Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rösta på årets arbetslivsfloskel!

Du har hört dem. Kanske har du undrat vad de egentligen betyder. Men floskler behöver inte vara betydelsebärande. Ibland är de helt enkelt att betrakta som ledningens snuttefiltar.
Kollega Publicerad

Politiker är måhända den grupp som använder floskler mest frekvent. Men arbetslivet är inte befriat från dem. För ett par år sedan var en rad företagsledare "försiktigt optimistiska" när de talade om näringslivets utveckling. I dag talar både myndighets- och politikersverige om "matchningsproblematiken".

De har blivit ord och uttryck som används så ofta, och i så många olika sammanhang, att de till slut förlorar sitt innehåll. Floskler.

Kollega har identifierat tolv typiska floskler som vi upplever förekommer ofta, ibland dagligen, i arbetslivet.

Nu är det upp till er att avgöra vilken som blir 2013 års arbetslivsfloskel.

Läs igenom listan och skicka din röst till brev@kollega.se eller lämna din kommentar här nedanför - före den 15 januari 2014.

Den som även lämnar den bästa motiveringen med hänvisning till egen erfarenhet belönas med ett synonymlexikon!
 

1.  Medarbetarna är vår främsta resurs.
Betyder: Arbetsgivarens försök att få dig att känna dig som något mycket mer än en löneslav. "DU är viktig för företaget. Vad var det du hette nu igen?"

 

2. Kom gärna med synpunkter.
Betyder: Ett förslag om ett nytt arbetssätt, en omorganisation, byte av kaffemaskin, dina synpunkter är viktiga i stort som smått. Men bara om dina synpunkter är av det positiva slaget!

 

3. Min dörr står alltid öppen.
Betyder: Chefen vill signalera att det är okej att komma förbi och prata, vädra synpunkter. Men glömmer att nämna att han/hon väldigt sällan är tillgänglig, trots att dörren alltid står öppen.

 

4. Vi ser över våra rutiner.
Betyder: Vem var det som sjabblade? Vederbörande kan räkna med en snar omplacering.

 

5. Vi ska inte jobba mer, vi ska jobba smartare.
Betyder: Företaget har vunnit en upphandling men tänker inte nyanställa, trots att arbetsmängden har ökat avsevärt.

 

6. Det viktiga är att alla drar åt samma håll.
Betyder: "Ni kanske inte sympatiserar med målen, men för guds skull, lita på att vi vet bäst och gör som vi säger!"

 

7. Jag hör vad du säger.
Betyder: "...men det betyder ingenting för mig."

 

8. Vi tänker utanför boxen.
Betyder: "Okej, det var ett dåligt beslut."

 

9. Jag tar med mig det.
Betyder: "Jag orkar inte ta den grejen nu, och om jag har tur kanske alla har glömt det om ett tag."

 

10. Vi måste anpassa kostymen.
Betyder: "Okej, det är sant att vi inte säljer färre produkter, men ägarnas krav på avkastning gör att vi ändå måste säga upp er."

 

11. Vi är varandras arbetsmiljö.
Betyder: "Sluta klaga!"

 

12. Då säger vi så.
Betyder: Ett smidigt sätt att avsluta ett möte, ett samtal eller en fråga. Man behöver inte ens förklara vad "så" är.

Lägg din röst redan idag - i kommentarsfältet nedan eller i mejl till brev@kollega.se.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: ”Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet”

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.