Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Svenska företag bryter mot FN:s barnrättsprinciper

Det är inte bara du själv som kan må dåligt av för mycket övertid och av att ständigt vara jobbuppkopplad. Även dina barn drabbas. Det anser två tunga barnrättsorganisationer som nu varnar de 180 svenska bolag som skrivit under om att följa principerna.
Sandra Lund Publicerad

- Barnrättsperspektivet har reducerats till att enbart handla om barnarbete långt bort någonstans. Då missar man väldigt många aspekter av barns rättigheter. Som att föräldrars arbetsmiljö påverkar, säger Parul Sharma, människorättsjurist och rektor på The Academy for Human Rights in Business.

Tillsammans med Unicef går hon nu ut och varnar de cirka 180 svenska företag som skrivit under att följa FN-organet Global Compacts regler för mänskliga rättigheter. Där ingår även barnrättsprinciperna.

Enligt Parul Sharma handlar det främst om föräldrars arbetstider, ständiga uppkoppling och krav på representation. Här kan föräldrarnas arbetsvillkor äventyra principerna om att ”erbjuda anständiga arbetsförhållanden för föräldrar och vårdnadshavare” och ”se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet”.

- Barn är ju inte anställda, men företaget har kanske en säljare som representerar sin arbetsgivare fyra gånger i veckan och tar kunder till klubbar, pubar och kommer hem sent och lite alkoholpåverkad. Eller föräldrar som hela tiden är tillgängliga för sin arbetsgivare samtidigt som de är med barnen. Där finns ett jättestarkt barnrättsperspektiv. Det gäller bara att träna upp förmågan att se det, säger Parul Sharma.

Enligt Unionens senaste arbetsmiljöbarometer från förra året är övertider och det gränslösa arbetet några av tjänstemännens största arbetsmiljöproblem. Arbetsmiljöverket konstaterar i den senaste rapporten om arbetsorsakade besvär att kvinnliga tjänstemän är överrepresenterade när det gäller stress och andra psykiska påfrestningar. Var åttonde kvinnlig tjänsteman uppger att hon har besvär som har med stress att göra.

Enligt TCO:s rapport om övertider från 2012 arbetade 17 procent av tjänstemännen som också var småbarnsföräldrar (har upp till sju år gamla barn) övertid. Fyra procent utan ersättning. Och totalt sett jobbar svenskar 4,6 miljoner arbetstimmar i övertid varje vecka, vilket motsvarar 117 000 jobb enligt TCO:s rapport.

Parul Sharma på The Academy for Human Rights in Business säger att det i dag är främst de svenska storbolagen som skrivit under om att följa principerna för barns rättigheter. Hon efterlyser här de medelstora och mindre företagen. Särskilt inom sektorer som it-branschen där hon anser att övertider och oreglerat arbete är mer vanligt. Några sanktioner för de företag som inte följer principerna finns dock inte.

- Man kan bli utesluten. Men storbolagen måste börja fundera, även om det kostar. Annars får man gå ur och sluta hävda att man följer FN:s barnkonvention.

Men är inte lönesamhet alltid överordnat för företag?

- Vi måste få upp frågan på ledningsnivå för förändring. I det långa loppet behåller man anställda längre och får lägre sjukfrånvaro. Det gäller att sätta system och normer på plats och förstå att man anställer en människa, inte en maskin.
 

De tio barnrättsprinciperna infördes i mars 2012 av FN-organet Global Compact, Rädda Barnen och Unicef. De reglerar hur företag ska agera för att leva upp till FN:s barnkonvention. Alla företag som skrivit under på att följa Global Compacts, som riktar sig till företag och inte stater, arbete med mänskliga rättigheter förbinder sig att följa principerna.

Här är de tio barnrättsprinciperna (de som är mest relevanta för arbetslivet är fetade):

1. Ta ansvar för att respektera barnets rättigheter och förbinda sig till att främja mänskliga rättigheter för barn
2. Bidra till att avskaffa barnarbete i hela företagets verksamhet och i samtliga affärsförbindelser
3. Erbjuda anständiga arbetsförhållanden för ung arbetskraft samt föräldrar och vårdnadshavare
4. Se till att barn skyddas och är trygga i hela företagets verksamhet och i alla företagets inrättningar
5. Se till att produkter och tjänster är säkra och sträva efter att främja barnets rättigheter genom dem
6. Använda marknadsföring och reklam som respekterar och främjar barnets rättigheter
7. Respektera och främja barnets rättigheter i relation till miljön och till fastigheterna som förvärvas och används
8. Respektera och främja barnets rättigheter i säkerhetsarrangemang
9. Bidra till att skydda barn som drabbats av olyckor
10. Stödja samhälls- och regeringsinsatser för att skydda och tillgodose barnets rättigheter

 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta

Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
Lina Björk Publicerad 21 november 2024, kl 11:15
Ericsson fasad
Ericsson kräver att deras anställda ska vara mer på kontoret. Men där är det svårt att hitta mötesrum och någonstans att sitta enskilt. Foto: Mikaela Landeström/TT

I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan. 

Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer. 

Per Östberg

– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han. 
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet. 

 

Svårt att hitta enskilt rum

En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka. 

– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet. 

– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.

Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll. 

– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.  

Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog

Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst. 

– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.

Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?

– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.

Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?

– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.

Hybridarbete effekt av coronapandemin

Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.

– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han. 

För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer. 

– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.