Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Slimmade företag drabbar anställda

Slimmade organisationer, ofta i kombination med eviga omorganisationer, leder till att tiden och orken tryter för många anställda. Tre av fyra tjänstemän upplever att de fått mer att göra på jobbet, visar Kollegas nya undersökning.
Johanna Rovira Publicerad 29 november 2019, kl 15:58

Arbetsrelaterad stress skördar årligen runt 500 liv, långt fler än vad arbetsplatsolyckorna gör, larmade Arbetsmiljöverket i slutet av maj. Enligt Kollegas nya Novusundersökning svarar 74 procent av de tillfrågade att de fått mer att göra på jobbet under de senaste fem åren.

– I princip allt administrativt stöd har rationaliserats bort. Var och en förutsätts sköta sin egen administration, från lokalbokningar till resebokningar, utvärderingar och uppföljningar, utskrifter och så vidare. Denna egenadministration har inte kompenserats i färre ordinarie arbetsuppgifter, vilket naturligtvis gör att det alltid är något som släpar efter eller faller mellan stolarna. För mig är det oerhört stressande och som jag tror en bidragande orsak till min utmattning, skriver en av de svarande.

Det saknas vikarier, det saknas backup, kollegor som kan avlasta. Saknas tid för jobbet, återhämtningstid, tid till eftertanke. Stor arbetsbörda, stort tryck, stora krav, ständigt på. Hinner inte. Mycket arbete ska göras av för få personer. De öppna svaren pekar i samma riktning – färre personer ska utföra mer än tidigare.

Alla får göra allt. En jävla röra

Ändå är det bara hälften av de tillfrågade som de facto anser att de jobbar i en slimmad organisation, visar undersökningen. När en liknande fråga ställdes för tre år sedan var det sju av tio som ansåg att bilden stämde. Har det blivit bättre?

Läs mer: När färre ska göra mer

– Nej, säger Daniel Gullstrand, arbetsmiljöexpert på PTK. Men det har inte heller blivit sämre.

Han tror inte att förbättringen beror på att föreskriften om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, infördes efter att Kollegas förra undersökning gjordes.

Är alltid tillgänglig oavsett om det är semester eller utanför arbetstid

– OSA-föreskriften har varit bra för arbetsmiljöarbetet på många sätt, men när det handlar om arbetsbelastning är det fortfarande så att för mycket arbete och ansvar ligger på varje enskild anställd och att det inte finns någon buffert för arbetstoppar. Övertiden, som är en bra indikator på arbetstrycket, har inte minskat.

Åttio procent av arbetsmiljöombuden som i Unionens Arbetsmiljöbarometer svarat på vad som skapar stress på deras arbetsplatser, pekar ut hög arbetsbelastning som den främsta faktorn. Men vad som ligger bakom arbetsbelastningen är tydligen inte enbart slimmade organisationer och att färre ska göra mer.

Allt måste göras i panik utan eftertanke. Blir inte alltid bra gjort

– Högkonjunkturen och konsekvenser av införandet av ny teknik spelar in, men även management-trender om hur arbetet ska organiseras påverkar. Sammantaget leder det till alltför många omorganisationer som skapar mycket merjobb samtidigt som man förväntas göra sitt vanliga arbete under tiden.

– Utöver det riskerar den osäkerhet som följer av omorganisationer, påverka arbetsmiljön negativt, säger Daniel Gullstrand.  

När han för något år sedan, för Unionens räkning, granskade omorganisationer på företagen i den privata sektorn, fann han att en tredjedel av arbetsplatserna drar igång en ny omorganisation en gång om året, trots att forskning visar att det tar minst tre år för en ny organisation att sätta sig. 

– Det betyder ju att många arbetsplatser underpresterar. Men rapporten visade också att om man genomför omorganisationer bra, det vill säga har rutiner, gör riskbedömningar, är tydliga i sin kommunikation och framför allt samverkar, blir det färre negativa konsekvenser. Då kan det till och med leda till något positivt, säger Daniel Gullstrand.

Citaten i texten kommer från öppna svar i Kollegas undersökning. 

Illustration: Bo Lundberg

DETTA ÄR OSA

Organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA 2015:4, började gälla mars 2016 och förtydligar vad som ska göras inom det systematiska arbetsmiljöarbetet. Den reglerar även arbetsbelastning, arbetstid och kränkande särbehandling.

