Älskar du frågesport?
Då har du tur. Idag publicerar vi vårt påskquiz - och varje fredag kommer ett nytt. Lycka till!
Tips! Så kommer du igen
Alla är vi till och från överbelastade. De flesta hinner dock fylla på energi under helgen för att orka med jobbveckan. När orkeslösheten slår till redan innan måndagen kan det vara läge att ta hjälp.
Stress kan beskrivas som att balansen mellan krav, förväntningar och de resurser som står till buds är rubbad. Ibland är vi bättre rustade. Ibland är vi sårbara, då livet helt enkelt är påfrestande. Och är det just i den situationen som vi utsätts för krav som upplevs orimliga kan stressen leda till en rad olika saker. Du kanske hamnar i en depression, får panikattacker eller känner smärta och värk på ett sätt du inte skulle göra annars.
– De flesta av oss är utarbetade när helgen tar vid eller inför semestern. Men om du känner att du inte kunnat vila ut och fylla på energi till nästa utmaning, då har du passerat en gräns, säger Kerstin Jeding, legitimerad psykolog som bland annat jobbar med individ- och gruppterapi på Stressmottagningen i Stockholm.
Det går varken att vila sig ur eller anstränga sig bort från en utbrändhet. Om du bara vilar tappar du muskelstyrka, ork och fysisk energi. Om du kör på, planerar, tränar och inte lämnar något utrymme för vila så bränner du mer energi än du sparar. Nyckeln heter balans.
Läs mer: "Jag bröt ihop hos doktorn"
– Det vi försöker göra är att balansera upp dagarna så att du får lite av det ena och lite av det andra. Att göra lite mindre på en bra dag för att få överskottsenergi att sätta in på ett ”sparkonto”. Och att lyfta sig på en dålig dag, försöka gå ut och gå fast det känns tungt.
Att vara utbränd innebär inte att alla dagar är svarta. Det finns bra dagar också, när energin stundtals fylls på. Men de bra dagarna kan vara luriga. Kanske klamrar du dig fast vid dem och väntar med att söka hjälp, kanske kör du på lite extra nu när du äntligen mår bättre. Kerstin Jeding tycker att man alltid ska söka hjälp om man känner att man behöver det. Däremot behöver man inte nödvändigtvis gå till en psykolog.
Låt det ta tid.
– Vi kan inte trolla, som en del verkar tro. Vi psykologer är bra på att dela upp saker, vägleda och stötta personer att ta några steg i taget. Men har du en sambo, en vän, arbetskamrat eller en bok du tycker fungerar som hjälp är det jättebra.
Viktigt är också att du talar om hur du mår och vad du orkar med. Kanske framför allt på jobbet där arbetsuppgifterna lätt hopas om ingen sätter stopp.
– Det kan vara svårt, men berätta för din chef att du känner dig överbelastad och att du skulle behöva en rehabiliteringsplan. Sätt en start- och stopptid för den så att den blir konkret och för att din chef ska förstå att du inte är lat utan behöver avgränsa dig för att kunna må bättre igen.
Detsamma gäller egentligen om du är på väg tillbaka från en utbrändhet. Avgränsa dig, både i arbets-uppgifter och sociala kontakter. Återgången ska ske gradvis, ungefär som att träna inför ett maratonlopp. Att springa över fyra mil på en gång skulle du förmodligen inte klara av. Men tränar du några kilometer om dagen bygger du upp styrka och energi.
– En schablon är att börja på 25 procent och sedan öka successivt med antingen tid eller arbetsuppgifter utifrån vad du klarar av. Låt det ta tid.
Tips till chefen
- Var lyhörd och ställ frågor som inte är anklagande. Gör upp en plan, med start och mål.
- Arbeta med några delmål i taget.
- Fundera på vilka möten som dina anställda måste vara med på. För den som har varit utbränd kan möten vara extremt stressande.
- Skapa arbetsglädje genom att ge medarbetarna möjlighet att påverka.
- Skapa ett klimat där alla kan yttra sina åsikter.
Tips till den anställde
- Skriv ned alla arbetsuppgifter, stort som smått.
- Välj tillsammans med din chef arbetsuppgifter du tycker är lätta.
- Skynda långsamt. Ta inte igen arbetsuppgifter de dagar du har mycket energi.
- Få in både vila och aktivitet i din vardag. Prioritera ”guld- och silvervänner”.
- Sök stöd hos någon du litar på: en vän, kollega, chef eller partner.
