyra mil på en gång skulle du förmodligen inte klara av. Men tränar du några kilometer om dagen bygger du upp styrka och energi.

– En schablon är att börja på 25 procent och sedan öka successivt med antingen tid eller arbetsuppgifter utifrån vad du klarar av. Låt det ta tid.

Tips till chefen

  • Var lyhörd och ställ frågor som inte är anklagande. Gör upp en plan, med start och mål.
  • Arbeta med några delmål i taget.
  • Fundera på vilka möten som dina anställda måste vara med på. För den som har varit utbränd kan möten vara extremt stressande.
  • Skapa arbetsglädje genom att ge medarbetarna möjlighet att påverka.
  • Skapa ett klimat där alla kan yttra sina åsikter. 
     

Tips till den anställde

  • Skriv ned alla arbetsuppgifter, stort som smått.
  • Välj tillsammans med din chef arbetsuppgifter du tycker är lätta. 
  • Skynda långsamt. Ta inte igen arbetsuppgifter de dagar du har mycket energi.
  • Få in både vila och aktivitet i din vardag. Prioritera ”guld- och silvervänner”.
  • Sök stöd hos någon du litar på: en vän, kollega, chef eller partner.
  • Kontakta vården för att få stöd om du drabbas av nedstämdhet eller ångest i kombination med stressen.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.