Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Stressigt på Sykes

En enkätundersökning bland Unionens medlemmar på callcenterföretaget Sykes i Kalmar visade att många mår dåligt på jobbet. Enligt Unionens klubbordförande har dock förbättringar skett sedan enkäten gjordes.
Niklas Hallstedt Publicerad

I tidningen Östran berättade i förra veckan en anställd på Sykes om en arbetsplats där personalen hela tiden hetsas.

- Jag känner mig inte som en individ, utan som en produkt som det ska arbetas slut på, sa den anonyme anställde.

En arbetsmiljöenkät som Unionenklubben gjorde tidigare i år bekräftar bilden. Enligt Östran beskrev 58 av 102 svarande problem med huvudvärk, spänningar och andra stressrelaterade åkommor. Endast 9 personer uppgav att de inte hade några fysiska problem av jobbet.  Andra kritiserade ledarskapet och bara var femte upplevde att Sykes uppskattade deras arbete.

Men enkäten, som gick ut till de omkring 220 Unionenmedlemmarna i vintras, gjordes i samband med en turbulent period, berättar klubbordförande Birgitta Angeland för kollega.se.

- Dels var det chefer som slutade, det medför alltid oro, dels fanns det ett missnöje med arbetsmiljön, vi hade bland annat dåliga stolar och problem med städningen, och sedan var det vissa mellanchefer som man hade synpunkter på.

Dessutom fanns det missnöje med schemaläggningen. En del av personalen var tidigare anställda på Telenor där de hade vissa möjligheter att få igenom sina önskemål, men när Sykes tog över fanns inte längre den möjligheten, enligt Birgitta Angeland som tror att läget kan vara annorlunda i dag än när enkäten genomfördes.

- Det är inte så många som kommit till oss efter den här enkäten, då är det svårt att veta hur omfattande missnöjet är i dagsläget. Mycket har åtgärdats och blivit bättre. Vi har en bra relation med företagsledningen och de tar problemen på allvar, säger Birgitta Angeland som poängterar att arbetat är stressigt till sin natur.

- Kunderna ringer hela tiden och man ska hantera många komplexa frågor, alltifrån fakturor till tekniska frågor, och dessutom förväntas det att man ska sälja lite också.  Sedan är vi väldigt målstyrda. Sykes måste leverera, då är det jätteviktigt att man gör medarbetarna medvetna om varför det måste målstyras på det här viset.

Sykes vill i nuläget inte kommentera frågan om arbetsmiljön.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Så påverkas din arbetsmiljö av scrollande

Scrollar du loss på fikarasten? Eller gör alla andra det? Det påverkar i sådana fall din arbetsmiljö, visar ny forskning. Fast det flesta anser inte att det är ett problem när de själva gör det.
Sandra Lund Publicerad 27 april 2026, kl 06:02
Två personer står med varsin mobiltelefon under en paus. Bilden illustrerar phubbing på jobbet och hur mobilanvändning kan påverka samtal mellan kollegor.
Phubbing på jobbet kan försämra den upplevda arbetsmiljön, visar ny forskning från Göteborgs universitet. När mobilen tar plats på raster påverkas sådant som tillit, stöd och gemenskap mellan kollegor. Foto: Fredrik Sandberg/TT

Psykologen Per Martinsson vid Göteborgs universitet har i en avhandling undersökt vad som händer när mobiltelefoner ersätter vårt sociala samspel under jobbraster.

Fenomenet han tittat på kallas phubbing, och innebär att en person prioriterar telefonen före personer som är fysiskt närvarande.

Vad betyder phubbing?

Phubbing –  kommer från engelskans phone snubbing (nonchalera). Innebörden är att någon prioriterar telefonen framför personer som är fysiskt närvarande.

Studien visar att ju fler som phubbar på jobbet, desto lägre skattar man sin arbetsmiljö. Det kan handla om sådant som känslomässigt och praktiskt stöd, tillit, känsla av gemenskap och engagemang i arbetet.

Egen phubbing är "viktig"

Per Martinsson
Per Martinsson

Om man inte själv phubbar förstås.

För om man själv fipplar med mobilen anser man själv att det är viktigt, medan om andra gör det uppfattas som nonchalant. 

Något som överraskade Per Martinsson en aning.

Forskning visar att vi är mer benägna att döma andra. När vi själv gör något har vi också kontroll, vi vet vad vi gör. Ser man alla andra sitta med mobilen, blir det ingen kontroll över vad de gör i stället. Och det blir inte heller ett gött snack.

Finns även bra phubbing

Men det finns situationer och människor det ändå kan vara bra för. 

Man kan behöva återhämtningen. Man kanske inte älskar att ta plats socialt. Man kanske aldrig uppskattat det sociala spelet. 

Dem vi intervjuat för också fram förståelse för att vi är olika. Men på ett generellt plan är vi sociala varelser. Drar man det till sin spets, att vi slutar prata med varandra helt skulle vi inte må bra. Man behöver bra relationer på jobbet, både för att trivas och för att vara produktiv. 

Yngre ser mobilen som del i samtalet

Bland svaren framkom också en skillnad i åldrar. 

Både äldre och yngre människor använder mobilen på jobbraster. 

Men yngre har högre tolerans, ser mobilen mer som en tredje part som är en del av det sociala.

Det kan man ju ifrågasätta eftersom vi inte är så bra på multitasking. Men det handlar mycket om vilka förväntningar man har på en arbetsplats. Äldre upplever också att andra sitter med mobilen i högre utsträckning än yngre.

Dumt att reglera mobilanvändning på jobbet

Per Martinsson trodde också att han skulle hitta skillnader i olika yrkesgrupper. 

Som inom vården, där man inte får använda mobilen större delen av dagen.

Men mönstret visade sig vara detsamma oavsett vilka branscher som undersöktes.

Bör mobilanvändning på jobbet regleras?

När det gäller vuxna är det nog dumt. Inte ens de mest kritiska i våra intervjuer vill se ett mobilförbud. Det skulle ge värre konsekvenser, som att känna sig mästrad av arbetsgivaren, och vilja byta jobb. Mobilen är en sådan integrerad del av oss i dag. Dessutom hittar folk vägar runt förbud. 

Vi kan inte heller veta att det är just mobilen som driver upplevelsen heller. Den kan också vara ett symptom på något annat. Därför vore också ett förbud dumt. 

Vad kan vi göra åt phubbing på jobbet?

Om man ska göra något, diskutera frågorna. Kanske ska man inte använda mobilen vid lunchbordet, men i soffan. Det finns olika förväntningar här, men oftast är de inte uttalade. 

Ser man som att alla sitter insjunkna i sina mobiler kanske man ska fundera på om det är för lite interaktion, och något som inte fungerar. 

Så undersöktes phubbing på jobbet

I avhandling ingår såväl djupintervjuer med anställda inom hälso- och sjukvård samt inom elbranschen, som kvantitativ data över anställda i olika branscher.