Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Miljoner lider av tinnitus
I våras drabbades Anna Säll av svår tinnitus. De ljud hon har haft i huvudet sedan dess är så höga att hon länge var tvungen att läsa på läppar för att förstå. Efter en depression är hon nu på väg tillbaka.
Det var i slutet av maj det hände. Plötsligt hörde Anna Säll ingenting alls på sitt högra öra.
Visst hade hon länge vetat om att hon hade lite nedsatt hörsel på det örat. Ibland hade hon också upplevt en väldigt svag tinnitus. Men det var inte något hon led av.
– Nu small det liksom bara till, och från den ena dagen till den andra hade jag tappat hörseln. Och strax därpå skruvades min tinnitus upp, så att det blev en sjukt hög signal. Det lät som om jag stod bredvid en vrålande flygplansmotor. Parallellt med det hördes också ett annat ljud, en stark ton.
Därmed hade tinnitusen tagit över Annas liv, som hon säger.
– De här ljuden tog snart knäcken på mig. De var så höga att jag inte längre kunde höra vad andra sa till mig. Jag var alltid stressad av ljuden, jag fick migrän av dem och kunde inte sova.
– Jag fick panik och förstod inte hur jag skulle kunna fortsätta leva med det här. Hur skulle jag klara jobbet? Samtidigt är ju det här ljud som inte hörs av någon annan och då började jag också tvivla på mig själv. Höll jag på att bli galen?
I somras kunde jag vakna och undra vad det var som lät. Jag trodde det var brandlarmet som tjöt
När Anna fick sin svåra tinnitus hade hon länge varit i ett ovanligt pressat läge, både på jobbet och privat. Och trots att hon snart var helt utmattad av allt hennes tinnitus förde med sig ville hon ändå försöka jobba. Vilket hon också gjorde, hemifrån på halvtid, fram till semestern.
Under den sjönk hon allt djupare ner i en depression och drog sig undan allt och alla.
– Jag låg i princip i en solstol och lyssnade på ljudböcker och poddar hela tiden. Det var det enda jag orkade med, förutom att vara med mina barn.
– Jag slutade också att träna eftersom jag inte kunde vara någonstans där det var ljud och musik. För mig, som alltid varit en ganska extrovert person, var allt detta en knäck för min personlighet.
Eftersom Anna också var väldigt orolig för att hennes tinnitus skulle bli ännu värre gjorde hon länge allt för att skydda sin hörsel. En period använde hon hela tiden öronproppar.
– En hörselexpert sa att det inte alls var bra, att tinnitusen kan bli sämre av det. Men det tog ett tag innan jag vågade lita på det.
En annan oro Anna bar på var att hon fått sin tinnitus på grund av en tumör i hjärnan. Sedan en magnetröntgen visat att så inte var fallet förklarade en läkare att hennes tinnitus sannolikt berodde på psykisk stress och efter semestern blev Anna sjukskriven på heltid.
– Man klassade det som tinnitus, men också utmattningssyndrom, för då var jag så slut av hela den här cirkusen att jag inte ens orkade tänka på att gå till jobbet.
Vändningen kom i oktober när Anna fick komma till en audionom för att prova ut en hörapparat.
– Det blev en jättestor skillnad direkt när jag fick in ljud som konkurrerade med tinnitusljuden i mitt döva öra och samtidigt hörde vad folk sa.
I dag mår Anna Säll mycket bättre. Hon jobbar halvtid men vill snart gå upp till 75 procent.
Strax därefter kunde hon återgå till jobbet som marknadsförare på Visma i Växjö. Till en början på 25 procent, nu på halvtid och snart hoppas hon kunna gå upp till 75 procent. Avgörande för att det har gått så bra är den hjälp hon fått på sin arbetsplats, påpekar Anna.
– Jag har fått jättebra stöd av min chef hela tiden och ingen har stressat mig. När jag kom tillbaka var det bestämt att jag bara skulle jobba med korta projekt utan deadline och inte behöva gå på möten med en massa folk. Att jag bara skulle jobba med egna och lustfyllda saker, vilket har varit fantastiskt!
