Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så ska äldre orka jobba längre

Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.
Petra Rendik Publicerad
Colourbox
Träning på arbetsid är ett förslag för att medarbetare ska hålla längre. Colourbox

Att de flesta av oss som är mitt i yrkeslivet kommer att behöva jobba längre än till 65, det är ingen nyhet. Men frågan är hur vi ska orka och känna oss motiverade att göra det?

– Om man ska göra arbetslivet hållbart så kan man inte börja se över det när folk är 60 år, det här arbetet är någonting som måste pågå under hela livet, säger Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap, i en intervju i Arbetsvärlden.

Kerstin Nilsson har skrivit rapporten som är den femte i ordningen för den statliga utredningen, Delegationen för senior arbetskraft. I den slår hon fast att det finns en hel del som arbetsgivare kan göra för att medarbetare ska hålla längre. Ett sätt är att fokuserar på arbetsmiljön ur ett hälsoperspektiv.

För rapporten pekar på att hälsan går före plånboken. Mår man inte bra på jobbet, fysiskt eller psykiskt, då väljer många hellre att ha några goda år som frisk pensionär framför att jobba längre och få en bättre ekonomi på ålderns höst.

Enligt rapporten finns det flera faktorer som kan motivera anställda att gå i pension lite senare. Att kunna påverka sina arbetstider, som att jobba deltid, skulle få fler att orka jobba längre. En annan rekommendation är att arbetsgivare oftare borde anpassa arbetets innehåll efter människors förutsättningar. På många arbetsplatser gäller ”alla ska kunna göra allt”, vilket inte alltid är optimalt med stigande ålder då stresskänsligheten kan öka.

Motion är en annan viktig pusselbit i ett hållbart arbetsliv, därför kan fysisk träning på arbetstid ha positiva effekter för de allra flesta men kanske mest för de som har fysiskt tunga jobb.

Fler förslag:

  • Fysisk träning på arbetstid eller som en del av arbetstidsförkortningen.
  • Friare arbetstider för seniorer, som att kunna gå ner i arbetstid men behålla pensionsavsättningar eller arbeta deltid.
  • Göra det lättare för äldre att starta eget.
  • Anpassa arbetets innehåll efter individernas förutsättningar. Alla behöver kanske inte kunna göra allt, något som platta organisationsstrukturer förutsätter.
  • Kompetensutveckling även senare i livet och en syn på erfarenhet som en viktig produktionstillgång.
  • Motverka diskriminering. Förända attityder bland rekryterare och arbetsgivare så de inte ser äldre som mindre attraktiva att anställa.

Läs hela rapporten.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält