Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Så funkar kaffeautomaten

Nästan två arbetsdagar per år tillbringar vi framför kontorets populäraste automat.
David Österberg Publicerad
NPDstock/Colourbox
Det finns 110 000 kaffemaskiner på kontoren runt om i Sverige och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året. NPDstock/Colourbox

8 av 10 dricker kaffe på jobbet. I snitt tre koppar per dag. Under många år innebar automatkaffe en besk och illaluktande sörja, men förändringens vindar har blåst över automaterna. I dag finns varianter som mal bönor, fixar en moccachino, använder färsk mjölk, gör små och stora koppar och svaga och starka brygder. Ja, det finns till och med automater som känner igen ansikten och därmed kan fixa kaffet precis som användaren vill ha det – utan knapptryckningar.

Smaken på automatkaffe avgörs bland annat av bönornas kvalitet, temperaturen på vattnet, hur automaten är programmerad och av hur ren den är. En automat som aldrig servas gör till slut äckligt kaffe. Men viktigast av allt är att den är fylld med bra kaffe.

De flesta kaffeautomater använder ungefär samma teknik, men det finns skillnader. De kan matas med hela bönor, färdigmalet eller frystorkat kaffe. Hela bönor är smakmässigt optimalt. De kan använda riktig mjölk, mjölkpulver eller ett substitut som alls inte innehåller mjölk. Dessutom finns det två olika bryggningstekniker. Den ena brygger kaffet ungefär som i kaffebryggaren där hemma, den andra använder espressoteknik.

Att det är viktigt hur automaten är programmerad visar den årliga tävlingen Coffee Professionals Cup. I den koras det team som gör Nordens bästa automatkaffe.

De enklaste automaterna kostar några tusenlappar, de mest avancerade landar på närmare 100 000 kronor. Men vanligast är att hyra dem. Det finns 110 000 maskiner på kontoren runt om i landet och branschen omsätter nästan tre miljarder kronor om året.

Ett företag med många anställda som har kafferast samtidigt behöver en maskin som snabbt gör många koppar. Ett litet företag kan satsa mer på kvalitet och låta automaten ta tid på sig när den brygger.

Kaffeautomaterna har blivit långsammare med åren. Kaffet blir oftast godare då: att mala bönor kräver lite tid och ju långsammare vattnet rinner genom det nymalda kaffet, desto fler aromer hinner frigöras. Nackdelen är att det blir en del väntan. Kollega har räknat ut att vi i snitt tillbringar ...

12 tim och 40 min i väntan vid kaffemaskinen per år

Läs mer: Så många timmar om året väntar du på kaffe

Kaffe är gott och gör oss dessutom smartare och piggare, enligt flera studier. Koffeinet blockerar de signalsubstanser som gör oss trötta och hjälper oss att fokusera på tråkiga uppgifter. Kaffe innehåller också nyttiga antioxidanter.

Läs mer: Kaffesug försämrar minnet

Kaffeautomater drar en hel del energi. När Energimyndigheten testade automater för ett par år sedan visade det sig att skillnaderna var stora. Om alla kaffeautomater i Sverige byttes till den energisnålaste skulle elanvändningen minska från 82,8 miljoner kilowattimmar till 40,2 miljoner kilowattimmar. Det motsvarar elanvändningen i 2 000 eluppvärmda villor.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.