– HR har också gjort en plan utifrån hur allt funkar och vad jag ska och vill göra. Sedan har också alla kollegor verkligen gjort allt för att täcka upp när det behövs.
Anna är dessutom glad över att det kontorslandskap hon tidigare jobbat i blev så ljuddämpat under tiden hon var borta att hon nu kan fortsätta arbeta där.
Sedan hon jobbat mycket med sin personliga utveckling för att acceptera det som skett och komma bort från sin oro och stress, bland annat genom meditation, yoga och mindfulness, är hon nu inte lika störd av sin tinnitus.
– Det känns faktiskt som att hjärnan sorterar bort det värsta nu, vilket jag aldrig trodde skulle vara möjligt.
Även sömnen har blivit bättre.
– I somras kunde jag vakna och undra vad det var som lät. Jag trodde det var brandlarmet som tjöt, men det var kroppen som var i ett slags paniksituation. Det händer aldrig numera.
Anna vill gärna ge hopp till andra drabbade.
– Det är fruktansvärt att få tinnitus. Men det är faktiskt så att man vänjer sig, att det blir bättre. Och det går att komma tillbaka, även om man tror att man är helt nere för räkning.
Foto: Sofia Beijer
Vad är tinnitus?Cirka 20 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha tinnitus, att man alltid eller nästan alltid hör ljud. Upp till tre procent antas ha det i en så allvarlig grad att de har svårt att ha ett fungerande vardagsliv. Tinnitus kan ha många orsaker, som hörselskador, läkemedel, olika sjukdomar, spända muskler i nacke och axlar, felaktiga bett och pisksnärtsskador. Ibland kan våra gener och även stress ha betydelse. Variationen på de ljud man kan uppleva är stor. Det kan exempelvis vara brus, toner, sirener, pip, motorljud eller pulseringar som följer hjärtslagen. |
Behandlingar mot tinnitus
Än finns inget botemedel. Men många med olika grad av hörselnedsättning upplever att tinnitusen blir lindrigare när de får en hörapparat. I övrigt kan besvären lindras med exempelvis KBT, kognitiv beteendeterapi, sjukgymnastik och massage.
Enligt specialistaudionomen Laura Inan på vuxenrehabiliteringen vid Rosenlunds sjukhus mår de flesta patienter med tinnitus bättre efter ett år.
– När man blir mindre orolig och inte längre reagerar med starka negativa känslor upplever inte hjärnan tinnitusen som ett hot, och då sorteras ljudet längre bak i hjärnan. Det gör att man inte störs lika mycket som tidigare. Ibland händer det efter bara några månader, säger hon.
Så skyddar du dig mot tinnitus
Ljud över 85 decibel kan ge skador. Eftersom faran för att utveckla tinnitus tycks bero på kombinationen hur högt, hur ofta och hur länge man utsätts för ljud är några råd:
➧ Använd öronproppar när du går på konserter eller andra tillställningar där volymen är hög.
➧ Ta pauser om du länge utsätts för höga ljud.
➧ Ha inte för högt ljud om du lyssnar på musik i hörlurar.
➧ Använd hörselkåpor när du använder högljudda maskiner.
Företagets ansvar
Efter en sjukskrivning är arbetsgivaren ansvarig för arbetsanpassning och rehabilitering, som ska utgå ifrån behov och vad arbetsplatsen kan erbjuda.
Eftersom tinnitus kan uppstå av buller och öka av stress är det också viktigt att se över arbetsförhållandena i stort. Finns arbetsmiljöproblem ska de åtgärdas innan den drabbade blir sjuk igen eller andra blir det.
Det ska också göras en plan för rehabilitering och återgång i arbete, där man tillsammans med den anställde – och gärna även företagshälsovården – ser över vilka behov av arbetsanpassning som finns och vilka åtgärder som behövs.
Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar kan man få stöd av ett arbetsmiljöombud eller av Unionens regionala arbetsmiljöombud.
Drabbad av tinnitus?
Gratis rådgivning ges på Hörselskadades riksförbunds Hörsellinjen.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
