Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regent vill få anställda att känna sig som kungar

Regents affärsidé är att alla anställda ska känna sig kungligt omhuldade. En filosofi som har lett till att IT-konsultbolaget fått utmärkelsen Europas bästa arbetsplats två år i rad.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Många arbetsgivare förstår inte vikten av att en arbetsplats är trevlig, menar vd Thomas Skott, här flankerad av Caroline Jonasson och Peter Nielsen. Anna-Lena Lundqvist

Patrik Nordebring och Thomas Skott var arbetskamraterna som sa upp sig tillsammans och startade Regent. Med i bagaget hade de erfarenheter om hur en arbetsgivare inte ska vara och agera.

– Vi hade väl jobbat i en del projekt där det inte fungerade, där medarbetarna fick jobba tills de gick sönder. Vi ville skapa något bättre och vi tror att människor jobbar mer effektivt om man fokuserar på hur man jobbar – inte hur mycket, säger Thomas Skott som blev vd i företaget som såg dagens ljus 2014.

Sannolikt har de lyckats med sin strategi: ”IT som det borde vara”. Personalomsättningen är låg och enligt HR-ansvariga Caroline Jonasson så visar medarbetarundersökningen att 100 procent av de anställda är nöjda – vilket alltså lett till utmärkelsen Sveriges och Europas bästa arbetsplats två år i rad i kategorin mindre bolag.

– Det låter nästan som man luras när man säger det och vi har nyanställt sedan vi gjorde undersökningen, så svaret kanske är annorlunda i dag. Men lyckas man hålla vad man lovar när man anställer folk är det självklart att de vill stanna, säger Caroline Jonasson, som har en bakgrund som rekryterare.

Några medarbetare har visserligen slutat sedan starten, antingen för att starta eget eller för att de inte trivdes med att arbeta som konsulter, förklarar Thomas Skott. En av dem som stannat är Unionenmedlemmen Peter Nielsen, som började på företaget för fyra år sedan.

– Jag får en till två inviter från rekryterare i veckan, men stannar för att jag trivs. Det låter fånigt att säga, men allt är faktiskt bra – det finns en värme, man känner sig alltid välkommen och sedd till skillnad mot tidigare jobb där jag känt mig som en inkomstkälla. Det skämtas mycket om att jobbet är den andra familjen, men det stämmer bra här, säger Peter Nielsen.

Hemligheten med att ha personal som trivs är enkel, enligt arbetsgivarna.

– Mycket av våra framgångar beror på medmänsklighet. Att vi ser människor och möter deras behov, säger Caroline Jonasson.

– Vi har en god kultur, främst för att vi ser värdet av att ha det. Jag tror inte många arbetsgivare förstår hur viktig en trevlig arbetsplats är. Att rekrytera är enormt dyrt, men har man en bra arbetsplats får man folk att stanna och leverera bättre, säger Thomas Skott.

Jag får inviter från rekryterare varje vecka, men stannar för att jag trivs

”Regentarna”, som de anställda kallas av sin vd, omhuldas bland annat med förmåner – alltifrån personalbil till gratis massage och omfattande hälsoundersökningar. Det satsas mycket på gemensamma aktiviteter. Tanken är att alla inte behöver gilla och vara med på allt, men att det ska finnas något av intresse för envar.

– Som förälder kanske man inte vill offra en fredagskväll för att prova vin eller laga mat hemma hos varandra. Då hittar vi aktiviteter där familjen kan följa med, som skidresa till Romme, julgransplundring eller en dag på Gröna Lund, säger Caroline Jonasson.

På väggarna i konferensrummet hänger inramade bilder på personalen från många gemensamma konferensresor utomlands. Minst en gång per år reser de till andra breddgrader. Vanligtvis. I år fick de förstås hålla sig inom rikets gränser på grund av coronapandemin.

– Men allt är frivilligt. Man ska inte behöva komma med några ursäkter om man inte vill följa med på något, säger Caroline Jonasson.

Kollektivavtal finns inte på Regent.

– Det steget har vi inte tagit än. Kollektivavtal är otroligt bra för att skydda anställda mot skadliga arbetsgivare. För vår del har vi inte det problemet, villkoren vi har är bra ändå, säger Thomas Skott.

Enligt Thomas Skott är det aldrig någon av de anställda som har frågat efter kollektivavtal. Och det beror inte på att folk är rädda för att fråga, ställa krav eller säga emot ledningen. Att ha högt i tak är inte en klyscha på Regent – det framkommer flera gånger under Kollegas intervjuer att det hör till kulturen att ifrågasätta och utmana den rådande ordningen.

– Om jag tror jag har en jättebra idé så behöver jag folk runt omkring mig som inte tycker och tänker exakt som jag, utan som utmanar min idé – hade jag inte haft det skulle jag ha gått på många nitar. Jag försöker uppmuntra folk att säga emot mig, jag litar på att alla vill företaget väl, säger Thomas Skott.

– Ibland blir jag som en sexåring som ska testa gränser. Men det har jag inget för, Thomas säger ja till allt, säger Peter Nielsen i ett försök att balansera bilden om företaget en smula.

Pandemin har drabbat företaget hårt. Under april och maj tvärdog marknaden. Personalen korttidspermitterades och tre personer fick gå på grund av arbetsbrist. Hade inte Regent ett halvår före coronautbrottet effektiviserat och kapat kostnaderna hade det kunnat gå ännu värre.

– Det var jättetufft att säga upp anställda som fungerat bra. Jag ser dem fortfarande som regentare, och för dialog med dem och hoppas att kunna återanställa dem, säger Thomas Skott.

