Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ökad smittspridning, svårt med arbetsro och problem med att hitta balans mellan jobb och fritid. Det är några av de orosmoln som Unionens arbetsmiljöombud ser inför återgång till kontoret.
– Jag är orolig inför hur vi kommer hitta tillbaka till varandra, säger Sinikka Luhanko, amo på förlaget Burde.
Oscar Broström Publicerad 9 september 2021, kl 11:22
Sinikka Luhanko (till vänster), kontorsmiljö (till höger).
Många arbetsmiljöombud känner oro. En av dem är Sinikka Luhanko på Burde. Foto: Privat/Shutterstock

Den 29 september lyfts rekommendationerna om hemarbete och för de flesta som distansarbetat under pandemin, påbörjas successivt en tillbakagång till kontoret. Inför detta har Unionen frågat sina arbetsmiljöombud vad de oroar sig för när medarbetare åter ska arbeta från kontoret igen.

Och det är många olika saker. En av tre känner oro för ökad smittspridning. 30 procent svarade att de oroar sig för att medarbetare inte ska hitta rätt balans mellan fritid och arbete och nästan lika många känner oro för att det ska bli svårt att få arbetsro på kontorets begränsade yta.

–  Resultatet visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön som man som arbetsgivare behöver hantera. Även om många återvänder till det kontor man lämnade kan mycket vara annorlunda nu. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se över arbetsmiljön när den förändras, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Hitta tillbaka till rutiner

Många arbetsmiljöombud oroar sig också för att det kan bli svårt att hitta tillbaka till gamla rutiner, efter runt ett och ett halvt år med hemarbete. Det ska också sägas att 31 procent av arbetsmiljöombuden svarade att de inte känner någon oro alls.

Unionen skickade ut enkäten till 835 arbetsmiljöombud, varav 465 svarade.

– För att förebygga oron måste arbetsgivare involvera medarbetare och arbetsmiljöombud i planeringen. Ju tidigare man upptäcker problem, desto lättare är det att sätta in rätt åtgärder och undvika ohälsa, säger Martin Linder.

"Mycket oro för smittspridning"

Burde Publishing AB i Växjö väntar snart en återgång till kontoret för alla medarbetare. Sinikka Luhanko, som är arbetsmiljöombud på företaget, instämmer i mycket av den oro många andra arbetsmiljöombud känner.

– Det är mycket oro för framför allt smittspridningen. Det är också en oro inför att vi måste hitta tillbaka till varandra. Vi har jobbat isär så länge.

Många medarbetare hon har pratat med uttrycker en önskan om att, åtminstone delvis, få fortsätta jobba hemifrån. Än så länge är dock arbetsgivarens inställning att arbetet ska utgå från kontoret.

– Det finns en önskan om att kunna jobba delvis hemifrån, men där är inte arbetsgivaren med ännu. Jag vet att det kommer bli en stor omställning, till exempel för de som har barn. Man har fått ihop livspusslet och helt plötsligt finns ett krav att vi ska utgå från kontoret, säger Sinikka Luhanko.

Så svarade arbetsmiljöombuden

Unionen frågade: Är det något, i din roll som arbetsmiljöombud, som oroar dig inför en återgång till arbetsgivarens (kundföretagets) lokaler?

  • En ökad smittspridning 33%
  • Svårt att få arbetsro med många kollegor på liten yta 31%
  • Svårt att hitta (tillbaka till) gemensamma arbetssätt och rutiner 29%
  • Konflikter på arbetsplatsen 11%
  • Svårigheter för medarbetare att få balans genom restid till och från arbete 30%
  • Annat, vad? 15%
  • Det är inget som oroar mig 31%
  • Vet ej 13%
Arbetsmiljö

Martin var nära att dö – nu hjälper han andra

Att anställda använder droger blir allt vanligare. Martin Sjöberg skötte sitt jobb, men jagade hela tiden nästa rus. I dag hjälper hans företag arbetsgivare att rädda liv.
Lina Björk Publicerad 6 februari 2023, kl 06:00
Vd Sara Linderoth och en av grundarna Martin Sjöberg
Vd Sara Linderoth och Martin Sjöberg arbetar på ett företag som hjälper chefer och HR att ta sig an anställda som sitter fast i olika typer av beroenden Foto: Åke Ericsson

Den hände att Martin Sjöberg somnade med huvudet på tangentbordet. Inget konstigt med det tyckte kollegorna – han satt ju kvar på kontoret länge om kvällarna, jobbade hårt. Dessutom hade han ju det där magsåret som aldrig ville ge med sig och flickvännen som inte verkade klok. Bäst att låta honom sova.

Egentligen har han varit alkoholist så länge han kan minnas. Kanske till och med innan han testat den första klunken. Men när vätskan rann ned för strupen blommade sjukdomen ut i sin fulla potential. Det som förut kändes hopplöst och obegripligt fick ett sammanhang och livet blev mjukare och mer begripligt.

– Det var nästan en religiös upplevelse. Jag fick en belöning och samhörighet som jag aldrig känt förut, säger han.

Martin Sjöberg
Martin Sjöberg Foto: Åke Ericsson

Alkoholen adderades med kokain för att skärpa till sig och heroin för att tända av från kokainet. Med en universitetsexamen i ekonomi/organisation gav han sig ut i Europa för att starta arbetslivet. En traineeplats på ett stort företag blev första anhalt, sedan vidare till nästa. Hela tiden fanns missbruket som en ryggsäck som blev tyngre och tyngre.

