Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Miljoner lider av tinnitus

I våras drabbades Anna Säll av svår tinnitus. De ljud hon har haft i huvudet sedan dess är så höga att hon länge var tvungen att läsa på läppar för att förstå. Efter en depression är hon nu på väg tillbaka.
Anita Täpp Publicerad 16 januari 2019, kl 16:10

Det var i slutet av maj det hände. Plötsligt hörde Anna Säll ingenting alls på sitt högra öra.

Visst hade hon länge vetat om att hon hade lite nedsatt hörsel på det örat. Ibland hade hon också upplevt en väldigt svag tinnitus. Men det var inte något hon led av.

– Nu small det liksom bara till, och från den ena dagen till den andra hade jag tappat hörseln. Och strax därpå skruvades min tinnitus upp, så att det blev en sjukt hög signal. Det lät som om jag stod bredvid en vrålande flygplansmotor. Parallellt med det hördes också ett annat ljud, en stark ton.

Därmed hade tinnitusen tagit över Annas liv, som hon säger.

– De här ljuden tog snart knäcken på mig. De var så höga att jag inte längre kunde höra vad andra sa till mig. Jag var alltid stressad av ljuden, jag fick migrän av dem och kunde inte sova.

– Jag fick panik och förstod inte hur jag skulle kunna fortsätta leva med det här. Hur skulle jag klara jobbet? Samtidigt är ju det här ljud som inte hörs av någon annan och då började jag också tvivla på mig själv. Höll jag på att bli galen?

I somras kunde jag vakna och undra vad det var som lät. Jag trodde det var brandlarmet som tjöt

När Anna fick sin svåra tinnitus hade hon länge varit i ett ovanligt pressat läge, både på jobbet och privat. Och trots att hon snart var helt utmattad av allt hennes tinnitus förde med sig ville hon ändå försöka jobba. Vilket hon också gjorde, hemifrån på halvtid, fram till semestern.

Under den sjönk hon allt djupare ner i en depression och drog sig undan allt och alla.

– Jag låg i princip i en solstol och lyssnade på ljudböcker och poddar hela tiden. Det var det enda jag orkade med, förutom att vara med mina barn.

– Jag slutade också att träna eftersom jag inte kunde vara någonstans där det var ljud och musik. För mig, som alltid varit en ganska extrovert person, var allt detta en knäck för min personlighet.

Eftersom Anna också var väldigt orolig för att hennes tinnitus skulle bli ännu värre gjorde hon länge allt för att skydda sin hörsel. En period använde hon hela tiden öronproppar.

– En hörselexpert sa att det inte alls var bra, att tinnitusen kan bli sämre av det. Men det tog ett tag innan jag vågade lita på det.

En annan oro Anna bar på var att hon fått sin tinnitus på grund av en tumör i hjärnan. Sedan en magnetröntgen visat att så inte var fallet förklarade en läkare att hennes tinnitus sannolikt berodde på psykisk stress och efter semestern blev Anna sjukskriven på heltid.

– Man klassade det som tinnitus, men också utmattningssyndrom, för då var jag så slut av hela den här cirkusen att jag inte ens orkade tänka på att gå till jobbet.

Vändningen kom i oktober när Anna fick komma till en audionom för att prova ut en hörapparat.

– Det blev en jättestor skillnad direkt när jag fick in ljud som konkurrerade med tinnitusljuden i mitt döva öra och samtidigt hörde vad folk sa.


I dag mår Anna Säll mycket bättre. Hon jobbar halvtid men vill snart gå upp till 75 procent.

Strax därefter kunde hon återgå till jobbet som marknadsförare på Visma i Växjö. Till en början på 25 procent, nu på halvtid och snart hoppas hon kunna gå upp till 75 procent. Avgörande för att det har gått så bra är den hjälp hon fått på sin arbetsplats, påpekar Anna.

– Jag har fått jättebra stöd av min chef hela tiden och ingen har stressat mig. När jag kom tillbaka var det bestämt att jag bara skulle jobba med korta projekt utan deadline och inte behöva gå på möten med en massa folk. Att jag bara skulle jobba med egna och lustfyllda saker, vilket har varit fantastiskt!

– HR har också gjort en plan utifrån hur allt funkar och vad jag ska och vill göra. Sedan har också alla kollegor verkligen gjort allt för att täcka upp när det behövs.

Anna är dessutom glad över att det kontorslandskap hon tidigare jobbat i blev så ljuddämpat under tiden hon var borta att hon nu kan fortsätta arbeta där.

Sedan hon jobbat mycket med sin personliga utveckling för att acceptera det som skett och komma bort från sin oro och stress, bland annat genom meditation, yoga och mindfulness, är hon nu inte lika störd av sin tinnitus.

– Det känns faktiskt som att hjärnan sorterar bort det värsta nu, vilket jag aldrig trodde skulle vara möjligt.

Även sömnen har blivit bättre.

– I somras kunde jag vakna och undra vad det var som lät. Jag trodde det var brandlarmet som tjöt, men det var kroppen som var i ett slags paniksituation. Det händer aldrig numera.

