Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rösta på årets arbetslivsfloskel!

Du har hört dem. Kanske har du undrat vad de egentligen betyder. Men floskler behöver inte vara betydelsebärande. Ibland är de helt enkelt att betrakta som ledningens snuttefiltar.
Kollega Publicerad

Politiker är måhända den grupp som använder floskler mest frekvent. Men arbetslivet är inte befriat från dem. För ett par år sedan var en rad företagsledare "försiktigt optimistiska" när de talade om näringslivets utveckling. I dag talar både myndighets- och politikersverige om "matchningsproblematiken".

De har blivit ord och uttryck som används så ofta, och i så många olika sammanhang, att de till slut förlorar sitt innehåll. Floskler.

Kollega har identifierat tolv typiska floskler som vi upplever förekommer ofta, ibland dagligen, i arbetslivet.

Nu är det upp till er att avgöra vilken som blir 2013 års arbetslivsfloskel.

Läs igenom listan och skicka din röst till brev@kollega.se eller lämna din kommentar här nedanför - före den 15 januari 2014.

Den som även lämnar den bästa motiveringen med hänvisning till egen erfarenhet belönas med ett synonymlexikon!
 

1.  Medarbetarna är vår främsta resurs.
Betyder: Arbetsgivarens försök att få dig att känna dig som något mycket mer än en löneslav. "DU är viktig för företaget. Vad var det du hette nu igen?"

 

2. Kom gärna med synpunkter.
Betyder: Ett förslag om ett nytt arbetssätt, en omorganisation, byte av kaffemaskin, dina synpunkter är viktiga i stort som smått. Men bara om dina synpunkter är av det positiva slaget!

 

3. Min dörr står alltid öppen.
Betyder: Chefen vill signalera att det är okej att komma förbi och prata, vädra synpunkter. Men glömmer att nämna att han/hon väldigt sällan är tillgänglig, trots att dörren alltid står öppen.

 

4. Vi ser över våra rutiner.
Betyder: Vem var det som sjabblade? Vederbörande kan räkna med en snar omplacering.

 

5. Vi ska inte jobba mer, vi ska jobba smartare.
Betyder: Företaget har vunnit en upphandling men tänker inte nyanställa, trots att arbetsmängden har ökat avsevärt.

 

6. Det viktiga är att alla drar åt samma håll.
Betyder: "Ni kanske inte sympatiserar med målen, men för guds skull, lita på att vi vet bäst och gör som vi säger!"

 

7. Jag hör vad du säger.
Betyder: "...men det betyder ingenting för mig."

 

8. Vi tänker utanför boxen.
Betyder: "Okej, det var ett dåligt beslut."

 

9. Jag tar med mig det.
Betyder: "Jag orkar inte ta den grejen nu, och om jag har tur kanske alla har glömt det om ett tag."

 

10. Vi måste anpassa kostymen.
Betyder: "Okej, det är sant att vi inte säljer färre produkter, men ägarnas krav på avkastning gör att vi ändå måste säga upp er."

 

11. Vi är varandras arbetsmiljö.
Betyder: "Sluta klaga!"

 

12. Då säger vi så.
Betyder: Ett smidigt sätt att avsluta ett möte, ett samtal eller en fråga. Man behöver inte ens förklara vad "så" är.

Lägg din röst redan idag - i kommentarsfältet nedan eller i mejl till brev@kollega.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.