Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Samhall lovar se över arbetsmiljön

Arbetsgivaren är yttersta ansvarig för att ingen skadas på jobbet. Men på Samhall, där olyckorna är fler än i andra företag, är ansvaret delegerat till personalledarna, enligt Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén.<br />
Publicerad
- De ska se till att olyckor inte sker på grund av att arbetsmiljön brister och att de har rutiner för det, säger hon.
På det statligt ägda Samhall finns 24 500 medarbetare, varav mer än 90 procent har arbetshandikapp. I går avslöjades att där sker fler olyckor än i många andra företag. Enligt olycksrapporter till Arbetsmiljöverket har 38 anställda fått svårare skador under de senaste åren, 15 av dessa skador har helt eller delvis berott på brister i arbetsmiljön.
Ett exempel som togs upp i ett radioinslag av SR Uppland var att anställda fått fingrarna avhuggna därför att det saknats skyddsanordningar på farliga maskiner.
Enligt Arbetsmiljölagen är arbetsgivaren skyldig att vidta åtgärder för att förebygga att någon blir sjuk eller råkar ut för ett olycksfall på jobbet. Sedan bristerna på Samhall avslöjats har vd:n Birgitta Böhlin lovat att se över arbetsmiljön.
Men Samhalls arbetsmiljöchef Gullevi Taxén lägger i första hand ansvaret på personalledarna, även om hon medger att ledningen har det yttersta ansvaret.
- Men vi har det här mycket klart för oss, att vd kan delegera ansvaret till operativa chefer, regionchefer, distriktchefer och personalledare. Och om det är så att personalledaren inte anser sig klara ansvaret så ska det rapporteras så att åtgärder kan sättas in.
Diether Janke, Sifklubbsordförande för Samhall region Malmö och själv personalledare säger:
- Generellt tycker jag det är fegt av ledningen att skylla ifrån sig på personalledarna. Då får man också undersöka varför det ser ut som det gör, hur det är med personaltätheten och situationen i övrigt.
Diether Janke pekar på att man haft "oerhört många" organisationsförändringar där många kastats mellan olika roller och inte hunnit sätta sig in i allt ordentligt.
- Då måste man satsa ännu mer på utbildning av alla medarbetare. Och under de senaste årens stora förändringar, där lönsamheten stått i fokus, så har man också minskat på antalet som jobbar med personalutveckling.
- På senare tid har det ändå blivit bättre. Nu finns en uttalad vilja från ägarens sida att satsa på personalutveckling. När det gäller det systematiska arbetsmiljöarbetet så fungerar det riktigt bra nu, åtminstone i vår region.
Enligt Sifs arbetsmiljöexpert Börje Sjöholm har Samhalls arbetsmiljöchef delvis rätt när hon säger att ansvaret kan delegeras.
- Men det bygger på att ledarna har reella möjligheter både vad gäller kunskap, befogenheter och resurser. Och jag tvivlar på att alla mellanchefer har solklara skriftliga anvisningar om vad som gäller. Jag skulle önska att fler mellanchefer delegerade tillbaka ansvaret om de inte fått rätt utbildning, det är för tight eller för många anställda, säger Börje Sjöholm.

ANITA TÄPP

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Vanligaste jobbskadorna för tjänstemän – fallolyckor och cykelolyckor i topp

Att ramla på jobbet, halka på väg till kontoret eller stressas till psykisk ohälsa. Fallolyckor är den vanligaste arbetsskadan bland privata tjänstemän, visar en ny rapport från Afa Försäkring.
Elisabeth Brising Publicerad 5 mars 2026, kl 06:00
Person halkar på isigt underlag i stadsmiljö – fallolyckor är vanligaste arbetsskadan bland tjänstemän.
Om du halkar på väg till eller ifrån jobbet räknas det normalt som en färdolycka och skador kan täckas av arbetsskadeförsäkring. Tomas Oneborg/SvD/TT

Olika typer av fall, eller ramlande, är den vanligaste arbetsolyckan bland privatanställda tjänstemän. Det här visar Afa Försäkrings nya rapport Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän. Chefer i handeln och inom utbildning är de två yrkesgrupper som drabbas oftare av arbetsolyckor än andra. 

Tjänstemän som grupp är inte lika hårt drabbad av arbetsskador som arbetare. Men olyckor uppstår förstås, liksom arbetssjukdomar.

Fallolyckor är vanligaste arbetsolyckan bland tjänstemän

Anna Weigelt
Anna Weigelt. Foto: Adam Fredholm

– Även i yrken som traditionellt inte förknippas med fysiskt riskarbete kan fallolyckor få allvarliga konsekvenser, särskilt om de leder till lång sjukfrånvaro eller bestående men, säger Anna Weigelt, chef för analysavdelningen på Afa Försäkring i ett uttalande. 

 

Vanligaste arbetsolyckorna 

1. Ramla inomhus.

2. Ramla utomhus.

3. Ramla i trappa.

4. Olycksfall medan man lastar, bär, flyttar, eller lossar något.

5. Olycksfall vid träning/övning - som teambuilding. 

Källa: Vanligaste händelserna vid allvarligt arbetsolycksfall i privat tjänstemannayrke 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, Afa försäkring 2026.

Cykelolyckor vanligaste färdolyckan till och från jobbet

Färdolyckor till och från jobbet toppas av tjänstemän som skadar sig på cykel enligt rapporten. På andra plats kommer att ramla utomhus, till exempel halka på en isfläck. 

Det är vanligare att kvinnor ramlar av cykeln än män. Men då ska man också komma ihåg att bilolyckor inte är med i rapporten alls utan de regleras av trafikförsäkringen. Fler män än kvinnor kör bil till jobbet. 

Vanligaste arbetssjukdomarna i tjänstemannayrken

Vibrationsskador är den vanligaste arbetssjukdomen bland privatanställda tjänstemän som godkänts enligt Afa Försäkring. Det drabbar främst tekniker och ingenjörer. 

På andra plats kommer psykiska sjukdomar vilket drabbar fler kvinnor än män.

Arbetssjukdomar är diagnoser som uppstår efter långvarig exponering för skadliga faktorer i arbetsmiljön. 

Vanligaste diagnoserna vid arbetssjukdomar

  1. Effekter av vibration/vibrationsskador.
     
  2. Psykisk sjukdom.
     
  3. Bullerskador, tinnitus.
     
  4. Sjukdomar i andningsorganen.
     
  5. Sjukdomar i skelett och rörelseorgan.

Källa:  Vanligaste diagnoserna för arbetssjukdomar i tjänstemannayrken 2019–2023, ur rapporten Arbets­skador bland privatanställda tjänstemän, 2026. 

Läs hela rapporten här

 

Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.