- Kontakta vården för att få stöd om du drabbas av nedstämdhet eller ångest i kombination med stressen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Klart: Nu ska koldioxiden fångas in
Sveriges första och en av världens största anläggningar för att fånga in koldioxid från atmosfären har fått klartecken att byggas. Men den nya tekniken är riskfylld – ett gasläckage kan bli förödande.
Med hinken full av verktyg tar underhållsingenjören Jonas Karlsson trapporna de 68 metrarna upp genom pannhuset inuti kraftvärmeverket i Värtahamnen i Stockholm. När han når ända upp visar pulsmätaren 160.
Budskapet går hem. Stockholm Exergis ledning inser att bolaget måste installera hissar i de två höga torn som kommer att resa sig nästan hundra meter mot skyn när den nya anläggningen för koldioxidinfångning är på plats.
– Säkerheten är a och o. Ingen skulle orka jobba efter att ha gått trapporna hela vägen, säger Unionenmedlemmen Jonas Karlsson när han beskriver det pedagogiska experiment han utförde för några månader sedan.
Tornen blir den mest synliga delen av anläggningen, som ska fånga in 800.000 ton koldioxid per år. Det är mer än vad Stockholms vägtrafik släpper ut under samma period. Samtidigt har tornen väckt en del protester från närboende.
Beslut om att satsa på att fånga koldioxid
I slutet på mars kom beskedet: Styrelsen för Stockholm Exergi beslutade att bygga en av världens största anläggningar för infångning och permanent lagring av koldioxid, så kallad bio-CCS. Bygget börjar omgående och målsättningen är att vara i drift under 2028.
Röken som i dag stiger ur kraftvärmeverkets skorsten ska då i stället ledas i ett rör över Lidingövägen och ner till koldioxidinfångningen i den nya anläggningen i Energihamnen, en del av Norra Djurgårdsstaden.
Den koldioxid som fångas in från biokraftvärmeverket ska komprimeras till flytande form. Från kajen transporteras den sedan med fartyg till permanent lagring under havsbottnen utanför Bergen i Norge. Där mineraliseras koldioxiden och blir en del av berggrunden.
– Koldioxidinfångningen är ett tekniskt pilotprojekt, men även ett pilotprojekt i säkerhetstänk. Tekniken är ny och innebär nya risker, säger Jonas Karlsson när Kollega besöker forskningsanläggningen som varit i gång sedan 2019.
På kajen kommer det att stå åtta cylinderformade tankar på 2000 kubikmeter styck där den flytande koldioxiden kommer att förvaras i väntan på nästa fartyg. I miljötillståndet bedöms risken för läckage som liten men det kommer ändå finnas en skyddsbarriär för att skydda boende i området.
– Skulle det bli ett läckage trycks koldioxiden ut över havet. Den är tyngre än luft och lägger sig ovanpå vattenytan. Är det minsta lilla vind kommer koldioxiden att lösas upp, säger Jonas Karlsson.
Ska leda till negativa utsläpp
Utanför kraftvärmeverket öppnar Fabian Levihn dörrarna till den containerstora forskningsanläggning som visar hur avskiljningen går till. Han är chef för forskning och utveckling på Stockholm Exergi och van vid att lägga orden så att de många besökare bolaget har förhoppningsvis ska förstå, från skolklasser till kungaparet och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen.
Även forskningsanläggningen har två torn, men i betydligt mindre skala. Rökgasen komprimeras och förs in i det ena tornet som fylls upp med rökgas. Från toppen av tornet rinner sedan en vätska som består av kaliumkarbonat löst i vatten.
Efter en kemisk reaktion förs vätskan vidare till det andra tornet. När blandningen värms till 105 grader separeras koldioxiden från rökgaserna.
– Vi har gjort alla tester som krävs. Men det går att förbättra tekniken och vi kommer att fortsätta med det även efter 2028 när fullskaleanläggningen tas i bruk, säger Fabian Levihn, som i testerna samarbetar med KTH, där han är docent i energisystemens ekonomi och företagande.
Genom att skilja av koldioxid från bioeldad värmeproduktion likt den i Värtan skapas så kallade negativa utsläpp.
– De behövs eftersom det inte går att minska alla fossila utsläpp. För att vi ska ha en chans att klara Parisavtalet behövs 600 anläggningar av den här typen i världen, säger Fabian Levihn.
Parisavtalet
- Ett globalt klimatavtal som trädde i kraft 2016.
