Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Mobbningsjouren - din vän i nöden

Utfryst, baktalad eller trakasserad på jobbet? Här är organisationen som hjälper hundratals mobbade. ”Vi räddar både förstånd och liv”, säger Tori Rubenzon på Mobbningsjouren, ett slags Bris för vuxna.Tillhör du en av de tre kategorier som löper större risk att utsättas?
Ola Rennstam Publicerad
Tori Rubenzoni talar i telefon vid ett skrivbord.
Mobbningsjourens Tori Rubenzoni har själv varit utsatt för trakasserier på jobbet. Nu hjälper hon andra i samma situation genom Mobbningsjouren. Hennes bästa tips är att dokumentera allt. Spela in samtal, spara mejlkonversationer och sammanställ vad som hänt och sagts. Tänk också på att söka hjälp i tid - då ökar chansen att komma ur situationen med hälsan och förståndet i behåll. Foto: Tomas Bergman

Den som diskrimineras på sin arbetsplats på grund av etnicitet eller handikapp kan vända sig till diskrimi­neringsombudsmannen, DO. Vid våld eller hot på jobbet kopplas polisen in. Och när det skett ett brott mot arbetsrätten kan facket driva ärendet i domstol.

Men vilka chanser till hjälp och upprättelse har den som utsätts för mobbning i arbetslivet? Det dystra svaret lyder: Inte stora. Samhälle, rättsväsende, arbetsgivare och fack lämnar många gånger de mobbade i sticket.

Vi har räddat förstånd och liv på många människor.

Hoppet står till ideella organisationer som Mobbningsjouren, MOD. Föreningen har arbetat mot kränkande särbehandling i arbetslivet sedan 2009 och driver sin jourverksamhet året om.

De flesta av föreningens medlemmar har egen erfarenhet av mobbning – och framför allt av att ta sig ur den.

– Vi erbjuder stöd. Vi förstår, och kan bekräfta insikter som de som hör av sig tror sig vara ensamma om. Att veta att vi finns är oerhört viktigt när man inte vet vart man ska vända sig för stöd och vägledning. Vi kan ge hjälp till självhjälp och ge råd om hur man går vidare, säger Tori Rubenzon, en av föreningens grundare.

Vi träffar henne på MOD:s kansli, ett krypin med sparsmakad möblering, i Föreningarnas hus i centrala Luleå. Det är härifrån föreningens kärntrupp sköter ruljangsen, vid sidan om sina ordinarie arbeten.

Tori Rubenzon är till exempel terapeut till vardags och driver en kbt-mottagning. Genom årens lopp har hon och hennes kollegor bokstavligen utgjort en livlina för människor i djup kris.

– Vi har räddat förstånd och liv på många männi­skor. Runt 300 självmord per år i landet har koppling till mobbning – det uppmärksammade Krokoms-fallet är bara ett av många exempel, säger Tori Rubenzon.

Personerna som kontaktar MOD kommer från hela landet, har alla tänkbara yrken och bakgrunder och fördelningen mellan män och kvinnor är jämn. Däremot är andelen personer i övre medelåldern överrepresenterad, liksom de som jobbar inom vård och omsorg.

Dåligt ledarskap är grunden för all mobbning.

Den som agerar på ett tidigt stadium har större chanser att komma ur en mobbningssituation med hälsan och förståndet i behåll. Dessvärre väntar många för länge. De som kontaktar MOD är ofta i dåligt skick psykiskt – nedbrutna och ibland oförmögna att föra sin egen talan.

– När det har gått lång tid är mycket inflammerat och den utsatte känner ofta skuld och skam, och människor i kris blir irrationella. Vi försöker visa att felet i stället ligger hos dem som utför handlingarna. Och hur stark man än är så måste man ha hjälp – ingen klarar detta fruktansvärda psykiska våld på egen hand.

Arbetsmiljöverkets statistik visar att kränkande särbehandling ökar i arbetslivet. Signalerna till MOD och andra antimobbningsorganisationer visar att handlingarna dessutom blir allt grövre. Tori Rubenzon tycker att det är människors etik som brister.

– Mobbning är inte känslor, upplevelser eller tyckande – det är förakt för en människa. Var och en av oss har ett medmänskligt ansvar att bemöta alla med respekt, och att reagera om det förekommer mobbning på arbetsplatsen.

MOD har identifierat tre kategorier som löper större risk än andra att bli utsatta:

  • De som är ofarliga i sin position eller inte sätter ner foten inför orättvisor.
  • De som är jätteduktiga på sitt jobb och väcker avundsjuka och missunnsamhet.
  • De som är rakryggade och rättrådiga, whistleblowers som står för etik och kan vara ett hot genom att påtala missförhållanden.

Men ett dåligt ledarskap är grunden för all mobbning, menar Tori Rubenzon.

Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel...

– Vem som helst kan bli utsatt för kränkande särbehandling, men vem som helst kan inte utföra den. Stress tar fram våra primitiva sidor, även om det inte är någon ursäkt för att bete sig illa. En bra chef låter aldrig det ske och med ett bra ledarskap förekommer ingen mobbning.

– Vi behöver inte gilla varandra men det måste finnas respekt för olikheter. Man ska inte behöva vara en tjockhudad buffel för att över huvud taget kunna vara på en arbetsplats, säger Tori Rubenzon.

Arbetsgivarna vill ofta köpa ut den som blir mobbad, i stället för att ta itu med problemen. Och facken rekommenderar många gånger medlemmen att ta erbjudandet om några extra månadslöner. Tori Rubenzon är kritisk.

– Precis som i skolans värld flyttar man på den mobbade, inte på mobbarna – det måste vi ändra på. Facken måste sätta ner foten och se till att arbetsgivaren inte smiter från sitt ansvar. Händer inget måste arbetsmiljöombudet lägga en ”6:6:a”, alltså kräva att arbetsgivaren åtgärdar missförhållandena.

– De vi kommer i kontakt med ger exakt samma bild: Facket ger ofta inget stöd och drar sig för att ingripa eftersom alla inblandade är medlemmar. Men om mängden alltid har rätt, har den utsatte ingen chans.

Föreningen MOD

Mobbningsjouren bildades 2009 för att motverka diskrimine­ring och kränkande särbehandling i arbetslivet. Förutom akutstöd ordnar föreningen självhjälpsgrupper och utbildningar.

Föreningens representanter kan följa med som bisittare vid fackliga förhandlingar.

Man delar årligen ut Civilkuragepriset, som förra året tilldelades journalisten Maciej Zaremba.

MOD vill införa ett system där arbetsplatser certifieras mot mobbning och att Sverige tar efter den norska modellen med faktautredningar. Det innebär att oberoende personer omgående går till botten med vad som verkligen hänt och lägger känslor och upplevelser åt sidan. Enligt föreningen skulle denna modell medföra en stor besparing – både för samhällsekonomin och individen.

– Det är inget fel på den svenska lagstiftningen, utan på tillämpningen. Man säger ofta att ord står mot ord och att mobbning är svår att bevisa, men i Norge har man lyckats, säger Tori Rubenzon.

Andra föreningar som hjälper mobbade

  • foreningenstopp.se – mot kränkande särbehandling i arbetslivet.
  • om-m-m.se – organisation mot mobbning, för ett värdigt arbetsliv.

Statistik från Arbetsmiljöverket visar att nio procent någon gång har varit utsatta för kränkande särbehandling i arbetslivet. En undersökning som Kollega gjorde 2013 visade att fyra av tio Unionenmedlemmar har upplevt mobbning på sin nuvarande eller tidigare arbetsplats

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.