Anna vill gärna ge hopp till andra drabbade.

– Det är fruktansvärt att få tinnitus. Men det är faktiskt så att man vänjer sig, att det blir bättre. Och det går att komma tillbaka, även om man tror att man är helt nere för räkning.

Foto: Sofia Beijer

 

Vad är tinnitus?

Cirka 20 procent av Sveriges befolkning uppskattas ha tinnitus, att man alltid eller nästan alltid hör ljud.

Upp till tre procent antas ha det i en så allvarlig grad att de har svårt att ha ett fungerande vardagsliv.

Tinnitus kan ha många orsaker, som hörselskador, läkemedel, olika sjukdomar, spända muskler i nacke och axlar, felaktiga bett och pisksnärtsskador. Ibland kan våra gener och även stress ha betydelse.

Variationen på de ljud man kan uppleva är stor. Det kan exempelvis vara brus, toner, sirener, pip, motorljud eller pulseringar som följer hjärtslagen.

Här kan du höra hur tinnitus kan låta

Behandlingar mot tinnitus

Än finns inget botemedel. Men många med olika grad av hörselnedsättning upplever att tinnitusen blir lindrigare när de får en hörapparat. I övrigt kan besvären lindras med exempelvis KBT, kognitiv beteendeterapi, sjukgymnastik och massage.

Enligt specialistaudionomen Laura Inan på vuxenrehabiliteringen vid Rosenlunds sjukhus mår de flesta patienter med tinnitus bättre efter ett år.

– När man blir mindre orolig och inte längre reagerar med starka negativa känslor upplever inte hjärnan tinnitusen som ett hot, och då sorteras ljudet längre bak i hjärnan. Det gör att man inte störs lika mycket som tidigare. Ibland händer det efter bara några månader, säger hon.

Så skyddar du dig mot tinnitus

Ljud över 85 decibel kan ge skador. Eftersom faran för att utveckla tinnitus tycks bero på kombinationen hur högt, hur ofta och hur länge man utsätts för ljud är några råd:

➧ Använd öronproppar när du går på konserter eller andra tillställningar där volymen är hög.

➧ Ta pauser om du länge utsätts för höga ljud.

➧ Ha inte för högt ljud om du lyssnar på musik i hörlurar.

➧ Använd hörselkåpor när du använder högljudda maskiner.

Företagets ansvar

Efter en sjukskrivning är arbetsgivaren ansvarig för arbetsanpassning och rehabilitering, som ska utgå ifrån behov och vad arbetsplatsen kan erbjuda.

Eftersom tinnitus kan uppstå av buller och öka av stress är det också viktigt att se över arbetsförhållandena i stort. Finns arbetsmiljöproblem ska de åtgärdas innan den drabbade blir sjuk igen eller andra blir det.

Det ska också göras en plan för rehabilitering och återgång i arbete, där man tillsammans med den anställde – och gärna även företagshälsovården – ser över vilka behov av arbetsanpassning som finns och vilka åtgärder som behövs.

Om arbetsgivaren inte tar sitt ansvar kan man få stöd av ett arbetsmiljöombud eller av Unionens regionala arbetsmiljöombud.

Drabbad av tinnitus?

Gratis rådgivning ges på Hörselskadades riksförbunds Hörsellinjen.

Arbetsmiljö

Martin var nära att dö – nu hjälper han andra

Att anställda använder droger blir allt vanligare. Martin Sjöberg skötte sitt jobb, men jagade hela tiden nästa rus. I dag hjälper hans företag arbetsgivare att rädda liv.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2023, kl 06:00
Vd Sara Linderoth och en av grundarna Martin Sjöberg
Vd Sara Linderoth och Martin Sjöberg arbetar på ett företag som hjälper chefer och HR att ta sig an anställda som sitter fast i olika typer av beroenden Foto: Åke Ericsson

Den hände att Martin Sjöberg somnade med huvudet på tangentbordet. Inget konstigt med det tyckte kollegorna – han satt ju kvar på kontoret länge om kvällarna, jobbade hårt. Dessutom hade han ju det där magsåret som aldrig ville ge med sig och flickvännen som inte verkade klok. Bäst att låta honom sova.

Egentligen har han varit alkoholist så länge han kan minnas. Kanske till och med innan han testat den första klunken. Men när vätskan rann ned för strupen blommade sjukdomen ut i sin fulla potential. Det som förut kändes hopplöst och obegripligt fick ett sammanhang och livet blev mjukare och mer begripligt.

– Det var nästan en religiös upplevelse. Jag fick en belöning och samhörighet som jag aldrig känt förut, säger han.

Martin Sjöberg
Martin Sjöberg Foto: Åke Ericsson

Alkoholen adderades med kokain för att skärpa till sig och heroin för att tända av från kokainet. Med en universitetsexamen i ekonomi/organisation gav han sig ut i Europa för att starta arbetslivet. En traineeplats på ett stort företag blev första anhalt, sedan vidare till nästa. Hela tiden fanns missbruket som en ryggsäck som blev tyngre och tyngre.

