Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobbningsjouren - din vän i nöden

Utfryst, baktalad eller trakasserad på jobbet? Här är organisationen som hjälper hundratals mobbade. ”Vi räddar både förstånd och liv”, säger Tori Rubenzon på Mobbningsjouren, ett slags Bris för vuxna.Tillhör du en av de tre kategorier som löper större risk att utsättas?
Ola Rennstam Publicerad
Tori Rubenzoni talar i telefon vid ett skrivbord.
Mobbningsjourens Tori Rubenzoni har själv varit utsatt för trakasserier på jobbet. Nu hjälper hon andra i samma situation genom Mobbningsjouren. Hennes bästa tips är att dokumentera allt. Spela in samtal, spara mejlkonversationer och sammanställ vad som hänt och sagts. Tänk också på att söka hjälp i tid - då ökar chansen att komma ur situationen med hälsan och förståndet i behåll. Foto: Tomas Bergman

Den som diskrimineras på sin arbetsplats på grund av etnicitet eller handikapp kan vända sig till diskrimi­neringsombudsmannen, DO. Vid våld eller hot på jobbet kopplas polisen in. Och när det skett ett brott mot arbetsrätten kan facket driva ärendet i domstol.

Men vilka chanser till hjälp och upprättelse har den som utsätts för mobbning i arbetslivet? Det dystra svaret lyder: Inte stora. Samhälle, rättsväsende, arbetsgivare och fack lämnar många gånger de mobbade i sticket.

Vi har räddat förstånd och liv på många människor.

Hoppet står till ideella organisationer som Mobbningsjouren, MOD. Föreningen har arbetat mot kränkande särbehandling i arbetslivet sedan 2009 och driver sin jourverksamhet året om.

De flesta av föreningens medlemmar har egen erfarenhet av mobbning – och framför allt av att ta sig ur den.

– Vi erbjuder stöd. Vi förstår, och kan bekräfta insikter som de som hör av sig tror sig vara ensamma om. Att veta att vi finns är oerhört viktigt när man inte vet vart man ska vända sig för stöd och vägledning. Vi kan ge hjälp till självhjälp och ge råd om hur man går vidare, säger Tori Rubenzon, en av föreningens grundare.

Vi träffar henne på MOD:s kansli, ett krypin med sparsmakad möblering, i Föreningarnas hus i centrala Luleå. Det är härifrån föreningens kärntrupp sköter ruljangsen, vid sidan om sina ordinarie arbeten.

Tori Rubenzon är till exempel terapeut till vardags och driver en kbt-mottagning. Genom årens lopp har hon och hennes kollegor bokstavligen utgjort en livlina för människor i djup kris.

– Vi har räddat förstånd och liv på många männi­skor. Runt 300 självmord per år i landet har koppling till mobbning – det uppmärksammade Krokoms-fallet är bara ett av många exempel, säger Tori Rubenzon.

Personerna som kontaktar MOD kommer från hela landet, har alla tänkbara yrken och bakgrunder och fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Däremot är andelen personer i övre medelåldern överrepresenterad, liksom de som jobbar inom vård och omsorg.

Dåligt ledarskap är grunden för all mobbning.

Den som agerar på ett tidigt stadium har större chanser att komma ur en mobbningssituation med hälsan och förståndet i behåll. Dessvärre väntar många för länge. De som kontaktar MOD är ofta i dåligt skick psykiskt – nedbrutna och ibland oförmögna att föra sin egen talan.

– När det har gått lång tid är mycket inflammerat och den utsatte känner ofta skuld och skam, och människor i kris blir irrationella. Vi försöker visa att felet i stället ligger hos dem som utför handlingarna. Och hur stark man än är så måste man ha hjälp – ingen klarar detta fruktansvärda psykiska våld på egen hand.

Arbetsmiljöverkets statistik visar att kränkande särbehandling ökar i arbetslivet. Signalerna till MOD och andra antimobbningsorganisationer visar att handlingarna dessutom blir allt grövre. Tori Rubenzon tycker att det är människors etik som brister.

