Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska äldre orka jobba längre

Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Träning på arbetsid är ett förslag för att medarbetare ska hålla längre. Colourbox

Att de flesta av oss som är mitt i yrkeslivet kommer att behöva jobba längre än till 65, det är ingen nyhet. Men frågan är hur vi ska orka och känna oss motiverade att göra det?

– Om man ska göra arbetslivet hållbart så kan man inte börja se över det när folk är 60 år, det här arbetet är någonting som måste pågå under hela livet, säger Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap, i en intervju i Arbetsvärlden.

Kerstin Nilsson har skrivit rapporten som är den femte i ordningen för den statliga utredningen, Delegationen för senior arbetskraft. I den slår hon fast att det finns en hel del som arbetsgivare kan göra för att medarbetare ska hålla längre. Ett sätt är att fokuserar på arbetsmiljön ur ett hälsoperspektiv.

För rapporten pekar på att hälsan går före plånboken. Mår man inte bra på jobbet, fysiskt eller psykiskt, då väljer många hellre att ha några goda år som frisk pensionär framför att jobba längre och få en bättre ekonomi på ålderns höst.

Enligt rapporten finns det flera faktorer som kan motivera anställda att gå i pension lite senare. Att kunna påverka sina arbetstider, som att jobba deltid, skulle få fler att orka jobba längre. En annan rekommendation är att arbetsgivare oftare borde anpassa arbetets innehåll efter människors förutsättningar. På många arbetsplatser gäller ”alla ska kunna göra allt”, vilket inte alltid är optimalt med stigande ålder då stresskänsligheten kan öka.

Motion är en annan viktig pusselbit i ett hållbart arbetsliv, därför kan fysisk träning på arbetstid ha positiva effekter för de allra flesta men kanske mest för de som har fysiskt tunga jobb.

Fler förslag:

  • Fysisk träning på arbetstid eller som en del av arbetstidsförkortningen.
  • Friare arbetstider för seniorer, som att kunna gå ner i arbetstid men behålla pensionsavsättningar eller arbeta deltid.
  • Göra det lättare för äldre att starta eget.
  • Anpassa arbetets innehåll efter individernas förutsättningar. Alla behöver kanske inte kunna göra allt, något som platta organisationsstrukturer förutsätter.
  • Kompetensutveckling även senare i livet och en syn på erfarenhet som en viktig produktionstillgång.
  • Motverka diskriminering. Förända attityder bland rekryterare och arbetsgivare så de inte ser äldre som mindre attraktiva att anställa.

Läs hela rapporten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Carpaccio bredvid veganen – när matkulturer möts på jobbet

Vad får man säga om kollegans mat? Finns det förbjudna samtalsämnen och hur reagerar man på ovana maträtter? Kollega slog sig ner vid lunchbordet på Ericsson i Kista.
Elisabeth Brising Publicerad 11 november 2026, kl 06:00
En kvinna med en matbricka, en skylt om disk och en man med en mjukglass.
Kollega snackar lunchkultur i matsalen hos Ericsson i Kista. På bilden syns Na "Hanna" Han och Mark Flannagan. Foto Elisabeth Brising

På Ericssons kontor i Kista ryms ett hav av sittplatser i matsalen, en lunchrestaurang, ett café och ett mikrorum för alla som har matlåda. Lunchen på Ericsson präglas av den internationella företagsmiljön med anställda från många olika länder.

Många här jobbar digitalt med kollegor och chefer i hela världen. Kollega satte sig ner över några lunchtallrikar. 

1. Finns det några oskrivna regler, som att inte mikra fisk?

Anastasia Kristiansson
Anastasia Kristiansson. Foto: Privat

– Inte här där så många nationaliteter jobbar, säger Anastasia Kristiansson, contract adherence manager. 
Hon önskar att de hade ett extra neutralt mikrorum, utan starka dofter,  eftersom de stör henne. 
– Men jag löser det genom att köpa lunch eller äta hemma. Jag tycker det blir en crazy blandning i mikrorummet. Men jag respekterar andra, säger hon. 