– Jag skötte mitt jobb, men hela dagen var en transportsträcka mot nästa rus. Så kollegor måste ha märkt att jag var oberäknelig, rastlös och ibland gråtmild.

 

Gick på intervju efter tre flaskor vin

Vid ett tillfälle sökte Martin Sjöberg jobb på ett företag som sysslade med chefsrekrytering. Han hade inte druckit på fem dagar eftersom intervjun var viktig. Men på förmiddagen bestämde han sig för att ta ett glas vin för att slappna av. Sedan tog han ett till, och ett till.

När tredje flaskan hade avslutats borstade han tänderna och tog en halstablett för att andedräkten inte skulle avslöja honom. Sedan sprutade han på parfym och gick i väg.

Han fick jobbet.

– Jag hade en plan att jag inte skulle använda en massa superlativ eller yviga gester. Sedan höll jag mig i dörrposten för att inte ta snedsteg. Ingen märkte något.

Och skulle någon fatta misstankar lade Martin ut dimridåer. Operationer som varit besvärliga, bekanta som gått bort, långväga vänner som kom på besök och krävde hans närvaro. Ett nät och lögner som krävde både energi och påhittighet.

Chefer noterade visserligen hans trötta ansikte, men även hårt arbete sätter sina spår. Och beroendesjukdom är bra på att imitera andra symptom.

– Stress, ångest, depression kunde lika gärna vara utbrändhet eller något annat. Därför tar det också väldigt lång tid innan man ställer rätt diagnos för den som är sjuk.


Nykter i 20 år

Till slut höll Martin Sjöberg på att dö. Inte en gång utan flera. Han körde upp på land med en båt i skärgården, var en hårsmån från att hamna i vattnet med bilen vid Lidingöbron och blev hotad med pistol när han skulle köpa droger. Och så tog han överdoser.

Några vänner lurade med honom till en öppenvårdsmottagning. Det var inte första gången han var där, men första gången han kunde identifiera sig med de andra deltagarna. De var också unga, såg välfungerande ut, hade familjer och välsittande kostymer.

– Kanske var jag inte ett missförstått geni trots allt. Kanske var alla runtomkring mig inte idioter. Kanske var det till och med så att jag var en missbrukare.

Sedan 11 september år 2 000 har Martin Sjöberg varit nykter. Under tiden som gått har han startat ett företag som specialiserat sig på alkohol- och drogproblem, spelberoende och medberoende på arbetsplatsen. Vd på det företaget, Ljung & Sjöberg, är Sarah Linderoth. Hon menar att det skett ett paradigmskifte kring synen på droger.

Vd Sara Linderoth
Sara Linderoth Foto: Åke Ericsson

– Attityden kring att ta droger har förändrats och det smusslas inte som förr. Hockeyfarsan, småbarnsmorsan, pensionären och studenten tar substanser för att sova, vakna, öka koncentrationen och släppa loss, säger hon.

Ljung & Sjöberg utbildar chefer om missbruk och utför också drogtester på arbetsplatserna. Praxis är att 25 procent på företag testas slumpvis. Av dem brukar ungefär fem procent ge utslag. Ibland stöter man på patrull, framför allt i fråga om integritet.

– Tidigare när vi samarbetade med en underleverantör som hade övervakade kissprov så var det ju ganska utsatt, men nu har vi salivprov så det är lättare. Jag förstår integritetsaspekten, samtidigt så dör anställda medan det diskuteras lösningar. Det viktigaste måste väl ändå vara att rädda liv, säger Sarah Linderoth.

"Det smusslas inte som förr"

Att testerna skulle ge mer effekt på arbetsplatser där man jobbar med säkerhet och fysiska maskiner ger hon inte mycket för.

– Många tjänstemän som jobbar på kontor är utsatta för exempelvis cyberattacker, där den mänskliga faktorn är det som gör att dataintrång kan genomföras. Dessutom kostar en missbrukande person väldigt mycket i alla branscher.

Enligt hennes erfarenhet brukar arbetsgivare hantera resultatet av testerna lite olika. Antingen ser man arbetsrättsligt på saken: Det är olagligt att ta och inneha droger, så anställningen avslutas.

Andra likställer drogerna med alkohol och rehabiliterar den anställda till viss del eller fullt ut, eller så tar man enbart rehabiliteringsansvaret om det är medarbetaren själv som berättat om sina problem.

– Alkohol- och drogproblem kostar arbetsgivaren väldigt mycket pengar i produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Sedan tillkommer kanske ett medberoende bland kollegor som måste parera misstag och täcka upp. Lägger man därtill missriktade rehabiliteringsinsatser där symptomen lindras men problemet kvarstår, så är vi uppe i stora årliga summor.


Jobbet kan vara väg till tillfrisknande

Att lösa problemet med droger på arbetsplatserna kommer att ta tid, tror Sarah Linderoth. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del, utbildning av chefer och HR-personal en annan. Samtidigt är jobbet en arena att utnyttja. För hos många som missbrukar är det den sista brickan i fasaden som fortfarande är intakt.

– Vi offrar familjen, pengar och anseende. Men jobbet håller vi fast i med näbbar och klor. Då kanske det är vägen till tillfrisknande.