Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Motion ger lönepåslag

På National Gummi får de som en timme i veckan deltar i företagets motionsaktiviteter 8 000 kronor extra om året. Full närvaro ger ytterligare 16 000 kronor.
Publicerad
Av de 180 anställda är ett 30-tal tjänstemän. Det är också de som i störst utsträckning deltar när företaget ordnar aerobics, bodypump, stepup, innebandy och stavgång.
- Det handlar mer om utseendet än om hälsan, att den blir bättre är en bieffekt. Tjänstemän är mer intresserade av att röra på sig, som säljare och receptionister syns de mer utåt, säger Bo Dahlbom, initiativtagare till satsningen, huvudskyddsombud och teknisk chef. Och för dagen stepuppare.
Vid starten för åtta år sedan fick de som deltog en gång i veckan 2 kronor mer i timmen. För att fler skulle delta höjdes premien till 4 kronor.
- Det höjde deltagandet, men inte så våldsamt som förväntat. Nu deltar drygt hälften, säger Bo Dahlbom.
Motionen sker efter arbetstid och att inte alla deltar förklarar Sifklubbens ordförande Maj-Lis Björklund med att många på kollektivsidan har barn att hämta på dagis. Men det finns andra skäl också.
- Tycker man att det är urtråkigt med stepup gör man det inte för pengar. Av dem som deltar skulle förmodligen de flesta gjort det ändå, säger Maj-Lis Björklund som själv går på aerobics.
Premien betalas bara ut om man deltar i företagets aktiviteter. De som gör liknande saker på eget initiativ, spelar golf, simmar eller tränar inför Vasaloppet får inget extra.
Sjukfrånvaron ligger runt 3 procent. Sedan 10 år tillbaka betalas resultatlön ut för varje full närvarovecka.
- Kommer du en kvart för sent ryker den veckan. Det blir dyrt att gå på utvecklingssamtal i skolan. Det här är ett privat vinstdrivande företag som inte sysslar med social verksamhet, säger Bo Dahlbom.
Sifklubbens ordförande är inne på samma linje.
- Det som premieras är att du är här, det ger resultat, säger Maj-Lis Björklund och konstaterar att chansen att få del av resultatlönen minskar om man skulle lida av migrän. Men hittills har det inte varit uppe till diskussion.
Att resultatlönen baseras på närvaro har inte gjort att fler tar semester när de är sjuka, vad Bo Dahlbom känner till.
Hälsotest före anställning sker inte i dag.
- Drivs lagstiftningen hårdare så att arbetsgivaren får betala mer för sjukfrånvaron kan det leda till hårdare koll vid anställning. Det kommer att leda till en sortering och fler arbetslösa, säger Bo Dahlbom.
I dag tillämpar National Gummi provanställning i de allra flesta fall, de som får fast anställning får göra en hälsoprofil och gå på koll hos företagshälsan.
Sju av tio sifare får subventionerad motion på sin arbetsplats, enligt en enkät som tidningen Du & Jobbet genomfört. Drygt en av tio uppger att arbetsgivaren inte bedriver något hälsobefrämjande arbete.

CHRISTINA SWAHN

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Miljonböter för Gröna Lund efter dödsolyckan

En kvinna dog och flera skadades när Jetline spårade ur på Gröna Lund. Nu har nöjesparken dömts till att betala 5,2 miljoner kronor, enligt en dom i Stockholms tingsrätt.
Ola Rennstam Publicerad 28 januari 2026, kl 12:43
Jetline på Gröna Lund.
Gröna Lund döms till att betala 5,2 miljoner kronor i böter efter Jetline-olyckan som inträffade i juni 2023. Pontus Lundahl/TT

Olyckan i Jetline inträffade en sommardag i slutet av juni 2023. En kvinna dog och flera skadades allvarligt sedan en bärarm på berg-och dalbanan brustit mitt under färden. Statens haverikommission pekade i sin slutrapport ut flera allvarliga brister som ledde fram till olyckan.

Åklagaren Christer B Jarlås hade yrkat på totalt 12 miljoner i företagsböter för Gröna Lund, och ytterligare tre miljoner vardera till två underleverantörer som nöjesparken hade köpt reservdelarna av.

Nu har Stockholms tingsrätt kommit med sitt avgörande kring ansvaret för dödsolyckan. Gröna Lund döms till företagsböter om 5 miljoner kronor, för vållande till annans död och kroppsskada.

Tingsrätten dömer underleverantören, Göteborgs Mekaniska, att betala 1,3 miljoner kronor i böter. Domstolen slår fast att bolaget har agerat oaktsamt genom att ta sig an ett jobb de inte haft förutsättningar eller kompetens för. Det tredje bolaget frikänns helt.

Läs vår intervju med Gröna Lunds vd Jan Eriksson där han berättar om sina upplevelser från dagen då olyckan inträffade.

Arbetsmiljö

”I slutändan handlar allt om självförtroende” – Björklöven-tränaren om målvaktens svåraste kamp

Tålamod, lyhördhet och känsla för detaljer – det är bra egenskaper att ha i jobbet, enligt Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling. Men i slutändan handlar det om att få keepern att tro på sig själv.
Petra.Rendik Publicerad 16 januari 2026, kl 11:16
Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven, arbetar med detaljer och positionering tillsammans med en hockeymålvakt under träning på is. Målvakten är en av ishockeyns mest krävande roller. Foto: Erik Abel

Du är gammal målvakt på elitnivå – är det en fördel? 

– Ja, för jag vet verkligen hur det känns att vara i deras situation. Har man spelat själv finns en djupare kunskap och känsla för de små detaljerna som måste sitta. Har du inte varit målvakt själv kan du ibland fastna i fel detaljer. Men det betyder inte att jag är duktigare för det, som tränare räcker det långt att vara lyhörd.

Hur ser en vanlig arbetsdag ut?

– En måndag börjar jag med att planera träningen och kör ispass med dem på hockeygymnasiet. Efter det planerar jag dagen för A-laget och går på is igen med målvakterna. Har vi spelat match dagen innan går vi igenom videoklippen. Sedan är det dags att ”scouta” motståndarna inför nästa match. Jag är med på alla hemmamatcher med A-laget och juniorerna spelar ofta på helgerna, då är jag också på plats.

Hur jobbar du med dina målvakter när de ska hantera motgångar?

– Det är olika coachning beroende på ålder och erfarenhet. Äldre har oftare en större kunskapsbank att ösa ur, då går det snabbare att gå igenom en match. De tar en förlust på ett annat sätt än yngre.

– En yngre målvakt kräver lyhördhet och att jag jobbar mer ”hands on”. Mycket av målvaktsspelet är mentalt, så i slutändan handlar det om att få dem att må bra.

Björn Bjurling, målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. På isen och ger målvakten intsruktioner.
Björklövens målvaktstränare Björn Bjurling instruerar en av lagets målvakter under ett ispass i Umeå. Repetition, detaljer och mental trygghet är centrala delar i arbetet med hockeyns kanske mest utsatta position. Foto: Erik Abel

Vad är roligast med ditt jobb?

– Det är helt klart komplexiteten och att hjälpa andra. Men också att jag får jobba med något som varit en del av mitt liv sedan jag var sex år gammal. Det är en blandning av nörderi med detaljer och att jobba med människor. Den mentala biten är jättestor. Hockeymålvakt är en av världens svåraste positioner, det krävs att hjärnan ska fatta beslut oerhört fort under en match. Det tar väldigt lång tid att bli fullärd.

Vad driver dig?

– Att vinna matcher och målvaktsligan. Men också, i vårt fall, att gå upp från hockeyallsvenskan till SHL (den högsta ligan, reds. anm.). Jag har ju varit borta från elitidrotten i nästan tio år, för jag blev less. Men känslan när man vinner – ja, det är därför man är tillbaka! Det är en sådan kick tillsammans med laget och supportrarna. Sedan är det alltid härligt att se våra yngre målvakter i klubben göra en nästintill perfekt match, det är ju ett resultat av vårt hårda arbete.

Så arbetar en målvaktstränare i elitishockey


Det svåraste för en målvakt är att träna upp spelsinnet och att kunna fatta snabba beslut.

För att bli målvaktstränare krävs behörig licens från Svenska ishockeyförbundet.

Ett skott kan komma upp i 150 kilometer i timmen. Vid ett skott från blå linjen har en målvakt då en halv sekund på sig att agera.

Björn Bjurling ansvarar för tio målvakter i Björklöven, från U16 till A-laget.

I hockeyallsvenskan och svenska hockeyligan, SHL, jobbar runt 28 målvaktstränare i klubbarna.

Ständiga repetitioner är nyckeln till att etablera målvakternas rörelsemönster och vanor. Att analysera inspelningar av matcher är också viktigt.

Björn Bjurling, målvaktstränare i Björklöven


GÖR: Målvaktstränare i hockeyallsvenskan för Björklöven. Tränar även klubbens juniorer. Har precis förlängt kontraktet med Umeåklubben i tre år till.

ÅLDER: 46.

BOR: Umeå.

BAKGRUND: Har spelat i bland annat Djurgårdens IF och Södertälje SK.