Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar kaffeautomaten

Nästan två arbetsdagar per år tillbringar vi framför kontorets populäraste automat.
David Österberg Publicerad
NPDstock/Colourbox
Det finns 110 000 kaffemaskiner på kontoren runt om i Sverige och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året. NPDstock/Colourbox

8 av 10 dricker kaffe på jobbet. I snitt tre koppar per dag. Under många år innebar automatkaffe en besk och illaluktande sörja, men förändringens vindar har blåst över automaterna. I dag finns varianter som mal bönor, fixar en moccachino, använder färsk mjölk, gör små och stora koppar och svaga och starka brygder. Ja, det finns till och med automater som känner igen ansikten och därmed kan fixa kaffet precis som användaren vill ha det – utan knapptryckningar.

Smaken på automatkaffe avgörs bland annat av bönornas kvalitet, temperaturen på vattnet, hur automaten är programmerad och av hur ren den är. En automat som aldrig servas gör till slut äckligt kaffe. Men viktigast av allt är att den är fylld med bra kaffe.

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är smakmässigt optimalt. De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver eller ett substitut som alls inte innehåller mjölk. Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik.

Att det är viktigt hur automaten är programmerad visar den årliga tävlingen Coffee Professionals Cup. I den koras det team som gör Nordens bästa automatkaffe.

De enklaste automaterna kostar några tusenlappar, de mest avancerade landar på närmare 100 000 kronor. Men vanligast är att hyra dem. Det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året.

Ett företag med många anställda som har kafferast samtidigt behöver en maskin som snabbt gör många koppar. Ett litet företag kan satsa mer på kvalitet och låta automaten ta tid på sig när den brygger.

Kaffeautomaterna har blivit långsammare med åren. Kaffet blir oftast godare då: att mala bönor kräver lite tid och ju långsammare vattnet rinner genom det nymalda kaffet, desto fler aromer hinner frigöras. Nackdelen är att det blir en del väntan. Kollega har räknat ut att vi i snitt tillbringar ...

12 tim och 40 min i väntan vid kaffemaskinen per år

Läs mer: Så många timmar om året väntar du på kaffe

Kaffe är gott och gör oss dessutom smartare och piggare, enligt flera studier. Koffeinet blockerar de signalsubstanser som gör oss trötta och hjälper oss att fokusera på tråkiga uppgifter. Kaffe innehåller också nyttiga antioxidanter.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

Kaffeautomater drar en hel del energi. När Energimyndigheten testade automater för ett par år sedan visade det sig att skillnaderna var stora. Om alla kaffeautomater i Sverige byttes till den energisnålaste skulle elanvändningen minska från 82,8 miljoner kilowattimmar till 40,2 miljoner kilowattimmar. Det motsvarar elanvändningen i 2 000 eluppvärmda villor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Han har Sveriges glassigaste jobb

Som marknads- och innovationschef på Sia Glass är Dan Bengtsson med och tar fram alla nya sorter. Och får mumsa fritt på arbetstid.
Joachim Stokstad Publicerad 22 juni 2026, kl 06:01
I slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt i Slöinge. Här har det producerats glass sedan 1961 - bland annat klassikern Glassbåten. Men marknadschefen Dan Bengtsson testar varje år nya sorter. Foto: Anders Andersson

Vad gör du som marknads- och innovationschef i glassbranschen? 

– Jag är med och tar fram nya produkter, från ax till limpa – trendspanar och är med när nya smaker tas fram. Varje måndag har vi provsmakning. Det är ett fantastiskt roligt jobb. Och jag älskar glass!

Din största utmaning?

– Runt två tredjedelar av glassen säljs under vår och sommar. Vi vill öka försäljningen under övriga året. Bland annat har vi tagit fram en julkollektion. 

Det bästa med ditt jobb?

– Att få jobba med en produkt som nästan enbart väcker positiva associationer. Enda gången vi möter motsatsen är när någon glass utgår ur sortimentet.

DAN BENGTSSON

GÖR: Marknads- och innovationschef på Sia Glass AB sedan 2019.

ÅLDER: 41 år. 

UTBILDNING: Marknadsföring, företagsekonomi och en master i international marketing.

KARRIÄR: Marknadsförare på bland annat Microsoft och inom medtech.

Vågade floppen ost-glass

Så ni har aldrig misslyckats totalt med någon sort?

– Vi gjorde en glass med smak av getost, chèvre, tänkt som kall förrätt på krogar, den slog inte stort. Men man måste våga testa.

Hur viktigt är det att skapa nyheter?

– Försäljningen drivs av säsongens nya sorter. Nu tar vi fram vad som ska lanseras nästa år. 

Vem hittar på nya smaker?

– Produktchefer, produktutvecklare och så har vi interna workshoppar och trendspaningsgrupper.

Nästan alla mindre glasstillverkare är uppköpta av livsmedelsjättar – kommer Sia kunna stå emot?

– Vi ingår i familjeföretaget Bertegruppen med anor från 1569, jag tror på minst 450 år till.

Hur skiljer man ut sig med så många konkurrenter?

– Vi marknadsför hårt att vi tillverkar i Sverige, med svenska produkter – vi har till och med egna mjölkkor. Ett år lanserade vi en jordgubbsglass där gubbarna både plockats och blivit till sylt fem minuter från fabriken. Den storyn kan vi berätta – både i reklam och när våra säljare är ute. Sedan gjorde vi om samma grej, men med blåbär.

Glassbåten går aldrig ur

Hur ser trenderna inom glass ut?

– Svenskproducerat – sedan pandemin och insikten om landets självförsörjning, men också med tanke på djurhållning och klimat. Vardagslyx – när inflationen gör att man väljer bort en ny tv unnar man sig lite extra i det lilla. Och nostalgi – i oroliga tider vill man tillbaka till det bekanta och trygga. Vår glassbåt har till exempel ökat med 2 miljoner om året och slog rekord 2023 med 21 miljoner glassar.

Vilken glass kommer aldrig utgå ur sortimentet?

– Glassbåten, förstås.

Är det fri glass på jobbet?

– Ja, på arbetstid är det faktiskt det – en bra förmån. Men vi har friskvårdsbidrag också.

Sia Glass och fabriken i Halland

  • I fabriken i Slöinge produceras 25 miljoner liter per år. Med en nytillbyggd fabriksanläggning kan kapaciteten nästan fördubblas.
  • När ett lokalt slakteri i Slöinge lade ner i slutet av 1950-talet startades Sia som ett sysselsättningsprojekt. Här har producerats glass sedan 1961. I dag är man 165 anställda.
  • I Sverige sätter vi i oss mycket glass – tolv liter person och år. Konsumtionen ökade rejält under pandemin, men har efteråt backat något.
  • Sia:s marknadsandel är cirka 16 procent, en andraplats man delar med Triumfglass. Unilever-ägda GB Glace har ungefär hälften av marknaden.
  • Konsumenterna är trogna sina gamla favoritglassar, men ändå tar företaget varje säsong fram 15–20 nya sorter.