Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Rekordmånga tjänstemän är sjuka
Antalet sjukskrivna tjänstemän har fördubblats de senaste tio åren. Kvinnor är sjukare än män – men allt fler män sjukskrivs på grund av psykiska diagnoser. Unionen tror att bättre rehabilitering på jobbet kan få ner sjuksiffrorna.
För tio år sedan var 7 av 1 000 privata tjänstemän långtidssjukskrivna. Förra året hade den siffran fördubblats, vilket innebär att rekordmånga tjänstemän är sjuka. Det visar en rapport från Unionen som bygger på statistik från Alecta.
Kvinnor är sjukskrivna i betydligt högre utsträckning än män: drygt 20 av 1 000 yrkesverksamma kvinnor var sjukskrivna förra året, jämfört med knappt 9 av 1 000 män. Det är också vanligare att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, men under de senaste tio åren finns ett tydligt trendbrott även vad gäller männens psykiska hälsa. År 2008 hade knappt 25 procent av de sjuka männen en psykisk diagnos – mot drygt 41 procent förra året.
Rapporten visar också att Försäkringskassan sannolikt har blivit hårdare i sin bedömning av om en person ska få sjukpenning eller inte. Den som är sjukskriven mer än 180 dagar får sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. 2014 fick 1,2 procent avslag på sina ansökningar om fortsatt sjukpenning vid dag 180, jämfört med 5,8 procent förra året. Ökningen kan inte förklaras av ändrade regler utan beror troligen på ”att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar har påverkat Försäkringskassans tillämpning av regelverket”, skriver Unionen i rapporten.
För att få ner sjuktalen tror Unionen på bättre förebyggande arbetsmiljöarbete. Förbundet anser att stressrelaterad ohälsa ”nästan alltid helt eller delvis beror på brister i arbetsmiljön” och vill därför ha en tydligare skrivning i arbetsmiljölagen. Den ska klargöra att all ohälsa ska utredas om det inte är uppenbart att hela orsaken till ohälsan finns utanför arbetet.
En annan åtgärd är bättre rehabilitering på jobbet. Enligt rapporten behöver arbetsgivare mer kunskap om hur de ska jobba med rehabilitering och det behövs också skarpare lagar så att fler arbetsgivare tar in experthjälp. Unionen vill också att Försäkringskassan ska kunna straffa arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter att rehabilitera.
Unionen ger också en känga till Försäkringskassan och kritiserar myndigheten för ökningen av andelen avslag, särskilt vid dag 180, trots att regelverket inte har förändrats. Enligt Unionen kommer många medlemmar i kläm när Försäkringskassan tycker att folk efter 180 dagar ska arbeta på jobb ”som bara finns i teorin”. När de sedan kommer till Arbetsförmedlingen anser den myndigheten att personerna saknar arbetsförmåga och därmed inte har rätt till a-kassa.
Enligt reglerna i sjukförsäkringen finns det möjlighet att ha kvar sin sjukpenning även efter dag 180 om det kan göra att en person kan få en ”fullständig” återgång till jobb inom ett år. Men den regeln gäller bara personer som har en ”tydlig diagnos”. Det är ett problem eftersom Försäkringskassan ofta anser att utmattningssyndrom är en diffus diagnos, enligt Unionen: ”Denna strikta tillämpning slår dessutom särskilt hårt mot kvinnor, som är kraftigt överrepresenterade i sjukskrivningar som har sin grund i psykiska diagnoser.”
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
