Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Samhall lovar se över arbetsmiljön

Arbetsgivaren är yttersta ansvarig för att ingen skadas på jobbet. Men på Samhall, där olyckorna är fler än i andra företag, är ansvaret delegerat till personalledarna, enligt Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén.<br />
Publicerad
- De ska se till att olyckor inte sker på grund av att arbetsmiljön brister och att de har rutiner för det, säger hon.
På det statligt ägda Samhall finns 24 500 medarbetare, varav mer än 90 procent har arbetshandikapp. I går avslöjades att där sker fler olyckor än i många andra företag. Enligt olycksrapporter till Arbetsmiljöverket har 38 anställda fått svårare skador under de senaste åren, 15 av dessa skador har helt eller delvis berott på brister i arbetsmiljön.
Ett exempel som togs upp i ett radioinslag av SR Uppland var att anställda fått fingrarna avhuggna därför att det saknats skyddsanordningar på farliga maskiner.
Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga att någon blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall på jobbet. Sedan bristerna på Samhall avslöjats har vd:n Birgitta Böhlin lovat att se över arbetsmiljön.
Men Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén lägger i första hand ansvaret på personalledarna, även om hon medger att ledningen har det yttersta ansvaret.
- Men vi har det här mycket klart för oss, att vd kan delegera ansvaret till operativa chefer, regionchefer, distriktchefer och personalledare. Och om det är så att personalledaren inte anser sig klara ansvaret så ska det rapporteras så att åtgärder kan sättas in.
Diether Janke, Sifklubbsordförande för Samhall region Malmö och själv personalledare säger:
- Generellt tycker jag det är fegt av ledningen att skylla ifrån sig på personalledarna. Då får man också undersöka varför det ser ut som det gör, hur det är med personaltätheten och situationen i övrigt.
Diether Janke pekar på att man haft "oerhört många" organisationsförändringar där många kastats mellan olika roller och inte hunnit sätta sig in i allt ordentligt.
- Då måste man satsa ännu mer på utbildning av alla medarbetare. Och under de senaste årens stora förändringar, där lönsamheten stått i fokus, så har man också minskat på antalet som jobbar med personalutveckling.
- På senare tid har det ändå blivit bättre. Nu finns en uttalad vilja från ägarens sida att satsa på personalutveckling. När det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet så fungerar det riktigt bra nu, åtminstone i vår region.
Enligt Sifs arbetsmiljöexpert Börje Sjöholm har Samhalls arbetsmiljöchef delvis rätt när hon säger att ansvaret kan delegeras.
- Men det bygger på att ledarna har reella möjligheter både vad gäller kunskap, befogenheter och resurser. Och jag tvivlar på att alla mellanchefer har solklara skriftliga anvisningar om vad som gäller. Jag skulle önska att fler mellanchefer delegerade tillbaka ansvaret om de inte fått rätt utbildning, det är för tight eller för många anställda, säger Börje Sjöholm.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Kvinnor gillar inte kalla kontor

Kvinnor jobbar bättre när kontoret är lite varmare. Män får mer gjort i kyla. Smartare styrning av temperaturen kan vara en lösning.
David Österberg Publicerad 29 maj 2026, kl 06:01
Kvinna som fryser på kontor
Kvinnor jobbar bättre i värme. Män jobbar bättre i kyla. På sommaren är det ofta för kallt på svenska kontor. Colourbox

Olika människor vill ha det olika varmt på jobbet. Dessutom finns en könsskillnad i temperaturpreferens: kvinnor tycker oftare än män att det är för kallt på kontoret, enligt en undersökning som företaget GK har gjort. 25 procent av kvinnorna svarade att det ofta är för kallt, mot 12 procent av männen. 

Enligt undersökningen anser anställda att den optimala temperaturen ligger mellan 22,5 och 23 grader. Under sommaren är det ofta kallare än så, när kontorens luftkonditioneringar blåser på för fullt.

– Vi ser ofta att kontor kyls ner till nivåer som inte stämmer överens med de anställdas behov. Som ett enkelt första steg för att förbättra arbetsmiljön rekommenderar vi att man ökar innetemperaturen med en grad från och med maj inför sommarhalvåret. Det skapar en mer balanserad och produktiv miljö för alla, samtidigt som det bidrar till minskad energianvändning för kyla, säger Martin Vujicic, vd för GK.

Kvinnor jobbar bättre på varma kontor

Att ha rätt temperatur på jobbet är viktigt. Forskare från University of Southern California, USC, kom för några år sedan fram till att kvinnor presterar bättre vid högre temperatur medan män jobbar bättre när det är lite kallare.

Forskarna lät studenter göra prov i temperaturer mellan 16 och 33 grader. Resultatet var tydligt: om temperaturen höjdes med sex grader presterade kvinnorna 15 procent bättre. Männens insatser försämrades med tre procent.

Enligt Tom Chang, biträdande professor i företagsekonomi vid USC, visar studien att temperatur har stor påverkan på en persons produktivitet. Han föreslår därför arbetsplatser med olika temperaturzoner.

Enligt Arbetsmiljöverkets föreskrifter finns inga exakta regler för hur varmt eller kallt det får vara på ett kontor. Rekommendationen är att inomhustemperaturen ska vara mellan 20 och 24 grader på vintern och mellan 20 och 26 grader på sommaren.