Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Regent vill få anställda att känna sig som kungar

Regents affärsidé är att alla anställda ska känna sig kungligt omhuldade. En filosofi som har lett till att IT-konsultbolaget fått utmärkelsen Europas bästa arbetsplats två år i rad.
Johanna Rovira Publicerad
Anna-Lena Lundqvist
Många arbetsgivare förstår inte vikten av att en arbetsplats är trevlig, menar vd Thomas Skott, här flankerad av Caroline Jonasson och Peter Nielsen. Anna-Lena Lundqvist

Patrik Nordebring och Thomas Skott var arbetskamraterna som sa upp sig tillsammans och startade Regent. Med i bagaget hade de erfarenheter om hur en arbetsgivare inte ska vara och agera.

– Vi hade väl jobbat i en del projekt där det inte fungerade, där medarbetarna fick jobba tills de gick sönder. Vi ville skapa något bättre och vi tror att människor jobbar mer effektivt om man fokuserar på hur man jobbar – inte hur mycket, säger Thomas Skott som blev vd i företaget som såg dagens ljus 2014.

Sannolikt har de lyckats med sin strategi: ”IT som det borde vara”. Personalomsättningen är låg och enligt HR-ansvariga Caroline Jonasson så visar medarbetarundersökningen att 100 procent av de anställda är nöjda – vilket alltså lett till utmärkelsen Sveriges och Europas bästa arbetsplats två år i rad i kategorin mindre bolag.

– Det låter nästan som man luras när man säger det och vi har nyanställt sedan vi gjorde undersökningen, så svaret kanske är annorlunda i dag. Men lyckas man hålla vad man lovar när man anställer folk är det självklart att de vill stanna, säger Caroline Jonasson, som har en bakgrund som rekryterare.

Några medarbetare har visserligen slutat sedan starten, antingen för att starta eget eller för att de inte trivdes med att arbeta som konsulter, förklarar Thomas Skott. En av dem som stannat är Unionenmedlemmen Peter Nielsen, som började på företaget för fyra år sedan.

– Jag får en till två inviter från rekryterare i veckan, men stannar för att jag trivs. Det låter fånigt att säga, men allt är faktiskt bra – det finns en värme, man känner sig alltid välkommen och sedd till skillnad mot tidigare jobb där jag känt mig som en inkomstkälla. Det skämtas mycket om att jobbet är den andra familjen, men det stämmer bra här, säger Peter Nielsen.

Hemligheten med att ha personal som trivs är enkel, enligt arbetsgivarna.

– Mycket av våra framgångar beror på medmänsklighet. Att vi ser människor och möter deras behov, säger Caroline Jonasson.

– Vi har en god kultur, främst för att vi ser värdet av att ha det. Jag tror inte många arbetsgivare förstår hur viktig en trevlig arbetsplats är. Att rekrytera är enormt dyrt, men har man en bra arbetsplats får man folk att stanna och leverera bättre, säger Thomas Skott.

Jag får inviter från rekryterare varje vecka, men stannar för att jag trivs

”Regentarna”, som de anställda kallas av sin vd, omhuldas bland annat med förmåner – alltifrån personalbil till gratis massage och omfattande hälsoundersökningar. Det satsas mycket på gemensamma aktiviteter. Tanken är att alla inte behöver gilla och vara med på allt, men att det ska finnas något av intresse för envar.

– Som förälder kanske man inte vill offra en fredagskväll för att prova vin eller laga mat hemma hos varandra. Då hittar vi aktiviteter där familjen kan följa med, som skidresa till Romme, julgransplundring eller en dag på Gröna Lund, säger Caroline Jonasson.

På väggarna i konferensrummet hänger inramade bilder på personalen från många gemensamma konferensresor utomlands. Minst en gång per år reser de till andra breddgrader. Vanligtvis. I år fick de förstås hålla sig inom rikets gränser på grund av coronapandemin.

– Men allt är frivilligt. Man ska inte behöva komma med några ursäkter om man inte vill följa med på något, säger Caroline Jonasson.

Kollektivavtal finns inte på Regent.

– Det steget har vi inte tagit än. Kollektivavtal är otroligt bra för att skydda anställda mot skadliga arbetsgivare. För vår del har vi inte det problemet, villkoren vi har är bra ändå, säger Thomas Skott.

Enligt Thomas Skott är det aldrig någon av de anställda som har frågat efter kollektivavtal. Och det beror inte på att folk är rädda för att fråga, ställa krav eller säga emot ledningen. Att ha högt i tak är inte en klyscha på Regent – det framkommer flera gånger under Kollegas intervjuer att det hör till kulturen att ifrågasätta och utmana den rådande ordningen.