Arbetsmiljö

Därför är alla på kontoret på tisdagar

Hybridarbetet är här för att stanna. Den som vill träffa kollegor på jobbet ska välja tisdag, onsdag eller torsdag som kontorsdag. Fredagar är kontoret helt dött.
David Österberg Publicerad 6 februari 2024, kl 07:55
Till vänster en grupp människor på kontor, till höger en kalender med häftstift i.
Distansarbete har exploderat och är nu en etablerad del av arbetslivet. Forskning visar att hybridarbete ökar produktivitet, trivsel och minskar personalomsättning. Men hur jobbar vi och vilka dagar är alla på kontoret? Foto: Colourbox.

Före pandemin var distansarbete ovanligt. Under pandemin blev det en nödvändighet och nu är det här för att stanna. I dag jobbar omkring en tredjedel av arbetskraften på distans i någon form, enligt Nick Bloom, professor i ekonomi vid Stanford University i USA. 

Han har forskat på distansarbete i 20 år och ser nu att siffrorna på hur många som delvis jobbar hemifrån har stabiliserats de senaste två åren. I framtiden kommer andelen öka, tror han.

Vid ett webbinarium, anordnat av Facken inom industrins produktivitetskommission, liknade Nick Bloom utvecklingskurvan med Nikes logga: nivåerna var höga under pandemin, sjönk sedan och kommer så småningom att öka igen.

På fredagar är kontoren folktomma

Vanligast är att jobba tre dagar från kontoret och två på distans. Mest sugna på kollegor och kaffemaskiner verkar vi vara på tisdagar, onsdagar och torsdagar. 72 procent av distansarbetarna tar sig till kontoret på tisdagar, 66 procent på onsdagar och 57 procent på torsdagar. Den som vill vara ifred på jobbet gör klokt i att välja måndag (23 procent) eller fredag (6 procent) som sina kontorsdagar. Fast det är inte så bra, enligt Nick Bloom.

– Det är bra om arbetsgivaren bestämmer vilka dagar som ska vara kontorsdagar. Tyst och koncentrerat arbete gör man bäst hemifrån och till kontoret åker man för utbyte med sina kollegor, sa han under seminariet. 

Distansarbete och arbetsmiljö

Att företagen bestämt vilka dagar som ska vara kontorsdagar kan vara en anledning till att kontoren är folktomma på måndagar och fredagar. En annan att distansarbete gör övergången mellan ledighet och arbete mjukare, tror Ted Rasmusson som är organisationspsykolog.

– Många kan säkert känna lite ångest på söndagskvällen inför en ny arbetsvecka och alla måsten och krav som väntar. Möjligheten till distansarbete på måndagen gör nog övergången lite mjukare, säger han.

Enligt Nick Bloom älskar vi att då och då arbeta på distans. Forskning från USA har bland annat visat att hybridarbete sänker sannolikheten för att personal säger upp sig med 35 procent, jämfört med om de måste vara på kontoret fem dagar i veckan. Produktiviteten verkar inte heller påverkas negativt av att medarbetarna distansjobbar en del av veckan.

Distansarbete här för att stanna

Annan forskning, också den amerikansk, visar att anställda uppskattar en övergång till hybridarbete lika mycket som en löneökning på 8 procent. 

Varför är vi så förtjusta i distansarbete? Ted Rasmusson tror att vi fick upp ögonen för fördelarna med det under pandemin.

– Det kunde exempelvis handla om bättre balans i vardagen, att slippa pendla, ökad kontroll över det egna arbetet eller möjligheten att få sitta i en lugnare miljö där man slapp bli avbruten och kunde vara mer produktiv, säger han.

Bör alla företag som har möjlighet till det tillåta hybridarbete?

– Absolut, men man behöver så klart se till det enskilda företagets och medarbetarnas förutsättningar. Vilka arbetsuppgifter kan man utföra på distans och när behöver man träffas fysiskt? Det finns mycket utmaningar med distansarbete som man behöver hantera. Det kan handla om att sätta gränser mellan arbetsliv och privatliv, att inte arbeta för mycket, att ha tillgång till en god arbetsmiljö hemmavid, att hålla ihop teamet, ha koll på medarbetarnas mående och hantera IT-säkerheten. Som arbetsgivare blir det en konkurrensfördel att tillåta hybridarbete och ger möjlighet att rekrytera från ett mycket större geografiskt område.