Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regent vill få anställda att känna sig som kungar

Regents affärsidé är att alla anställda ska känna sig kungligt omhuldade. En filosofi som har lett till att IT-konsultbolaget fått utmärkelsen Europas bästa arbetsplats två år i rad.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Många arbetsgivare förstår inte vikten av att en arbetsplats är trevlig, menar vd Thomas Skott, här flankerad av Caroline Jonasson och Peter Nielsen. Anna-Lena Lundqvist

Patrik Nordebring och Thomas Skott var arbetskamraterna som sa upp sig tillsammans och startade Regent. Med i bagaget hade de erfarenheter om hur en arbetsgivare inte ska vara och agera.

– Vi hade väl jobbat i en del projekt där det inte fungerade, där medarbetarna fick jobba tills de gick sönder. Vi ville skapa något bättre och vi tror att människor jobbar mer effektivt om man fokuserar på hur man jobbar – inte hur mycket, säger Thomas Skott som blev vd i företaget som såg dagens ljus 2014.

Sannolikt har de lyckats med sin strategi: ”IT som det borde vara”. Personalomsättningen är låg och enligt HR-ansvariga Caroline Jonasson så visar medarbetarundersökningen att 100 procent av de anställda är nöjda – vilket alltså lett till utmärkelsen Sveriges och Europas bästa arbetsplats två år i rad i kategorin mindre bolag.

– Det låter nästan som man luras när man säger det och vi har nyanställt sedan vi gjorde undersökningen, så svaret kanske är annorlunda i dag. Men lyckas man hålla vad man lovar när man anställer folk är det självklart att de vill stanna, säger Caroline Jonasson, som har en bakgrund som rekryterare.

Några medarbetare har visserligen slutat sedan starten, antingen för att starta eget eller för att de inte trivdes med att arbeta som konsulter, förklarar Thomas Skott. En av dem som stannat är Unionenmedlemmen Peter Nielsen, som började på företaget för fyra år sedan.

– Jag får en till två inviter från rekryterare i veckan, men stannar för att jag trivs. Det låter fånigt att säga, men allt är faktiskt bra – det finns en värme, man känner sig alltid välkommen och sedd till skillnad mot tidigare jobb där jag känt mig som en inkomstkälla. Det skämtas mycket om att jobbet är den andra familjen, men det stämmer bra här, säger Peter Nielsen.

Hemligheten med att ha personal som trivs är enkel, enligt arbetsgivarna.

– Mycket av våra framgångar beror på medmänsklighet. Att vi ser människor och möter deras behov, säger Caroline Jonasson.

– Vi har en god kultur, främst för att vi ser värdet av att ha det. Jag tror inte många arbetsgivare förstår hur viktig en trevlig arbetsplats är. Att rekrytera är enormt dyrt, men har man en bra arbetsplats får man folk att stanna och leverera bättre, säger Thomas Skott.

Jag får inviter från rekryterare varje vecka, men stannar för att jag trivs

”Regentarna”, som de anställda kallas av sin vd, omhuldas bland annat med förmåner – alltifrån personalbil till gratis massage och omfattande hälsoundersökningar. Det satsas mycket på gemensamma aktiviteter. Tanken är att alla inte behöver gilla och vara med på allt, men att det ska finnas något av intresse för envar.

– Som förälder kanske man inte vill offra en fredagskväll för att prova vin eller laga mat hemma hos varandra. Då hittar vi aktiviteter där familjen kan följa med, som skidresa till Romme, julgransplundring eller en dag på Gröna Lund, säger Caroline Jonasson.

På väggarna i konferensrummet hänger inramade bilder på personalen från många gemensamma konferensresor utomlands. Minst en gång per år reser de till andra breddgrader. Vanligtvis. I år fick de förstås hålla sig inom rikets gränser på grund av coronapandemin.

– Men allt är frivilligt. Man ska inte behöva komma med några ursäkter om man inte vill följa med på något, säger Caroline Jonasson.

Kollektivavtal finns inte på Regent.

– Det steget har vi inte tagit än. Kollektivavtal är otroligt bra för att skydda anställda mot skadliga arbetsgivare. För vår del har vi inte det problemet, villkoren vi har är bra ändå, säger Thomas Skott.

Enligt Thomas Skott är det aldrig någon av de anställda som har frågat efter kollektivavtal. Och det beror inte på att folk är rädda för att fråga, ställa krav eller säga emot ledningen. Att ha högt i tak är inte en klyscha på Regent – det framkommer flera gånger under Kollegas intervjuer att det hör till kulturen att ifrågasätta och utmana den rådande ordningen.

– Om jag tror jag har en jättebra idé så behöver jag folk runt omkring mig som inte tycker och tänker exakt som jag, utan som utmanar min idé – hade jag inte haft det skulle jag ha gått på många nitar. Jag försöker uppmuntra folk att säga emot mig, jag litar på att alla vill företaget väl, säger Thomas Skott.

– Ibland blir jag som en sexåring som ska testa gränser. Men det har jag inget för, Thomas säger ja till allt, säger Peter Nielsen i ett försök att balansera bilden om företaget en smula.

Pandemin har drabbat företaget hårt. Under april och maj tvärdog marknaden. Personalen korttidspermitterades och tre personer fick gå på grund av arbetsbrist. Hade inte Regent ett halvår före coronautbrottet effektiviserat och kapat kostnaderna hade det kunnat gå ännu värre.

– Det var jättetufft att säga upp anställda som fungerat bra. Jag ser dem fortfarande som regentare, och för dialog med dem och hoppas att kunna återanställa dem, säger Thomas Skott.