– Om jag tror jag har en jättebra idé så behöver jag folk runt omkring mig som inte tycker och tänker exakt som jag, utan som utmanar min idé – hade jag inte haft det skulle jag ha gått på många nitar. Jag försöker uppmuntra folk att säga emot mig, jag litar på att alla vill företaget väl, säger Thomas Skott.

– Ibland blir jag som en sexåring som ska testa gränser. Men det har jag inget för, Thomas säger ja till allt, säger Peter Nielsen i ett försök att balansera bilden om företaget en smula.

Pandemin har drabbat företaget hårt. Under april och maj tvärdog marknaden. Personalen korttidspermitterades och tre personer fick gå på grund av arbetsbrist. Hade inte Regent ett halvår före coronautbrottet effektiviserat och kapat kostnaderna hade det kunnat gå ännu värre.

– Det var jättetufft att säga upp anställda som fungerat bra. Jag ser dem fortfarande som regentare, och för dialog med dem och hoppas att kunna återanställa dem, säger Thomas Skott.

Regent i siffror

  • Antal anställda: 42.
  • Andel kvinnor: 28 procent.
  • Anställdas medelålder: 38 år.
  • Årligt motionsbidrag: 5 000 kr.
  • Föräldralön: 0 månader. Finns det kollektivavtal på ditt jobb har du oftast rätt till föräldralön. Det innebär att arbetsgivaren ger dig viss lön även när du är föräldraledig. Alla Unionens vanliga avtal har föräldralön under max sex månader, men hur mycket pengar det rör sig om och vilka regler som gäller varierar mycket mellan avtalen.
  • Regent utsågs 2020 till Sveriges och Europas bästa arbetsplats för andra gången i kategorin 20–49 medarbetare av undersöknings- och konsultföretaget Great Place to Work.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Ozempic-ödlans gift är Eric Sundmans arbetsmiljö

Djurvårdaren Eric Sundmans favoritrum är reptilariet på hans arbetsplats Universeum, ”ett hus fullt av nördar” enligt honom själv. Här bor de riktigt giftiga ormarna och ödlorna. Som gilaödlan vars gift är otroligt smärtsamt att uppleva, men som också gett oss läkemedlet Ozempic.
Sandra Lund Publicerad 2 april 2026, kl 06:01
100 000 människor dör varje år av ormbett. Eric Sundman och hans kolleger bär en särskild handske som skydd för ormar som känner av kroppsvärme. – Den är inte helt säker mot bett men ganska, säger han. Foto: Nora Lorek

Varför blev du djurvårdare?

– Det självklara svaret är ju att man brinner för djur. Men här får jag också utbilda besökarna om vilken roll den biologiska mångfalden spelar, och hur den hotas. Ibland handlar det om att arten är hotad, ibland är det miljön den lever i. Som den blå palmhuggormen som lever i träden på Komodoöarna i Indonesien, en hotad ögrupp på grund av klimatförändringarna.

Eric Sundman håller i en stor ödla framför ett skåp i ett arbetsrum.
I studier av Gilaödlan upptäckte man att den äter extremt sällan, men ändå har jämn blodsockernivå. Ur den insikten föddes läkemedlet Ozempic, som alltså härstammar från ödlans gift, som också är väldigt smärtsamt att uppleva. Varje morgon före öppning kontrolleras alla djur, samtliga är journalförda. Eric Sundman ser till deras allmäntillstånd, kollar ögon och duschar dem vid behov.

Foto: Nora Lorek

Hur länge har du varit just här?

– I tio år nu, jag stannar inte på ett jobb jag inte trivs på. Jag har jobbat på djurpark och Västra djursjukhuset tidigare, innan jag blev headhuntad hit. Men jag även arbetat med it och som makeupartist.

 

En färgglad leksaksorm i ett plaströr, som kallas för tubningsrör
Bland hjälpmedlen som finns i reptilariet finns tubningsrör i olika grovlekar. Röret används för att undersöka giftiga reptiler, på så sätt kan de aldrig vända sig och hugga. Då kan veterinären som kommer två gånger varje vecka till Universeum ta blodprov, röntga och ibland även mjölka dem på gift. Foto: Nora Lorek

Varför är ormar kul?

– Det intresset kom redan i femårsåldern, då började jag rita dem. Jag älskade ju djur, men var pälsallergiker. Och så förstod jag inte varför jag skulle tycka illa om dem när så många gör det. Det är vanligt att fascineras av schimpanser för att de är så lika oss, jag är fascinerad av ormar för att de är så olika oss.

Du fascineras också av deras gift.

– Ja, framför allt vad det innehåller. Där finns grunden till nya läkemedel. Som gilaödlans gift som gett oss succémedicinen Ozempic.

Eric Sundman sitter framför en dator, ovanför hänger en stor skylt med texten "Djurtransport"
80 procent av tiden sitter Eric Sundman vid datorn. Bland annat ansvarar han för djurtransporter. Till sin hjälp har han en enorm databas som i stort sett alla världens djurparker är kopplade till. Här ska han snart skicka ett prov med hajblod till Nerdeländerna. Foto: Nora Lorek

Har du giftormar hemma?

– Jag har haft orm sedan 12-årsåldern, men när jag fick barn rök giftormarna. Giftormarnas beteendemönster och miljön de kräver är mer intressanta. Det är spännande att få vara med och bygga upp sådana habitat. 

– Däremot tycker jag det är viktigt att barnen ska möta orm. Vid ett tillfälle la jag med respekt för ormen, ned en snok i mitt barns vagn. Mina barn är inte rädda för ormar alls.

En mörk bild på världens minsta krokodildjur pansarkajmanen som ligger helt stilla i vattnet.
I regnskogsområdet på Universeum i Göteborg finns världens minsta krokodildjur pansarkajmanen. Den kan ligga så här blickstilla ett bra tag. Foto: Nora Lorek

Fobier är ju väldigt vanligt med de här djuren, vad göra?

– Fobi är inte nedärvd utan social. Sorry, men den är någons fel. En professor i psykologi från Göteborgs universitet brukar komma hit med sina studenter och två patienter med fobi. Det har aldrig slaget fel – efter 30–40 minuter håller båda i en orm eller spindel.

Eric Sundman står framför en vägg med olika verktyg som tänger och krokar.
– Mitt favoritverktyg är kroken. Den är lika viktig för mig som penseln är för målaren. Tänger plockar man mest ömsade skinn med, säger Eric Sundman. Foto: Nora Lorek

Om Eric Sundman

GÖR: Djurvårdare på Universeum i Göteborg.

ÅLDER: 46.

BOR: Mölnycke

UTBILDNING: Djurvårdare, läst fristående kurser som etologi på universitet.

FACKLIGT: Klubbordförande och arbetstagarledamot i styrelsen för Universeum AB. 

LÖN: Djurvårdare tjänar normalt mellan 26 300 och 33 400 kronor i månaden, enligt SCB.

Eric Sundman i Unverseums regnskogsmiljö framför en fågel.
En gång i månaden jobbar Eric Sundman helg, då ”driftar man” och utfordrar bland annat djuren i Universeums autentiska regnskogsmiljö. Foto: Nora Lorek
Arbetsmiljö

Postcovid – världen gick vidare men inte kroppen

Det har gått fem år sedan vaccinpassen, de tomma fotbollsläktarna och tiden då Anders Tegnell manade oss att tvätta händerna för att bromsa smittan. För de flesta är pandemin ett avslutat kapitel – men för Cecilia Meldahl och Lisa Henricson fortsätter kampen mot covid.
Lina Björk Publicerad 1 april 2026, kl 06:01
Symptomen efter covidinfektionen är fortfarande kvar
Foto: Anna-Lena Lundqvist/Filip Erlind

Dressyr är en pardans mellan häst och människa. Med små rörelser svarar djuret på tysta kommandon. Ryttarens tyngdpunkt styr riktning och balans, med en precision som inte syns för den ovana betraktaren. 

Samtidigt är det en fysiskt krävande aktivitet, som framför allt använder musklerna i mage och rygg. 

Tidigare var det Cecilia Meldahls största intresse. Nu får hon nöja sig med korta ”promenader” till häst i skogen, men djuren finns fortfarande där efter att coronaviruset gett hennes liv en snyting.

Cecilia Mehldal har postcovid
Cecilia Mehldal brukade rida dressyr innan hon blev sjuk i covid-19. Nu får hon kvalitetstid genom att spendera tid med djuren. Foto: Filip Erlind

I två omgångar var hon sjuk. Första gången i början av pandemin. Infektionen var inte av det svårare slaget, men symptomen som hängde kvar var desto mer besvärliga: andningssvårigheter och trötthet. 

Efter en sjukskrivning var hon tillbaka på jobbet som chef för kundutvecklingen på ICA:s huvudkontor i Stockholm. 

Andra gången hon insjuknade var i oktober 2023 och efter det har hon inte återhämtat sig. 

Nu präglas hennes dagar av att planera energi, som ett batteri som ska hushålla med ström för att klara av det viktigaste.

– Drar jag ned batteriet till rött så blir jag sjuk. Då kommer alla symptomen tillbaka, jag får svårt att andas och jag blir absurt trött, det blir fysiskt omöjligt att hålla ögonen öppna eller följa med i en konversation.

Vad är postcovid?

  • Postcovid (även kallat långtidscovid) är när symtom från en covid‑19‑infektion kvarstår eller uppstår på nytt efter att den akuta sjukdomen gått över.
  • Det finns över 200 symtom, men bland de vanligaste är energilöshet, andningsproblem, och hjärndimma.
  • 280 000 svenskar mellan 16 - 84 år är drabbade av postcovid.
  • Än så länge finns inget botemedel, enbart lindring. 

Cecilia Meldahls postcovid har en otrevlig följeslagare, diagnosen PEM, på svenska ansträngningsutlöst försämring. 

Enkelt uttryckt betyder det att om hon anstränger sig för mycket, har för kul eller blir för engagerad så kommer baksmällan som en bumerang på natten. Andningen blir tung och hon måste vila i efterhand.

– Allt är en avvägning, ska jag tvätta håret på morgonen och vila en timme efteråt eller måste jag prioritera bort det för att orka göra något annat. Som frisk inser man inte hur ansträngande det är att duscha.

Jobbade hemifrån under pandemin

Under pandemin, när hela ICA:s huvudkontor jobbade hemifrån, gick det att fördela orken över en hel dag. Cecilia Meldahl var ansvarig för många frågor och många människor, och eftersom hon var erfaren i rollen kunde hon stötta medarbetare även om hon själv inte var på topp. Men när en omorganisation startades valde Cecilia Meldahl att ta ett avgångspaket.

– Jag älskade mitt jobb, men kände att jag inte ville underprestera. Att arbeta heltid på kontoret flera dagar i veckan var också helt uteslutet.

I dag arbetar hon halvtid som verksamhetsutvecklare på Svenska Covidföreningen. Där använder hon sin långa erfarenhet som chef för att stötta andra drabbade genom att ge dem en röst gentemot myndigheter och politiker. 

Resten av tiden är hon sjukskriven. 

I sin roll kommer hon i kontakt med många som delar hennes erfarenheter. Bilden är tydlig: Sveriges arbetsplatser har drabbats av en kollektiv minnesförlust. 

Borta är tiden då det var uteslutet att gå till jobbet med rinnande näsa och rivig hals. Och arbetsgivare börjar kalla tillbaka anställda till kontoret, trots att många föredrar att jobba hemma.

– Ur mitt perspektiv innebär det att jag blir väldigt utsatt för smitta. Samtidigt förstår jag cheferna, jag har själv varit en. Jag ser poängen med de korta avstämningarna vid kaffeautomaten och att alla är med i rummet vid workshopen. Det är svårare att fånga upp någon digitalt.

Återhämtning i små steg

Journalisten Lisa Henricson i Göteborg blev sjuk sommaren 2020. Först fick hon huvudvärk och tappade smak och lukt. Men efter fyra veckor utökades paletten av besvär med hosta, tinnitus, hjärntrötthet och andningsproblem. 

Under semesterledigheten kämpade hon på, men när hösten kom kunde hon inte längre fortsätta på lärarutbildningen som hon då gick för att byta bana. På vårterminen återgick Lisa Henricson till studierna på distans, men det var svårt att klara av dem på heltid.

– Jag var så hjärntrött och hade ingen energi. Under hösten 2021 fick jag komma till neurorehab och sjukskrevs på heltid, säger Lisa Henricson.

Lisa Henricson jobbar 75 % på Covidföreningen
Lisa Henricson kan i dag jobba fokuserat i flera timmar. Återhämtningen sker i små steg med mycket vila. Foto: Anna-Lena Lundqvist

Återhämtningen kom i små steg. Ibland var det två kliv framåt och tre bakåt, men något som har hjälpt är att fokusera på det som fungerar snarare än det som inte gör det. 

I dag kan Lisa Henricson jobba fokuserat flera timmar om dagen. Hjärndimman börjar lätta. 