– Jag skötte mitt jobb, men hela dagen var en transportsträcka mot nästa rus. Så kollegor måste ha märkt att jag var oberäknelig, rastlös och ibland gråtmild.

 

Gick på intervju efter tre flaskor vin

Vid ett tillfälle sökte Martin Sjöberg jobb på ett företag som sysslade med chefsrekrytering. Han hade inte druckit på fem dagar eftersom intervjun var viktig. Men på förmiddagen bestämde han sig för att ta ett glas vin för att slappna av. Sedan tog han ett till, och ett till.

När tredje flaskan hade avslutats borstade han tänderna och tog en halstablett för att andedräkten inte skulle avslöja honom. Sedan sprutade han på parfym och gick i väg.

Han fick jobbet.

– Jag hade en plan att jag inte skulle använda en massa superlativ eller yviga gester. Sedan höll jag mig i dörrposten för att inte ta snedsteg. Ingen märkte något.

Och skulle någon fatta misstankar lade Martin ut dimridåer. Operationer som varit besvärliga, bekanta som gått bort, långväga vänner som kom på besök och krävde hans närvaro. Ett nät och lögner som krävde både energi och påhittighet.

Chefer noterade visserligen hans trötta ansikte, men även hårt arbete sätter sina spår. Och beroendesjukdom är bra på att imitera andra symptom.

– Stress, ångest, depression kunde lika gärna vara utbrändhet eller något annat. Därför tar det också väldigt lång tid innan man ställer rätt diagnos för den som är sjuk.


Nykter i 20 år

Till slut höll Martin Sjöberg på att dö. Inte en gång utan flera. Han körde upp på land med en båt i skärgården, var en hårsmån från att hamna i vattnet med bilen vid Lidingöbron och blev hotad med pistol när han skulle köpa droger. Och så tog han överdoser.

Några vänner lurade med honom till en öppenvårdsmottagning. Det var inte första gången han var där, men första gången han kunde identifiera sig med de andra deltagarna. De var också unga, såg välfungerande ut, hade familjer och välsittande kostymer.

– Kanske var jag inte ett missförstått geni trots allt. Kanske var alla runtomkring mig inte idioter. Kanske var det till och med så att jag var en missbrukare.

Sedan 11 september år 2 000 har Martin Sjöberg varit nykter. Under tiden som gått har han startat ett företag som specialiserat sig på alkohol- och drogproblem, spelberoende och medberoende på arbetsplatsen. Vd på det företaget, Ljung & Sjöberg, är Sarah Linderoth. Hon menar att det skett ett paradigmskifte kring synen på droger.

Vd Sara Linderoth
Sara Linderoth Foto: Åke Ericsson

– Attityden kring att ta droger har förändrats och det smusslas inte som förr. Hockeyfarsan, småbarnsmorsan, pensionären och studenten tar substanser för att sova, vakna, öka koncentrationen och släppa loss, säger hon.

Ljung & Sjöberg utbildar chefer om missbruk och utför också drogtester på arbetsplatserna. Praxis är att 25 procent på företag testas slumpvis. Av dem brukar ungefär fem procent ge utslag. Ibland stöter man på patrull, framför allt i fråga om integritet.

– Tidigare när vi samarbetade med en underleverantör som hade övervakade kissprov så var det ju ganska utsatt, men nu har vi salivprov så det är lättare. Jag förstår integritetsaspekten, samtidigt så dör anställda medan det diskuteras lösningar. Det viktigaste måste väl ändå vara att rädda liv, säger Sarah Linderoth.

"Det smusslas inte som förr"

Att testerna skulle ge mer effekt på arbetsplatser där man jobbar med säkerhet och fysiska maskiner ger hon inte mycket för.

– Många tjänstemän som jobbar på kontor är utsatta för exempelvis cyberattacker, där den mänskliga faktorn är det som gör att dataintrång kan genomföras. Dessutom kostar en missbrukande person väldigt mycket i alla branscher.

Enligt hennes erfarenhet brukar arbetsgivare hantera resultatet av testerna lite olika. Antingen ser man arbetsrättsligt på saken: Det är olagligt att ta och inneha droger, så anställningen avslutas.

Andra likställer drogerna med alkohol och rehabiliterar den anställda till viss del eller fullt ut, eller så tar man enbart rehabiliteringsansvaret om det är medarbetaren själv som berättat om sina problem.

– Alkohol- och drogproblem kostar arbetsgivaren väldigt mycket pengar i produktionsbortfall och sjukfrånvaro. Sedan tillkommer kanske ett medberoende bland kollegor som måste parera misstag och täcka upp. Lägger man därtill missriktade rehabiliteringsinsatser där symptomen lindras men problemet kvarstår, så är vi uppe i stora årliga summor.


Jobbet kan vara väg till tillfrisknande

Att lösa problemet med droger på arbetsplatserna kommer att ta tid, tror Sarah Linderoth. Det systematiska arbetsmiljöarbetet är en del, utbildning av chefer och HR-personal en annan. Samtidigt är jobbet en arena att utnyttja. För hos många som missbrukar är det den sista brickan i fasaden som fortfarande är intakt.

– Vi offrar familjen, pengar och anseende. Men jobbet håller vi fast i med näbbar och klor. Då kanske det är vägen till tillfrisknande.