Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Rekordmånga tjänstemän är sjuka

Antalet sjukskrivna tjänstemän har fördubblats de senaste tio åren. Kvinnor är sjukare än män – men allt fler män sjukskrivs på grund av psykiska diagnoser. Unionen tror att bättre rehabilitering på jobbet kan få ner sjuksiffrorna.
David Österberg Publicerad
Colourbox
Det är vanligare att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, men under de senaste tio åren finns ett tydligt trendbrott även vad gäller männens psykiska hälsa. Colourbox

För tio år sedan var 7 av 1 000 privata tjänstemän långtidssjukskrivna. Förra året hade den siffran fördubblats, vilket innebär att rekordmånga tjänstemän är sjuka. Det visar en rapport från Unionen som bygger på statistik från Alecta.

Kvinnor är sjukskrivna i betydligt högre utsträckning än män: drygt 20 av 1 000 yrkesverksamma kvinnor var sjukskrivna förra året, jämfört med knappt 9 av 1 000 män. Det är också vanligare att kvinnor drabbas av psykisk ohälsa, men under de senaste tio åren finns ett tydligt trendbrott även vad gäller männens psykiska hälsa. År 2008 hade knappt 25 procent av de sjuka männen en psykisk diagnos – mot drygt 41 procent förra året.

Rapporten visar också att Försäkringskassan sannolikt har blivit hårdare i sin bedömning av om en person ska få sjukpenning eller inte. Den som är sjukskriven mer än 180 dagar får sin arbetsförmåga prövad mot hela arbetsmarknaden. 2014 fick 1,2 procent avslag på sina ansökningar om fortsatt sjukpenning vid dag 180, jämfört med 5,8 procent förra året. Ökningen kan inte förklaras av ändrade regler utan beror troligen på ”att regeringens mål om ett sjukpenningtal på 9,0 dagar har påverkat Försäkringskassans tillämpning av regelverket”, skriver Unionen i rapporten.

För att få ner sjuktalen tror Unionen på bättre förebyggande arbetsmiljöarbete. Förbundet anser att stressrelaterad ohälsa ”nästan alltid helt eller delvis beror på brister i arbetsmiljön” och vill därför ha en tydligare skrivning i arbetsmiljölagen. Den ska klargöra att all ohälsa ska utredas om det inte är uppenbart att hela orsaken till ohälsan finns utanför arbetet.

En annan åtgärd är bättre rehabilitering på jobbet. Enligt rapporten behöver arbetsgivare mer kunskap om hur de ska jobba med rehabilitering och det behövs också skarpare lagar så att fler arbetsgivare tar in experthjälp. Unionen vill också att Försäkringskassan ska kunna straffa arbetsgivare som inte uppfyller sina skyldigheter att rehabilitera.

Unionen ger också en känga till Försäkringskassan och kritiserar myndigheten för ökningen av andelen avslag, särskilt vid dag 180, trots att regelverket inte har förändrats. Enligt Unionen kommer många medlemmar i kläm när Försäkringskassan tycker att folk efter 180 dagar ska arbeta på jobb ”som bara finns i teorin”. När de sedan kommer till Arbetsförmedlingen anser den myndigheten att personerna saknar arbetsförmåga och därmed inte har rätt till a-kassa.

Enligt reglerna i sjukförsäkringen finns det möjlighet att ha kvar sin sjukpenning även efter dag 180 om det kan göra att en person kan få en ”fullständig” återgång till jobb inom ett år. Men den regeln gäller bara personer som har en ”tydlig diagnos”.  Det är ett problem eftersom Försäkringskassan ofta anser att utmattningssyndrom är en diffus diagnos, enligt Unionen: ”Denna strikta tillämpning slår dessutom särskilt hårt mot kvinnor, som är kraftigt överrepresenterade i sjukskrivningar som har sin grund i psykiska diagnoser.”

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som Gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna på grund av platsbrist. Ormrummet fick bli barnrum. Men giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barn ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt  för ormen, ned en snok i mitt barns vagn så att han kunde studera den. Mitt barn är inte rädd för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek