Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regent vill få anställda att känna sig som kungar

Regents affärsidé är att alla anställda ska känna sig kungligt omhuldade. En filosofi som har lett till att IT-konsultbolaget fått utmärkelsen Europas bästa arbetsplats två år i rad.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Många arbetsgivare förstår inte vikten av att en arbetsplats är trevlig, menar vd Thomas Skott, här flankerad av Caroline Jonasson och Peter Nielsen. Anna-Lena Lundqvist

Patrik Nordebring och Thomas Skott var arbetskamraterna som sa upp sig tillsammans och startade Regent. Med i bagaget hade de erfarenheter om hur en arbetsgivare inte ska vara och agera.

– Vi hade väl jobbat i en del projekt där det inte fungerade, där medarbetarna fick jobba tills de gick sönder. Vi ville skapa något bättre och vi tror att människor jobbar mer effektivt om man fokuserar på hur man jobbar – inte hur mycket, säger Thomas Skott som blev vd i företaget som såg dagens ljus 2014.

Sannolikt har de lyckats med sin strategi: ”IT som det borde vara”. Personalomsättningen är låg och enligt HR-ansvariga Caroline Jonasson så visar medarbetarundersökningen att 100 procent av de anställda är nöjda – vilket alltså lett till utmärkelsen Sveriges och Europas bästa arbetsplats två år i rad i kategorin mindre bolag.

– Det låter nästan som man luras när man säger det och vi har nyanställt sedan vi gjorde undersökningen, så svaret kanske är annorlunda i dag. Men lyckas man hålla vad man lovar när man anställer folk är det självklart att de vill stanna, säger Caroline Jonasson, som har en bakgrund som rekryterare.

Några medarbetare har visserligen slutat sedan starten, antingen för att starta eget eller för att de inte trivdes med att arbeta som konsulter, förklarar Thomas Skott. En av dem som stannat är Unionenmedlemmen Peter Nielsen, som började på företaget för fyra år sedan.

– Jag får en till två inviter från rekryterare i veckan, men stannar för att jag trivs. Det låter fånigt att säga, men allt är faktiskt bra – det finns en värme, man känner sig alltid välkommen och sedd till skillnad mot tidigare jobb där jag känt mig som en inkomstkälla. Det skämtas mycket om att jobbet är den andra familjen, men det stämmer bra här, säger Peter Nielsen.

Hemligheten med att ha personal som trivs är enkel, enligt arbetsgivarna.

– Mycket av våra framgångar beror på medmänsklighet. Att vi ser människor och möter deras behov, säger Caroline Jonasson.

– Vi har en god kultur, främst för att vi ser värdet av att ha det. Jag tror inte många arbetsgivare förstår hur viktig en trevlig arbetsplats är. Att rekrytera är enormt dyrt, men har man en bra arbetsplats får man folk att stanna och leverera bättre, säger Thomas Skott.

Jag får inviter från rekryterare varje vecka, men stannar för att jag trivs

”Regentarna”, som de anställda kallas av sin vd, omhuldas bland annat med förmåner – alltifrån personalbil till gratis massage och omfattande hälsoundersökningar. Det satsas mycket på gemensamma aktiviteter. Tanken är att alla inte behöver gilla och vara med på allt, men att det ska finnas något av intresse för envar.

– Som förälder kanske man inte vill offra en fredagskväll för att prova vin eller laga mat hemma hos varandra. Då hittar vi aktiviteter där familjen kan följa med, som skidresa till Romme, julgransplundring eller en dag på Gröna Lund, säger Caroline Jonasson.

På väggarna i konferensrummet hänger inramade bilder på personalen från många gemensamma konferensresor utomlands. Minst en gång per år reser de till andra breddgrader. Vanligtvis. I år fick de förstås hålla sig inom rikets gränser på grund av coronapandemin.

– Men allt är frivilligt. Man ska inte behöva komma med några ursäkter om man inte vill följa med på något, säger Caroline Jonasson.

Kollektivavtal finns inte på Regent.

– Det steget har vi inte tagit än. Kollektivavtal är otroligt bra för att skydda anställda mot skadliga arbetsgivare. För vår del har vi inte det problemet, villkoren vi har är bra ändå, säger Thomas Skott.

Enligt Thomas Skott är det aldrig någon av de anställda som har frågat efter kollektivavtal. Och det beror inte på att folk är rädda för att fråga, ställa krav eller säga emot ledningen. Att ha högt i tak är inte en klyscha på Regent – det framkommer flera gånger under Kollegas intervjuer att det hör till kulturen att ifrågasätta och utmana den rådande ordningen.

– Om jag tror jag har en jättebra idé så behöver jag folk runt omkring mig som inte tycker och tänker exakt som jag, utan som utmanar min idé – hade jag inte haft det skulle jag ha gått på många nitar. Jag försöker uppmuntra folk att säga emot mig, jag litar på att alla vill företaget väl, säger Thomas Skott.

– Ibland blir jag som en sexåring som ska testa gränser. Men det har jag inget för, Thomas säger ja till allt, säger Peter Nielsen i ett försök att balansera bilden om företaget en smula.

Pandemin har drabbat företaget hårt. Under april och maj tvärdog marknaden. Personalen korttidspermitterades och tre personer fick gå på grund av arbetsbrist. Hade inte Regent ett halvår före coronautbrottet effektiviserat och kapat kostnaderna hade det kunnat gå ännu värre.

– Det var jättetufft att säga upp anställda som fungerat bra. Jag ser dem fortfarande som regentare, och för dialog med dem och hoppas att kunna återanställa dem, säger Thomas Skott.

Regent i siffror

  • Antal anställda: 42.
  • Andel kvinnor: 28 procent.
  • Anställdas medelålder: 38 år.
  • Årligt motionsbidrag: 5 000 kr.
  • Föräldralön: 0 månader. Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren ger dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga avtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
  • Regent utsågs 2020 till Sveriges och Europas bästa arbetsplats för andra gången i kategorin 20–49 medarbetare av undersöknings- och konsultföretaget Great Place to Work.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?