– Mobbning är inte känslor, upplevelser eller tyckande – det är förakt för en människa. Var och en av oss har ett medmänskligt ansvar att bemöta alla med respekt, och att reagera om det förekommer mobbning på arbetsplatsen.

MOD har identifierat tre kategorier som löper större risk än andra att bli utsatta:

  • De som är ofarliga i sin position eller inte sätter ner foten inför orättvisor.
  • De som är jätteduktiga på sitt jobb och väcker avundsjuka och missunnsamhet.
  • De som är rakryggade och rättrådiga, whistleblowers som står för etik och kan vara ett hot genom att påtala missförhållanden.

Men ett dåligt ledarskap är grunden för all mobbning, menar Tori Rubenzon.

Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel...

– Vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling, men vem som helst kan inte utföra den. Stress tar fram våra primitiva sidor, även om det inte är någon ursäkt för att bete sig illa. En bra chef låter aldrig det ske och med ett bra ledarskap förekommer ingen mobbning.

– Vi behöver inte gilla varandra men det måste finnas respekt för olikheter. Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel för att över huvud taget kunna vara på en arbetsplats, säger Tori Rubenzon.

Arbetsgivarna vill ofta köpa ut den som blir mobbad, i stället för att ta itu med problemen. Och facken rekommenderar många gånger medlemmen att ta erbjudandet om några extra månadslöner. Tori Rubenzon är kritisk.

– Precis som i skolans värld flyttar man på den mobbade, inte på mobbarna – det måste vi ändra på. Facken måste sätta ner foten och se till att arbetsgivaren inte smiter från sitt ansvar. Händer inget måste arbetsmiljöombudet lägga en ”6:6:a”, alltså kräva att arbetsgivaren åtgärdar missförhållandena.

– De vi kommer i kontakt med ger exakt samma bild: Facket ger ofta inget stöd och drar sig för att ingripa eftersom alla inblandade är medlemmar. Men om mängden alltid har rätt, har den utsatte ingen chans.

Föreningen MOD

Mobbningsjouren bildades 2009 för att motverka diskrimine­ring och kränkande särbehandling i arbetslivet. Förutom akutstöd ordnar föreningen självhjälpsgrupper och utbildningar.

Föreningens representanter kan följa med som bisittare vid fackliga förhandlingar.

Man delar årligen ut Civilkuragepriset, som förra året tilldelades journalisten Maciej Zaremba.

MOD vill införa ett system där arbetsplatser certifieras mot mobbning och att Sverige tar efter den norska modellen med faktautredningar. Det innebär att oberoende personer omgående går till botten med vad som verkligen hänt och lägger känslor och upplevelser åt sidan. Enligt föreningen skulle denna modell medföra en stor besparing – både för samhällsekonomin och individen.

– Det är inget fel på den svenska lagstiftningen, utan på tillämpningen. Man säger ofta att ord står mot ord och att mobbning är svår att bevisa, men i Norge har man lyckats, säger Tori Rubenzon.

Andra föreningar som hjälper mobbade

  • foreningenstopp.se – mot kränkande särbehandling i arbetslivet.
  • om-m-m.se – organisation mot mobbning, för ett värdigt arbetsliv.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att nio procent någon gång har varit utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. En undersökning som Kollega gjorde 2013 visade att fyra av tio Unionenmedlemmar har upplevt mobbning på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Våga fråga om självmordstankar

Vi måste våga prata om självmord och psykisk ohälsa för att minska stigmat. Våga fråga varandra om hur vi mår. Alternativet är tystnad – och den kan vara livsfarlig. Det menar psykologen Anna Lagerblad.
Petra Rendik Publicerad 10 september 2025, kl 15:00
Psykologen Anna Lagerblad
Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder och går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra, anser psykologen Anna Lagerblad. Foto: Privat /Stina Stjernkvist/TT

Varje år avslutar cirka 1 500 personer sina liv. Ungefär lika många försöker begå självmord men överlever. Många fler tänker tanken. Psykisk sjukdom, depression, ångest och kritiska livshändelser som skilsmässa, uppsägning, ekonomiska svårigheter eller sjukdom ökar risken för suicid.

För den som aldrig drabbats av psykisk ohälsa kan det vara svårt att förstå hur någon självmant vill dö. Önskan att överleva är stark hos oss människor, det krävs mycket för att gå emot den kraften, förklarar Anna Lagerblad, psykolog på Capio Ångest och Depression i Stockholm.

– Men när någon mår så pass dåligt kan självmord uppfattas som en lösning på problemen. Det är den deprimerade hjärnans logik, men det är också en permanent lösning på temporära problem, säger Anna Lagerblad.

Inom psykiatrin pratar man ibland om den suicidala krisens tre O:n. Den psykiska smärtan är så pass outhärdlig att man helt enkelt inte står ut längre.

– Det andra är att problemen känns ofrånkomliga, du ser ingen lösning. Det tredje är att lidandet känns oändligt, du tappar hoppet och ser ingen ljusning i tunneln, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar i arbetsför ålder

Många som har självmordstankar eller har försökt ta sitt liv är i arbetsför ålder. Långt ifrån alla är sjukskrivna, utan man går till jobbet trots sitt mående. Därför kan arbetsplatsen vara en viktig arena för att fånga upp medarbetare som inte mår bra.

– Kollegor följer varandra över tid och kan upptäcka förändringar i beteendet. Vid en depression är det också vanligt att isolera sig. Kanske är arbetskamraterna de enda man faktiskt träffar, säger Anna Lagerblad.

Självmordstankar syns inte på utsidan men det finns tecken att vara uppmärksam på. Kollegan kanske börjar dra sig undan fikaraster, har svårare att klara av sitt arbete, har humörsvängningar och mycket korttidsfrånvaro.

Vad kan man som kollega göra då?

– Fråga: ”Hur mår du? Jag saknade dig på fikat i dag.” Var modig och fortsätt fråga om magkänslan säger att det är något som inte stämmer. Ta dig också tid att lyssna utan att döma eller komma med lösningar, säger Anna Lagerblad.

Rädsla att prata om självmord

Det finns en rädsla att det skulle kunna vara farligt att prata om självmord för att det skulle trigga personen att ta sitt liv. Men det är i själva verket tvärtom, studier visar att det i stället kan förebygga självmord.

– Är man deprimerad smalnar perspektivet av. Att då få sätta ord på sitt mående och formulera sig inför någon utomstående kan ge större perspektiv och distans.

Ska jag fråga om kollegan funderar på att ta sitt liv?

– Det kan vara lite svårt att göra om man inte står varandra nära. Huvudansvaret för det ligger på vården. Har man tankar på att ta sitt liv är det ett tecken på allvarlig psykisk ohälsa som kräver professionell behandling, säger Anna Lagerblad.

Som kollega och ännu mer som chef kan du däremot hjälpa personen att söka vård eftersom det kan vara jobbigt att ta det första steget. Och som chef har du ett ansvar både för att förebygga psykisk ohälsa och för att stötta medarbetare som likt Malin i artikeln här intill återvänder till jobbet efter självmordsförsök och längre sjukskrivning.

Tystnad på jobbet kan vara livsfarlig

Som chef kan du också tänka på vilket klimat som ska råda på arbetsplatsen, tycker Anna Lagerblad. En trygg miljö signalerar att vi är här för att göra vårt jobb, men vi är också människor och livet kan slå hårt mot oss alla. Det är inget skamligt som måste döljas eller tystas ner.

– Chefer behöver bli bättre på att våga ta obehagliga samtal. Det duger inte att som chef vara rädd för att prata om psykisk ohälsa för då uppstår en tystnad som i värsta fall kan vara livsfarlig.