Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ökad smittspridning, svårt med arbetsro och problem med att hitta balans mellan jobb och fritid. Det är några av de orosmoln som Unionens arbetsmiljöombud ser inför återgång till kontoret.
– Jag är orolig inför hur vi kommer hitta tillbaka till varandra, säger Sinikka Luhanko, amo på förlaget Burde.
Oscar Broström Publicerad
Sinikka Luhanko (till vänster), kontorsmiljö (till höger).
Många arbetsmiljöombud känner oro. En av dem är Sinikka Luhanko på Burde. Foto: Privat/Shutterstock

Den 29 september lyfts rekommendationerna om hemarbete och för de flesta som distansarbetat under pandemin, påbörjas successivt en tillbakagång till kontoret. Inför detta har Unionen frågat sina arbetsmiljöombud vad de oroar sig för när medarbetare åter ska arbeta från kontoret igen.

Och det är många olika saker. En av tre känner oro för ökad smittspridning. 30 procent svarade att de oroar sig för att medarbetare inte ska hitta rätt balans mellan fritid och arbete och nästan lika många känner oro för att det ska bli svårt att få arbetsro på kontorets begränsade yta.

–  Resultatet visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön som man som arbetsgivare behöver hantera. Även om många återvänder till det kontor man lämnade kan mycket vara annorlunda nu. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se över arbetsmiljön när den förändras, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Hitta tillbaka till rutiner

Många arbetsmiljöombud oroar sig också för att det kan bli svårt att hitta tillbaka till gamla rutiner, efter runt ett och ett halvt år med hemarbete. Det ska också sägas att 31 procent av arbetsmiljöombuden svarade att de inte känner någon oro alls.

Unionen skickade ut enkäten till 835 arbetsmiljöombud, varav 465 svarade.

– För att förebygga oron måste arbetsgivare involvera medarbetare och arbetsmiljöombud i planeringen. Ju tidigare man upptäcker problem, desto lättare är det att sätta in rätt åtgärder och undvika ohälsa, säger Martin Linder.

"Mycket oro för smittspridning"

Burde Publishing AB i Växjö väntar snart en återgång till kontoret för alla medarbetare. Sinikka Luhanko, som är arbetsmiljöombud på företaget, instämmer i mycket av den oro många andra arbetsmiljöombud känner.

– Det är mycket oro för framför allt smittspridningen. Det är också en oro inför att vi måste hitta tillbaka till varandra. Vi har jobbat isär så länge.

Många medarbetare hon har pratat med uttrycker en önskan om att, åtminstone delvis, få fortsätta jobba hemifrån. Än så länge är dock arbetsgivarens inställning att arbetet ska utgå från kontoret.

– Det finns en önskan om att kunna jobba delvis hemifrån, men där är inte arbetsgivaren med ännu. Jag vet att det kommer bli en stor omställning, till exempel för de som har barn. Man har fått ihop livspusslet och helt plötsligt finns ett krav att vi ska utgå från kontoret, säger Sinikka Luhanko.

Så svarade arbetsmiljöombuden

Unionen frågade: Är det något, i din roll som arbetsmiljöombud, som oroar dig inför en återgång till arbetsgivarens (kundföretagets) lokaler?

  • En ökad smittspridning 33%
  • Svårt att få arbetsro med många kollegor på liten yta 31%
  • Svårt att hitta (tillbaka till) gemensamma arbetssätt och rutiner 29%
  • Konflikter på arbetsplatsen 11%
  • Svårigheter för medarbetare att få balans genom restid till och från arbete 30%
  • Annat, vad? 15%
  • Det är inget som oroar mig 31%
  • Vet ej 13%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Unionen: Behövs tydligare regler kring mobbning på jobbet

Mobbning på jobbet sätter både facket och arbetsgivaren på prov. ”Jag önskar tydligare regelverk om arbetsgivares skyldighet att utreda”, säger Annika Örnemark, regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.
Torbjörn Tenfält Publicerad 19 november 2025, kl 13:03
Unionen om mobbning på arbetsplatsen
Många arbetsgivare saknar rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar Annika Örnemark, som är regionalt arbetsmiljöombud.
Foto: Ingvar Karmhed/TT/Privat

De lokala arbetsmiljöombuden ute på arbetsplatserna har som ett av sina uppdrag att hålla ögonen på den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, till exempel stress och kränkande särbehandling.

Men att hantera mobbningsärenden är ofta svårt på lokal nivå. Både mobbaren och den mobbade kan vara nära arbetskamrater till det lokala ombudet.

– Vi stöter ibland på ärenden där det uppstått en konflikt mellan lokala facket och den individ som är berörd. Då försöker vi föra en dialog med medlemmen och hitta ett sätt där den känner sig bekväm, säger Annika Örnemark, ombudsman och regionalt arbetsmiljöombud i Unionen Göteborg.

Svårt utreda när det rör en individ

En grundläggande svårighet är att kränkande särbehandling eller mobbning ofta berör en individ. Det innebär att skyddsombud inte kan använda sitt vanliga verktyg. 

– Det betyder att vi inte kan göra en begäran om åtgärd enligt 6:6a (paragraf i arbetsmiljölagen, reds. anm.) om arbetsgivaren inte utreder på ett kvalitativt sätt eller sätter in tillräckliga åtgärder. En begäran om åtgärd är det verktyg vi har när man inte kommer framåt genom samverkan med arbetsgivaren. Det är ett kraftfullt verktyg, men som då inte kan användas vid individärenden, säger Annika Örnemark.

Få arbetsgivare har rutiner för kränkande särbehandling

Många arbetsgivare har inga rutiner för kränkande särbehandling, konstaterar hon. 

– Arbetsgivaren har oftast inte tillräcklig kompetens för att utreda själv. Då begär vi att den ska anlita en extern opartisk expert. 

I vilka fall det regionala arbetsmiljöombudet agerar på lokal nivå när det finns lokala fackliga företrädare beror på omständigheterna, framhåller Annika Örnemark.

– Vi gör en bedömning från fall till fall. Om det finns en skyddskommitté på arbetsplatsen kan vi som regionala arbetsmiljöombud gå in och stötta de lokala arbetsmiljöombuden, även om vi inte själva har rätt att agera. 

Bra när facket och företagshälsan samarbetar 

I fall med kränkande särbehandling blir ofta företagshälsovården inblandad. Annika Örnemark anser att resultatet blir bäst när facket är med och utformar företagshälsans uppdrag i olika utredningar.

– Då samverkar man kring åtgärderna så att alla har samma bild av vad som ska undersökas. Det är oerhört viktigt så det inte blir ett ensidigt arbetsgivarperspektiv. Jag har också goda erfarenheter av företagshälsovården, som gått in och varit den oberoende parten, säger Annika Örnemark.