Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rösta på årets arbetslivsfloskel!

Du har hört dem. Kanske har du undrat vad de egentligen betyder. Men floskler behöver inte vara betydelsebärande. Ibland är de helt enkelt att betrakta som ledningens snuttefiltar.
Kollega Publicerad

Politiker är måhända den grupp som använder floskler mest frekvent. Men arbetslivet är inte befriat från dem. För ett par år sedan var en rad företagsledare "försiktigt optimistiska" när de talade om näringslivets utveckling. I dag talar både myndighets- och politikersverige om "matchningsproblematiken".

De har blivit ord och uttryck som används så ofta, och i så många olika sammanhang, att de till slut förlorar sitt innehåll. Floskler.

Kollega har identifierat tolv typiska floskler som vi upplever förekommer ofta, ibland dagligen, i arbetslivet.

Nu är det upp till er att avgöra vilken som blir 2013 års arbetslivsfloskel.

Läs igenom listan och skicka din röst till brev@kollega.se eller lämna din kommentar här nedanför - före den 15 januari 2014.

Den som även lämnar den bästa motiveringen med hänvisning till egen erfarenhet belönas med ett synonymlexikon!
 

1.  Medarbetarna är vår främsta resurs.
Betyder: Arbetsgivarens försök att få dig att känna dig som något mycket mer än en löneslav. "DU är viktig för företaget. Vad var det du hette nu igen?"

 

2. Kom gärna med synpunkter.
Betyder: Ett förslag om ett nytt arbetssätt, en omorganisation, byte av kaffemaskin, dina synpunkter är viktiga i stort som smått. Men bara om dina synpunkter är av det positiva slaget!

 

3. Min dörr står alltid öppen.
Betyder: Chefen vill signalera att det är okej att komma förbi och prata, vädra synpunkter. Men glömmer att nämna att han/hon väldigt sällan är tillgänglig, trots att dörren alltid står öppen.

 

4. Vi ser över våra rutiner.
Betyder: Vem var det som sjabblade? Vederbörande kan räkna med en snar omplacering.

 

5. Vi ska inte jobba mer, vi ska jobba smartare.
Betyder: Företaget har vunnit en upphandling men tänker inte nyanställa, trots att arbetsmängden har ökat avsevärt.

 

6. Det viktiga är att alla drar åt samma håll.
Betyder: "Ni kanske inte sympatiserar med målen, men för guds skull, lita på att vi vet bäst och gör som vi säger!"

 

7. Jag hör vad du säger.
Betyder: "...men det betyder ingenting för mig."

 

8. Vi tänker utanför boxen.
Betyder: "Okej, det var ett dåligt beslut."

 

9. Jag tar med mig det.
Betyder: "Jag orkar inte ta den grejen nu, och om jag har tur kanske alla har glömt det om ett tag."

 

10. Vi måste anpassa kostymen.
Betyder: "Okej, det är sant att vi inte säljer färre produkter, men ägarnas krav på avkastning gör att vi ändå måste säga upp er."

 

11. Vi är varandras arbetsmiljö.
Betyder: "Sluta klaga!"

 

12. Då säger vi så.
Betyder: Ett smidigt sätt att avsluta ett möte, ett samtal eller en fråga. Man behöver inte ens förklara vad "så" är.

Lägg din röst redan idag - i kommentarsfältet nedan eller i mejl till brev@kollega.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält