Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Så ska äldre orka jobba längre
Träning på arbetstid, kompetensutveckling och möjlighet att styra över sin arbetstid. Det är bara några av förslagen på vad arbetsgivare kan göra för att få seniora medarbetare att jobba längre, enligt en ny rapport.
Att de flesta av oss som är mitt i yrkeslivet kommer att behöva jobba längre än till 65, det är ingen nyhet. Men frågan är hur vi ska orka och känna oss motiverade att göra det?
– Om man ska göra arbetslivet hållbart så kan man inte börja se över det när folk är 60 år, det här arbetet är någonting som måste pågå under hela livet, säger Kerstin Nilsson, professor i folkhälsovetenskap, i en intervju i Arbetsvärlden.
Kerstin Nilsson har skrivit rapporten som är den femte i ordningen för den statliga utredningen, Delegationen för senior arbetskraft. I den slår hon fast att det finns en hel del som arbetsgivare kan göra för att medarbetare ska hålla längre. Ett sätt är att fokuserar på arbetsmiljön ur ett hälsoperspektiv.
För rapporten pekar på att hälsan går före plånboken. Mår man inte bra på jobbet, fysiskt eller psykiskt, då väljer många hellre att ha några goda år som frisk pensionär framför att jobba längre och få en bättre ekonomi på ålderns höst.
Enligt rapporten finns det flera faktorer som kan motivera anställda att gå i pension lite senare. Att kunna påverka sina arbetstider, som att jobba deltid, skulle få fler att orka jobba längre. En annan rekommendation är att arbetsgivare oftare borde anpassa arbetets innehåll efter människors förutsättningar. På många arbetsplatser gäller ”alla ska kunna göra allt”, vilket inte alltid är optimalt med stigande ålder då stresskänsligheten kan öka.
Motion är en annan viktig pusselbit i ett hållbart arbetsliv, därför kan fysisk träning på arbetstid ha positiva effekter för de allra flesta men kanske mest för de som har fysiskt tunga jobb.
Fler förslag:
- Fysisk träning på arbetstid eller som en del av arbetstidsförkortningen.
- Friare arbetstider för seniorer, som att kunna gå ner i arbetstid men behålla pensionsavsättningar eller arbeta deltid.
- Göra det lättare för äldre att starta eget.
- Anpassa arbetets innehåll efter individernas förutsättningar. Alla behöver kanske inte kunna göra allt, något som platta organisationsstrukturer förutsätter.
- Kompetensutveckling även senare i livet och en syn på erfarenhet som en viktig produktionstillgång.
- Motverka diskriminering. Förända attityder bland rekryterare och arbetsgivare så de inte ser äldre som mindre attraktiva att anställa.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
