Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Samhall lovar se över arbetsmiljön

Arbetsgivaren är yttersta ansvarig för att ingen skadas på jobbet. Men på Samhall, där olyckorna är fler än i andra företag, är ansvaret delegerat till personalledarna, enligt Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén.<br />
Publicerad
- De ska se till att olyckor inte sker på grund av att arbetsmiljön brister och att de har rutiner för det, säger hon.
På det statligt ägda Samhall finns 24 500 medarbetare, varav mer än 90 procent har arbetshandikapp. I går avslöjades att där sker fler olyckor än i många andra företag. Enligt olycksrapporter till Arbetsmiljöverket har 38 anställda fått svårare skador under de senaste åren, 15 av dessa skador har helt eller delvis berott på brister i arbetsmiljön.
Ett exempel som togs upp i ett radioinslag av SR Uppland var att anställda fått fingrarna avhuggna därför att det saknats skyddsanordningar på farliga maskiner.
Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga att någon blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall på jobbet. Sedan bristerna på Samhall avslöjats har vd:n Birgitta Böhlin lovat att se över arbetsmiljön.
Men Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén lägger i första hand ansvaret på personalledarna, även om hon medger att ledningen har det yttersta ansvaret.
- Men vi har det här mycket klart för oss, att vd kan delegera ansvaret till operativa chefer, regionchefer, distriktchefer och personalledare. Och om det är så att personalledaren inte anser sig klara ansvaret så ska det rapporteras så att åtgärder kan sättas in.
Diether Janke, Sifklubbsordförande för Samhall region Malmö och själv personalledare säger:
- Generellt tycker jag det är fegt av ledningen att skylla ifrån sig på personalledarna. Då får man också undersöka varför det ser ut som det gör, hur det är med personaltätheten och situationen i övrigt.
Diether Janke pekar på att man haft "oerhört många" organisationsförändringar där många kastats mellan olika roller och inte hunnit sätta sig in i allt ordentligt.
- Då måste man satsa ännu mer på utbildning av alla medarbetare. Och under de senaste årens stora förändringar, där lönsamheten stått i fokus, så har man också minskat på antalet som jobbar med personalutveckling.
- På senare tid har det ändå blivit bättre. Nu finns en uttalad vilja från ägarens sida att satsa på personalutveckling. När det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet så fungerar det riktigt bra nu, åtminstone i vår region.
Enligt Sifs arbetsmiljöexpert Börje Sjöholm har Samhalls arbetsmiljöchef delvis rätt när hon säger att ansvaret kan delegeras.
- Men det bygger på att ledarna har reella möjligheter både vad gäller kunskap, befogenheter och resurser. Och jag tvivlar på att alla mellanchefer har solklara skriftliga anvisningar om vad som gäller. Jag skulle önska att fler mellanchefer delegerade tillbaka ansvaret om de inte fått rätt utbildning, det är för tight eller för många anställda, säger Börje Sjöholm.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält