Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Radikalt förslag: "Mobbning borde vara straffbart"

Mobbare bör få böter eller fängelse. Det menar Organisation mot mobbning.
David Österberg Publicerad
Illustration: SIRI CARLÉN

Den som mobbar någon begår sällan något brott, enligt nuvarande lagstiftning. En del handlingar – exempelvis förtal eller förolämpning – kan visserligen vara straffbara, men har oftast lågt straffvärde.

Andra handlingar, som att ignorera eller frysa ut någon, är inte brottsliga. Men flera politiker och organisationer anser att mobbning bör kriminaliseras. En av dem är Organisation mot mobbning, OMM. Organisationen jämför med brottet grov fridskränkning där en person kan dömas för att vid upprepade tillfällen ha kränkt en annan persons integritet.

Fördelarna med att kriminalisera mobbning är flera, enligt OMM. En är att en utomstående instans har bättre förutsättningar att utreda vad som verkligen har hänt.

– Vi tycker inte att arbetsgivare ska göra det. De kan ha svårt att ta problemet på allvar: ”Den personen är ju så trevlig, han kan väl inte vara mobbare.” Men en mobbare är ofta mån om att hålla sig väl med rätt personer. Dessutom är chefer ofta mobbare och ingen är intresserad av att beivra sig själv, säger Mats Jonsson, ordförande för OMM.

Han tycker inte heller att mobbning är en fråga för fackklubbar.

– Fackliga representanter är bakbundna, för de är ju anställda på samma arbetsplats. Och chefer och fackrepresentanter är ofta bundis med varandra, säger han.

OMM anser också att en kriminalisering skulle lyfta frågan om mobbning och att problemet skulle få den tyngd det förtjänar.

Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden

– Mobbning bäddas in i frågor om arbetsmiljö. Men om verkmästaren slår en rörtång i huvudet på någon är det inte ett arbetsmiljöproblem, inte en fråga för facket, utan en fråga för polisen. I dagens system är ingen gärningsman. Det är som att brottet bara finns: alla är offer, ingenting är den enskildes fel.

Mobbning är brottsligt i flera länder i Europa, så OMM ser inga svårigheter att ändra lagstiftningen även i Sverige.

Vad ska straffet vara för den som döms för att ha mobbat någon?
– Det är upp till jurister att utforma en straffrättslig skala som är förenlig med gärningen. Det behöver ju inte handla om fängelse, men alla som deltagit i mobbningen ska straffas och bli medvetna om hur man ska bete sig.

Mats Jonsson säger att mobbning ofta får långtgående konsekvenser för den som utsatts. Förutom psykisk ohälsa blir de ekonomiska följderna många gånger svåra. Mobbning leder ofta till att den mobbade lämnar arbetsplatsen och även om personen får ekonomisk ersättning täcker denna sällan inkomstbortfallet på sikt.

– Många får svårt att ta sig tillbaka på arbetsmarknaden. Trots att den mobbade inte har gjort något fel kan andra arbetsgivare få för sig att det är något konstigt med personen. I dag är det ingen som bryr sig om att en arbetsgivare ser till så att en före detta anställd får förlita sig på Försäkringskassan för sin försörjning.

I dagsläget finns inget förslag från politiskt håll om att kriminalisera mobbning. Vid Centerpartiets partistämma 2013 bestämde sig dock partiet för att arbeta för att utreda en lagändring. Även miljöpartisten Mats Pertoft har motionerat om att kriminalisera mobbning.

Har du blivit mobbad på jobbet?

Har du erfarenhet av mobbning på arbetsplatsen? Hör av dig till oss på redaktionen eller dela med dig av dina upplevelser under #tvåiveckan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Pollensäkra kontoret – 10 enkla tips – klädrulle och jackförbud

Pollen i kontorsmiljön kan försämra arbetsförmågan för allergiker. Med enkla åtgärder kan arbetsgivare och anställda minska besvären och skapa en bättre arbetsmiljö.
Elisabeth Brising Publicerad 23 april 2026, kl 09:01
En kvinna snyter sig under ett blommande träd
Lämna jackan utanför kontoret. Så hjälper du pollenkänsliga kollegor klara våren. Foto: Colourbox
  1. Ta pollenallergi på allvar. Cirka 30 procent av svenskarna är pollenallergiker och för många kan symtomen påverka arbetsförmågan under långa perioder. Anpassningar vid allergi ska utredas, men vara rimliga i varje enskilt fall. Kolla ventilationen på arbetsplatsen så att inluften filtreras från pollen. Vid svår allergi ska arbetsgivaren göra en riskbedömning tillsammans med den anställde.
     
  2. Ta hjälp av läkemedel. Den som är allergisk, eller misstänker att den är det, bör börja medicinera i god tid innan den pollensort som ger besvär drar i gång. 
     
  3. Prata om sjuknärvaro och anpassningar. De flesta med pollenallergi går till jobbet trots symtom– chefer bör vara uppmärksamma på ohälsa och om den leder till funktionsnedsättning. Behövs någon anpassning, som mer hemarbete? 
     
  4. Jobba hemifrån. Distansarbete kan vara ett enkelt sätt att underlätta under dagar med höga pollenhalter, om arbetet tillåter. Tänk på att inte vädra i onödan hemma heller. Byt gärna kläder och skölj håret när du varit ute. 
     
  5. Håll fönstren stängda under dagtid. Vädra helst kontoret tidig morgon eller sen kväll när pollenhalterna är lägre – eller inte alls under högsäsong.
     
  6. Inga ytterkläder vid skrivbordet. Jackor och kappor drar med sig pollen in – häng dem alltid i kapprum. Det gäller alla anställda. 
     
  7. Använd klädvårdsrulle. En klisterrulle på kläderna minskar både pollen och pälsdjurshår. Arbetsplatsen kan erbjuda rullar vid klädhängare. Använd gärna även om du inte själv är allergiker.
     
  8. Tänk efter innan ni planerar utomhusaktiviteter. Picknickar, luncher, utomhusfika och möten i gräs(lig) miljö är trevligt. Men det kan göra att allergiska kollegor inte orkar hänga med. Fråga vad som funkar i god tid, eller föreslå inomhusaktivitet. Morgon och kväll är ofta bättre att vara ute än mitt på dagen. 
     
  9. Prata om pollen. Vissa är paniskt rädda för kollegors snor. Andra har sjukdomar som gör dem infektionskänsliga. För att inte sprida onödig oro kan allergiker berätta att de inte smittar. Förklara vad som hjälper dig uthärda säsongen och varför du är extra trött. Kollegor är inte tankeläsare utan behöver få veta hur de kan stötta. 
     
  10. Slå hål på myter om medicin. Moderna allergimediciner gör sällan människor trötta – däremot kan obehandlad allergi leda till onödigt stark trötthet.


Källor: Kollega.se, Astma- och allergiförbundet, Arbetsmiljöverket, Prevent. 

Arbetsmiljö

Anställda övervakas – utan att veta om det

Övervakas på jobbet i stor skala. 63 procent av cheferna kontrollerar anställda digitalt, men många saknar insyn i hur det går till. Det visar ett pågående forskningsprojekt.
David Österberg Publicerad 21 april 2026, kl 06:01
Webbkamera framför datorskärm med kod – symboliserar digital övervakning av anställda.
Digitala verktyg gör det möjligt för chefer att följa anställdas aktivitet i realtid. Forskning visar att många anställda inte känner till hur de övervakas på jobbet. Foto: Colourbox.

Jobbar du som tjänsteman? Då är sannolikheten stor att din chef använder digitala hjälpmedel för att övervaka dig. Just nu pågår ett treårigt forskningsprojekt om digital övervakning vid Linköpings universitet. Forskarna har samlat in enkätsvar från 1 000 chefer och 2 000 medarbetare. De första resultaten visar att det är vanligt att chefer övervakar sina medarbetare.

Daniel Lundqvist, forskare Linköpings universitet

– 63 procent av cheferna säger att de använder någon form av program för att övervaka sina medarbetare. 40 procent av medarbetarna känner till att de blir övervakade eller tror sig bli övervakade. Det finns med andra ord en tydlig diskrepans mellan vad cheferna gör och vilken uppfattning medarbetarna har av vad som görs, säger Daniel Lundqvist, biträdande professor vid Linköpings universitet och den som leder studien.

Vanligast: kontroll i Teams och andra system

Vanligast är det som Daniel Lundqvist kallar ”soft övervakning”. Det handlar om att cheferna exempelvis kollar om en medarbetare är inloggad i ett visst program eller står som ”tillgänglig” i Teams. Men det finns också mer avancerade program för övervakning. Mellan 20 och 25 procent av cheferna använder program som kan analysera hur medarbetarna uttrycker sig i chattar och vilka fraser de använder sig av. 

– Det finns också program som med hjälp av biometri kan läsa exempelvis koncentrations- och stressnivåer. Det är inte vanligt, men förekommer. Runt sju procent av cheferna svarar att de använder biometri. Under en procent av medarbetarna känner till att deras chefer gör det, säger Daniel Lundqvist.

Är det den tillgängliga tekniken som gör att chefer övervakar, eller behovet att övervaka?

– I chefsrollen finns ett kontrollbehov. Nu har tekniken nått så långt att det är otroligt lätt att genomföra kontrollen. Skulle vi ha gjort den här undersökningen innan pandemin tror jag inte alls att kontrollen hade varit lika utbredd. Chefsrollen förändrades när arbetsplatserna förändrades så att cheferna nu inte kan se sina medarbetare på samma sätt som tidigare.

Projektet avslutas nästa år

Forskarna ska nu analysera enkätsvaren och intervjua chefer och medarbetare. Forskningsprojektet heter WATCH och avslutas nästa år. Syftet är att undersöka hur digitala verktyg används för att få information om anställdas arbete och aktiviteter. Projektet ska också undersöka vilken betydelse användningen av sådana digitala verktyg kan ha för medarbetare och arbetsgrupper.

 

Så många övervakas på jobbet

  • 63 procent av cheferna övervakar sina medarbetare digitalt, men bara 40 procent av medarbetarna vet om det.
  • Många tjänstemän övervakas i jobbet utan att känna till det.
  • Den vanligaste övervakningen är att chefer kontrollerar närvaro i system som Microsoft Teams.
  • Cirka 7 procent av cheferna använder biometriska verktyg som kan mäta stress och koncentration.
  • Forskningen visar en tydlig klyfta mellan vad chefer gör och vad medarbetare uppfattar.

Forskningsprojektet WATCH

  • WATCH studerar hur digitala verktyg används för att övervaka anställdas arbete
  • Undersöker effekter på arbetsmiljö, hälsa och arbetsgrupper
  • Bygger på enkäter och intervjuer med chefer och tjänstemän
  • Pågår 2025–2027
  • Finansieras av Forte