Regent i siffror

  • Antal anställda: 42.
  • Andel kvinnor: 28 procent.
  • Anställdas medelålder: 38 år.
  • Årligt motionsbidrag: 5 000 kr.
  • Föräldralön: 0 månader. Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren ger dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga avtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
  • Regent utsågs 2020 till Sveriges och Europas bästa arbetsplats för andra gången i kategorin 20–49 medarbetare av undersöknings- och konsultföretaget Great Place to Work.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från prostitution till övervakning - Carl avslöjar den svenska kontorshistorien

Dåtidens hybridjobb, fattiga gatflickor och hatade trälhav. Carl Cederström är aktuell med boken Kontoret.
– Det är fortfarande en löftesrik plats, där man kan bli befordrad, eller förälskad, säger han.
Elisabeth Brising Publicerad 30 oktober 2026, kl 06:01
Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Män och kvinnor syns vid skrivbord.
Så här såg det ut på Svenska industritjänstemannaförbundets kontor på Scheelegatan 1950. Foto: Svenska Dagbladet, Herman Ronninger (1895-1976)

Varför ville du skriva de svenska tjänstemännen historia? 

Författaren Carl Cederström.
Carl Cederström. Foto: Karl Nordlund

– Jag slogs av att det inte finns någon ordentlig svensk kontorshistoria. Om du tittar på arbetares historia så får man en bild av första majtåg, stridigheter och protester, säger säger Carl Cederström, professor i företagsekonomi vid Stockholms universitet och författare. 

Tjänstemännen var från början skeptiska till fackföreningar. 

– De hade kamratföreningar där man spelade schack och hade danser. 
I dag är det omvänt, fler tjänstemän är anslutna till facket än arbetare. Det beror på de enorma strukturförändringar som skett i arbetslivet de senaste 100 åren.

Vad förvånade dig mest när du dök ner i tjänstemännens historia?

– Att de från 1600-talet till 1900-talets början arbetade i två pass med en lång paus däremellan. På 1600-talet började man på morgonen klockan 06-10 sedan gick man hem och åt dagens viktigaste mål mitt på dagen och vilade några timmar. Sedan gick man tillbaka och jobbade klockan 14-17. Uttrycken äta middag och sova middag kommer därifrån. 

Låga löner och dyra kläder drev prostitution 

– Men det kom en debatt under andra delen av 1800-talet om att det blivit för krångligt att äta hemma och gå tillbaka. Lars Johan Hierta introducerade nymodigheten quick lunch från USA, för att fler skulle orka jobba klockan 09-17 på kontoret och hålla sig pigga. 

Vissa kvinnor på 1890-talet prostituerade sig för att ha råd att jobba kvar på kontor. Varför?

– Lönerna var låga. På 1890-talet visade en studie av hur kvinnor hade det på de första kontoren att lönerna inte täckte kostnaderna för de kläder som krävdes för att vara stilig och tjusig – som man förväntades vara på kontoren. Många av de anställda kvinnorna hade pengar hemifrån (eftersom de flesta var ogifta och bodde hemma reds. anm.), men en del hade inte samma förutsättningar. För dem fanns bara alternativet att jobba på natten som prostituerande också. 

När du tittar tillbaka – finns det något som är sig likt? 

– Vissa saker är konstanta: Kontoret är fortfarande löftesrikt, en plats där något kan hända. Man kan bli befordrad, eller förälskad. Samtidigt är det en plats som är mördande tråkig. De samexisterar på ett väldigt förvånande och konstant sätt genom historien. Kontoret har också alltid varit en plats där man hoppas göra en klassresa. 

Något som verkar återkomma är raseriet mot öppna kontorslandskap, varför?

– Det har aldrig drivits av de som ska jobba där, utan av andra, arbetsgivare som vill spara pengar. När man förde in arbetssalarna kallades de trälhav, och det blev stora protester, som när SJ i Tomteboda skulle slå ut alla väggar 1926. 

Starka protester fick arbetssalar att dö ut 

– Personalen såg inget annat syfte än att spara och övervaka personalen ännu mer. Protesterna blev så starka att salarna dog ut och det blev fler mindre kontorsrum i korridorer på 1940-50-talet. 

Vad stör oss mer genom tiderna på kontoret? 

– Andra människor, som alltid. Att inte få utföra jobbet som man vill. Övervakningen, att känna att man inte är betrodd i att man gör ett bra jobb. Långa resvägar, om man har det. Att bli tillsagd att man måste jobba på ena eller andra stället. 

Du säger att till och med hybridjobb funnits förr?

– Ja, man gick in till jobbet och hämtade papper och gick sedan hem och arbetade i fred. Att jobba nio till fem, fem dagar per vecka blev cementerat först på 1960-talet och på 1970– och 80-talet när kvinnor klev in i arbetslivet på allvar. Nu är det vanligt att ta med jobbet hem igen, men då har man hittat på ett nytt namn för det.  

Vilket av alla kontor du studerat skulle du vilja besöka?

– Det hade varit underbart att åka tillbaka i tiden. Till Kreugerpalatset när det var nybyggt med sina påkostade direktörsrum. Eller den västra flygeln i slottet Tre kronor, där Kammarkollegiet höll till på 1600-talet. Men det var nog fruktansvärda arbetsplatser, med mörka, kalla och dragiga rum. I dag är många av de sämre kontoren ändå bättre att arbeta i.

Svenskar på kontor
Drygt två miljoner svenskar arbetar i branscher och yrken på ett kontor, enligt SCB. Det gör att en stor del av landets drygt 5 miljoner sysselsatta har kontoret som arbetsplats. Öppet kontorslandskap dominerar arbetsmiljön.