- Kärnan i avtalet är att begränsa den globala uppvärmningen genom att minska utsläppen av växthusgaser.
- Ett av målen i avtalet är att hålla den globala uppvärmningen långt under 2 °C och sträva efter att begränsa den till 1,5 °C.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
Kritik från andra forskare
Men satsningen får också kritik. Alexander Olsson, forskare vid Linköpings universitet, anser att försöket i Värtan görs utan tillräcklig diskussion om riskerna:
– Man använder en ny teknik och det finns alltid risker med det. Samtidigt finns det inte riktigt någon plan B. Vad händer om tekniken inte funkar som den ska, kommer målet att ändras i så fall?
Han är också bekymrad över att takten i det övriga miljöarbetet i Stockholmsområdet kan stanna av och att politikernas ambition att minska utsläppen från bland annat biltrafiken och sopförbränningen minskar.
– Politikerna förlitar sig på att koldioxidinfångningen räcker för att klara stadens klimatmål, säger Alexander Olsson.
Även när det gäller lagringen finns en del osäkerhet, menar han.
– Vi vet inte om tekniken fungerar säkert. Just i Stockholms fall är kanske inte lagringen något problem eftersom det är ganska små mängder det rör sig om. Det blir dock ett problem senare när många intressenter vill lagra koldioxid på ett begränsat utrymme.
Är det inte viktigt att någon går före?
– Absolut. Tekniken är av allt döma helt nödvändig, men vi tycker man ska ha en kritisk inställning och se hur koldioxidinfångningen kan påverka den övriga klimatpolitiken.
Exergis vd håller inte med om kritiken
Stockholm Exergis VD Anders Egelrud tillbakavisar kritiken.
– Jag tycker att den har ett för snävt perspektiv. Det är ingen tvekan om att koldioxidinfångning kommer att krävas, men vi behöver också andra tekniker som motverkar klimatuppvärmningen, säger han.
Är det risk att man förlitar sig för mycket på koldioxidinfångningen?
– Stockholms stad har en väldigt ambitiös plan för trafiken och andra områden, men ska vi vara ärliga finns det inte en stad och inte ett företag med höga klimatmål som inte också kommer behöva köpa teknisk kolsänka för att nå sina mål, till exempel genom koldioxidinfångning.
Är du trygg med att det kommer finnas den lagringskapacitet ni behöver?
– Att lagra på det här sättet i porös berggrund med ett fast berglager ovanpå som blir tätslutande är otroligt säkert.
Bärbara gasvarnare ett måste
En gul liten dosa ligger på en avsats inne i forskningsanläggningen och påminner om risken för gasläckage, en av de främsta arbetsmiljöriskerna i den nya anläggningen.
– Dosan är ett gaslarm. Alla som jobbar i byggnaden ska ha en dosa på sig, framför allt för att ha koll på koldioxiden. Det kommer även finnas fasta gasvarnare, både inne i anläggningen och utanför, säger Jonas Karlsson.
Luften vi andas in innehåller 0,04 procent koldioxid. Är halten 10 procent blir du förgiftad på en minut (se ruta).
– Det är en riskfylld verksamhet och vi kommer att vara många på en liten yta under byggnationstiden. När vi bestämmer nivån på den personliga skyddsutrustningen tittar vi även på möjligheten att ha en liten lufttub i fickan på skyddskläderna. Ser du ett vitt moln är det koldioxid och då ska du stoppa tuben i munnen.
Bolagets devis är att jobba säkert eller inte alls.
– Alla har mandat att stoppa jobb om det skulle behövas av säkerhetsskäl, säger Jonas Karlsson.
Torbjörn Tenfält
Förgiftning vid 10 procent koldioxid
- 90 procent av koldioxiden från Värtaverket ska anläggningen fånga in. I dag släpps 18 procent koldioxid ut. Målet är alltså att släppa ut 1,8 procent.
- I Sverige finns ett 40-tal anläggningar som är lämpliga för koldioxidinfångning. Det handlar främst om pappersbruk och kommunala och privata energibolag. Drygt 20 är i gång och provar tekniken, men Stockholm Exergi har kommit längst.
- Luften vi andas innehåller 0,04 procent koldioxid, medan den vi andas ut innehåller 3,8 procent. Du kan vara i ett rum instängd med 5 procent koldioxid i max en timme, därefter blir du förgiftad. Är halten koldioxid i rummet 10 procent blir du förgiftad på en minut.
Källa: Stockholm Exergi och Naturvårdsverket