Liksom Cecilia Meldahl jobbar hon på Svenska Covidföreningen. Båda har alltid varit öppna med sina diagnoser, att kroppen blir trött och behöver återhämtning. Men alla känner inte den tryggheten.

 

Covidföreningen: Omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom

Förra året gjorde patientföreningen en enkät där 1400 personer med postcovid svarade på frågan hur de bemöts av sin omgivning. 

Närmare hälften svarade att de känner sig misstrodda när de berättar om sina symptom. 

En tredjedel upplever att omgivningen uppfattar diagnosen som en psykisk sjukdom och lika många har undvikit att berätta om sina symptom av rädsla att inte tas på allvar. 

För Lisa Henricson tog det tre år innan hon fick göra en utredning på Karolinska sjukhusets mottagning för postinfektiösa sjukdomar. Då hade hon skickat en egenremiss.

– Det finns inget botemedel men det finns symtomlindrande behandling, som kan göra att vissa patienter mår bättre och kan komma tillbaka till arbete, i alla fall på deltid. Så var det för mig. Men jag upplever att man får dra mycket själv.

Hon tror också att arbetsgivare behöver mer kunskaper om diagnosen för att kunna erbjuda lämpliga anpassningar.

– Det är viktigt att arbetsgivare lyssnar på medarbetare som har postcovid och skaffar grundläggande kunskap om sjukdomen så att de inte tror att det handlar om stress eller depression.

Stor tillgång på arbetsmarknaden – med rätt förutsättningar

Både Cecilia och Lisa ser en stor grupp människor med erfarenhet, kompetens och drivkraft. En del av dem är för sjuka för att kunna arbeta alls, men andra kan, med rätt förutsättningar, vara en enorm tillgång för arbetsmarknaden – de som kan arbeta, men behöver flexibilitet.

– Jag har träffat många med postcovid som har stor kompetens. Den har inte försvunnit för att man blivit sjuk, men man kanske behöver jobba mindre eller på ett annat sätt än tidigare. 

– För min egen del har jag fått fler erfarenheter som kan vara till nytta och jag har sett samhället ur fler synvinklar, även om jag helst skulle velat vara utan erfarenheten, säger Lisa Henricson.

Hon får medhåll av Cecilia Meldahl.

– Arbetspoolen av personer med postcovid är stor och fylld av extremt kvalificerade personer, som ändå har svårt att få jobb. De är en outnyttjad resurs, som dessutom kommer att vara lojala och leverera fantastiska resultat även om de behöver göra det på deltid eller hemifrån.

Svenska covidföreningen

  • Startade 2020 och är en patientförening som företräder dem som drabbats av covid-19 och postcovid.
  • Arbetar för att främja forskning och kunskap om SARS-CoV-2:s följder, och en god och jämlik vård för patientgruppen.
  • I dag har föreningen närmare 6 000 medlemmar.
Arbetsmiljö

Låste in chefen – fick sparken

Mannen blev avstängd från jobbet en månad eftersom han skapade oro på arbetsplatsen. Trots det återvände han dagen därpå och stängde in sig och sin chef på ett kontor.
David Österberg Publicerad 31 mars 2026, kl 06:01
Kontor med persienn
En chef i Sydsverige blev instängd på sitt kontor av en arg medarbetare. Nu har medarbetaren blivit uppsagd. Colourbox

En tisdag i februari blev en anställd på ett företag i Sydsverige avstängd med lön under en månad. Enligt arbetsgivaren hade han flera gånger skapat oro på jobbet med dålig attityd och hetsigt humör. 

Mannen återvände dock till arbetsplatsen dagen därpå och krävde ett möte med chefen. När chefen sa nej till möte följde mannen efter och stängde till slut in sig själv och chefen på chefens kontor. Chefen bad upprepade gånger mannen att flytta sig från dörren, men mannen vägrade. 

Anmälan till Arbetsmiljöverket

Till slut insåg mannen att det inte skulle bli något möte och krävde i stället att chefen skulle köra hem honom. När chefen vägrade gick mannen ut till parkeringen, öppnade dörren till chefens bil och sa att han skulle ta bilen om han inte fick skjuts hem. Därefter lämnade han arbetsplatsen.

Händelsen anmäldes till Arbetsmiljöverket som nu har utrett och avslutat utredningen av händelsen. Av utredningen framgår att den utsatta chefen fått hjälp att hantera incidenten av en HR-konsult. Ledningen för företaget har också arbetat med att förbättra sina policyer kring hur de anställda ska uppträda mot varandra. Den hotfulla mannen har dessutom blivit uppsagd.