Hon är av fem anställda unionare som satt sig till bords med Kollega för att snacka lunchetikett på jobbet i Sverige. Flera av dem har bakgrund i andra länder.  

Mark Flanagan
Mark Flanagan.

– Jag uppskattar verkligen den svenska lunchkulturen. I andra länder har man inte lika ofta rast och det är mer utbrett att äta lunch vid datorn, säger Mark Flanagan, strategic distribution manager, som mumsar på en buffé från restaurangen. 

Det visar sig dock efter en stund att det faktiskt finns en oskriven regel här på Ericsson – att inte äta vid datorn i kontorslandskap. 
– Möjligen en sallad, säger Na Han, Commercial manager, på företaget. 

2. Vad är det äckligaste en kollega ätit? 

Per Östberg
Per Östberg. Foto: Elisabeth Brising

– Tillagad kål, som kokt blomkål, kåldolmar, brynt eller stekt kål. Jag mår nästan illa när någon bredvid äter det. Men jag har hög tolerans och överseende med det mesta, säger Per Östberg, verksamhetsutvecklare på Ericsson och klubbordförande för Unionen på företaget.   

Kollegan Yvonne mittemot minns ett extra stinkande lunchtillfälle: 

Yvonne Henriksson
Yvonne Henriksson. Foto: Elisabeth Brising

– Inlagd strömming är nog det värsta jag varit med om, den fick surströmming att lukta gott i jämförelse. Det var unga killar som tog med hemifrån och jag misstänker att strömmingen hade stått framme lite för länge, säger Yvonne Henriksson, kanslist för Unionenklubben, som har över 3000 medlemmar bland de anställda. 

3. Får man kommentera kollegors lunchmat?  

– På ett tidigare jobb skulle alla berätta om sin matlåda varje dag. Jag tyckte det var jobbigt att visa upp för andra vad man äter. Men man kan ju säga att något ser spännande ut och att man vill ha receptet, säger Anastasia Kristiansson.

– Jag får kommentera andras mat och de min, jag är hämningslös, haha. Men det blir ibland lite som en tävling om vem som har bäst mat, säger Per Östberg. 

– Det beror på. Ibland ser andras lunchrätter spännande ut, men när jag frågar vad det är och kollegan berättar att det är typ friterade gräshoppor känner jag att det börjar krypa i kroppen, säger Yvonne Henriksson, som tycker det är svårt att veta vad hon ska säga då. 

4. Finns det någon mat som är tabu här? 

Mark Flanagan:  

– Inget är tabu i dag, men när jag äter kött bredvid en kollega som är vegan så känner jag mig alltid lite generad, haha. 

Na Han
Na "Hanna" Han.

Na "Hanna" Han har en liknande erfarenhet: 

–  En gång åt jag carpaccio (rå oxfilé) till lunch och då frågade en indisk kollega vad jag åt. När jag förklarade att det var rått kokött (ett heligt djur i hinduisk kultur reds. anm.) såg jag att han blev chockad, men vi fortsatte prata om annat. Vi har en bra arbetsrelation, säger hon.

Alla runt bordet tycker att svenska arbetsplatser blivit mer toleranta när det gäller människors olika kostvanor senaste tio åren. Glutenfritt, proteindieter, vegetariskt eller religiösa kostval är inget ovanligt. 

5. Får man prata om vad som helst vid lunchen?  

– Nej. Undvik politik, religion och jobbfrågor. Prata om familj, semester och resmål i stället, säger Anastasia Kristiansson bestämt. 

– Det beror helt på vilken relation man har. Om vi jobbat ihop 25 år behöver jag inte ens prata för att veta vad den andra tycker. Då kan man även diskutera känsliga saker, säger Yvonne Henriksson. 

6. Vad lagar ni helst för mat själva?

– Aldrig exakt samma recept två gånger och mycket på känsla. En favorit är att koka en hel fisk, som röding, med soja och chili, säger Na Han. 

– Jag är mer för bakning än matlagning. Jag har bjudit mina kollegor på cheesecake med handplockade blåbär och björnbär. Nu ska jag ta mjukglass till efterrätt. Vill du ha? undrar Mark Flanagan.