Regent i siffror

  • Antal anställda: 42.
  • Andel kvinnor: 28 procent.
  • Anställdas medelålder: 38 år.
  • Årligt motionsbidrag: 5 000 kr.
  • Föräldralön: 0 månader. Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren ger dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga avtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
  • Regent utsågs 2020 till Sveriges och Europas bästa arbetsplats för andra gången i kategorin 20–49 medarbetare av undersöknings- och konsultföretaget Great Place to Work.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Öppna kontorslandskap ökar risken för mobbning – ny svensk studie

Risken att utsättas för mobbning är nästan dubbelt så hög i öppna kontorslandskap jämfört med egna rum eller mindre delade kontor. Det visar en ny svensk studie i psykologi.
– Kontorslandskap gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn Michael Rosander.
Elisabeth Brising Publicerad 9 april 2026, kl 06:01
Michael Rosander
Öppna kontorslandskap med fasta platser ökar risken för mobbning. Det visar en ny studie från Linköpings universitet. Michael Rosander, professor i psykologi, ser flera förklaringar till problemet. Foto: Anna Nilsen/LiU

Forskaren Michael Rosander har jämfört öppna kontorslandskap med egna rum, aktivitetsbaserat och mindre delade rum. Slutsatsen är tydlig. Miljön med öppna kontorsytor med fasta platser ökar risken för mobbning oavsett vem som jobbar där.  

– Studien visar att risken att faktiskt utsättas för mobbing och negativa beteenden är större i ett öppet kontorslandskap jämfört med att sitta i eget rum eller dela ett litet rum, säger Michael Rosander, professor i psykologi vid Linköpings universitet.  

Aktivitetsbaserade kontor där man kan byta plats och dra sig undan visade inte samma negativa resultat. 

Nästan dubbelt så hög risk för mobbning i kontorslandskap 

Studien baseras på SCB-data över 3300 anställda på kontor i hela landet. Forskarna har tittat på 22 olika negativa beteenden och när de blir mer frekventa och systematiska. Risken för mobbning för dem som arbetade i öppna kontorslandskap var mellan 1,5-2 gånger högre jämfört med att ha eget rum eller att dela kontor på några få.

Studien pekar på att den öppna kontorsmiljön i sig, inte anställdas personlighet eller andel distansarbete, påverkar utsatthet för mobbing och negativa beteenden.

Hur vet ni det här?

Michael Rosander
Michael Rosander. Foto: Charlotte Perhammar/LiU

– Vi har i datamaterialet mätt många andra saker, allt ifrån organisatoriska aspekter, till mått på personlighetsdrag. Annars kanske man tänker att en viss typ dras till och jobbar mer på sådana här kontor, säger Michael Rosander. 

Hur definierar ni mobbning?

– Det är inte mobbing för att någon säger en dum sak en gång, retas eller inte tar med dig på lunch. "Men när det upprepas och man börjar känna att man inte kan värja sig. Det är då vi börjar prata om att det är mobbing, säger Michael Rosander.

Mobbing står på tre ben, förklarar han: 

  1. Utsatthet för negativa beteenden.
  2. Systematik i utsattheten.
  3. Att en person hamnar i underläge.

Därför ökar risken för mobbning i öppna kontor

Forskarna tror den ökade risken för mobbning beror på flera saker. Fasta platser i öppna ytor skapar mer störningsmoment i en grupp anställda som inte kan byta plats. Samtidigt gör öppna ytor att färre vågar ta konflikter öppet och negativa beteenden tillåts fortgå. 

–  Andra som pratar och låter kan göra att det skaver. Arbetsmiljön blir lätt mer fientlig vilket byggs på om den här typen av beteenden tillåts pågå. Då är risken också stor att några tar på sig att ”hantera problem” och det kan lätt slå över i mobbning. 

Kontorslandskap inte mer kreativt 

 Tron att öppna kontor leder till mer interaktion och kreativitet bygger inte på vetenskap enligt Michael Rosander, tvärtom. 

– Man förväntas inte störa andra så det skapas ganska snabbt normer att inte störa i onödan. Men när man inte gör det så tar man också bort möjligheten att ta upp saker i tid vilket kan skapa frustration. 

Vilka konsekvenser får arbetsmiljön?

– Studien visade på lägre arbetstillfredsställelse och fler tankar på att sluta bland anställda i kontorslandskap och aktivitetsbaserade kontor jämfört med de som har egna rum eller mindre delade rum. )

Hur kan arbetsgivare minska risken för mobbing i öppna kontor? 

– Ge möjlighet att flytta någonstans och komma undan störmoment. Ha en förberedelse för att hantera skav och konflikter. Chefer måste ha en struktur för det, inte bara en lapp: Gör så här. Psykologisk trygghet spelar viktig roll, säger Michael Rosander. 

Ökad risk för ohälsa och sjukskrivning i kontorslandskap

Tidigare studier har också visat att risken för sjukskrivning och ohälsa ökar i kontorslandskap oavsett om mobbning pågår där eller ej. Det här borde få fler arbetsgivare att tänka efter kring sina öppna kontor tycker forskaren. 

– Det är inte bara en ekonomisk vinst i lokaler. Ha en tanke på att det är människor som jobbar där. De gör något med oss människor som inte riktigt funkar, säger psykologiprofessorn.

Mobbning på jobbet – vad visar forskningen?

  • Risken för mobbning är högre för anställda i öppna kontorslandskap än för de som har eget rum eller delar kontor med några få kollegor visar en ny studie.
  • I studien räknas inte enstaka händelser som mobbning. För att klassas som mobbning krävs någon form av återkommande utsatthet.
  • Beräkningar visar att 15 procent av anställda i världen utsätts för mobbning på jobbet.
  • Studien: Workplace Bullying in the Open: the Risks Associated with Working in an Open Office (2026) har gjorts av Michael Rosander och Morten Birkeland Nielsen, universitetet i Bergen.