Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Samhall lovar se över arbetsmiljön

Arbetsgivaren är yttersta ansvarig för att ingen skadas på jobbet. Men på Samhall, där olyckorna är fler än i andra företag, är ansvaret delegerat till personalledarna, enligt Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén.<br />
Publicerad
- De ska se till att olyckor inte sker på grund av att arbetsmiljön brister och att de har rutiner för det, säger hon.
På det statligt ägda Samhall finns 24 500 medarbetare, varav mer än 90 procent har arbetshandikapp. I går avslöjades att där sker fler olyckor än i många andra företag. Enligt olycksrapporter till Arbetsmiljöverket har 38 anställda fått svårare skador under de senaste åren, 15 av dessa skador har helt eller delvis berott på brister i arbetsmiljön.
Ett exempel som togs upp i ett radioinslag av SR Uppland var att anställda fått fingrarna avhuggna därför att det saknats skyddsanordningar på farliga maskiner.
Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga att någon blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall på jobbet. Sedan bristerna på Samhall avslöjats har vd:n Birgitta Böhlin lovat att se över arbetsmiljön.
Men Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén lägger i första hand ansvaret på personalledarna, även om hon medger att ledningen har det yttersta ansvaret.
- Men vi har det här mycket klart för oss, att vd kan delegera ansvaret till operativa chefer, regionchefer, distriktchefer och personalledare. Och om det är så att personalledaren inte anser sig klara ansvaret så ska det rapporteras så att åtgärder kan sättas in.
Diether Janke, Sifklubbsordförande för Samhall region Malmö och själv personalledare säger:
- Generellt tycker jag det är fegt av ledningen att skylla ifrån sig på personalledarna. Då får man också undersöka varför det ser ut som det gör, hur det är med personaltätheten och situationen i övrigt.
Diether Janke pekar på att man haft "oerhört många" organisationsförändringar där många kastats mellan olika roller och inte hunnit sätta sig in i allt ordentligt.
- Då måste man satsa ännu mer på utbildning av alla medarbetare. Och under de senaste årens stora förändringar, där lönsamheten stått i fokus, så har man också minskat på antalet som jobbar med personalutveckling.
- På senare tid har det ändå blivit bättre. Nu finns en uttalad vilja från ägarens sida att satsa på personalutveckling. När det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet så fungerar det riktigt bra nu, åtminstone i vår region.
Enligt Sifs arbetsmiljöexpert Börje Sjöholm har Samhalls arbetsmiljöchef delvis rätt när hon säger att ansvaret kan delegeras.
- Men det bygger på att ledarna har reella möjligheter både vad gäller kunskap, befogenheter och resurser. Och jag tvivlar på att alla mellanchefer har solklara skriftliga anvisningar om vad som gäller. Jag skulle önska att fler mellanchefer delegerade tillbaka ansvaret om de inte fått rätt utbildning, det är för tight eller för många anställda, säger Börje Sjöholm.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.