Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar kaffeautomaten

Nästan två arbetsdagar per år tillbringar vi framför kontorets populäraste automat.
David Österberg Publicerad
NPDstock/Colourbox
Det finns 110 000 kaffemaskiner på kontoren runt om i Sverige och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året. NPDstock/Colourbox

8 av 10 dricker kaffe på jobbet. I snitt tre koppar per dag. Under många år innebar automatkaffe en besk och illaluktande sörja, men förändringens vindar har blåst över automaterna. I dag finns varianter som mal bönor, fixar en moccachino, använder färsk mjölk, gör små och stora koppar och svaga och starka brygder. Ja, det finns till och med automater som känner igen ansikten och därmed kan fixa kaffet precis som användaren vill ha det – utan knapptryckningar.

Smaken på automatkaffe avgörs bland annat av bönornas kvalitet, temperaturen på vattnet, hur automaten är programmerad och av hur ren den är. En automat som aldrig servas gör till slut äckligt kaffe. Men viktigast av allt är att den är fylld med bra kaffe.

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är smakmässigt optimalt. De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver eller ett substitut som alls inte innehåller mjölk. Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik.

Att det är viktigt hur automaten är programmerad visar den årliga tävlingen Coffee Professionals Cup. I den koras det team som gör Nordens bästa automatkaffe.

De enklaste automaterna kostar några tusenlappar, de mest avancerade landar på närmare 100 000 kronor. Men vanligast är att hyra dem. Det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året.

Ett företag med många anställda som har kafferast samtidigt behöver en maskin som snabbt gör många koppar. Ett litet företag kan satsa mer på kvalitet och låta automaten ta tid på sig när den brygger.

Kaffeautomaterna har blivit långsammare med åren. Kaffet blir oftast godare då: att mala bönor kräver lite tid och ju långsammare vattnet rinner genom det nymalda kaffet, desto fler aromer hinner frigöras. Nackdelen är att det blir en del väntan. Kollega har räknat ut att vi i snitt tillbringar ...

12 tim och 40 min i väntan vid kaffemaskinen per år

Läs mer: Så många timmar om året väntar du på kaffe

Kaffe är gott och gör oss dessutom smartare och piggare, enligt flera studier. Koffeinet blockerar de signalsubstanser som gör oss trötta och hjälper oss att fokusera på tråkiga uppgifter. Kaffe innehåller också nyttiga antioxidanter.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

Kaffeautomater drar en hel del energi. När Energimyndigheten testade automater för ett par år sedan visade det sig att skillnaderna var stora. Om alla kaffeautomater i Sverige byttes till den energisnålaste skulle elanvändningen minska från 82,8 miljoner kilowattimmar till 40,2 miljoner kilowattimmar. Det motsvarar elanvändningen i 2 000 eluppvärmda villor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.