Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Många oroliga inför återgången till kontoret

Ökad smittspridning, svårt med arbetsro och problem med att hitta balans mellan jobb och fritid. Det är några av de orosmoln som Unionens arbetsmiljöombud ser inför återgång till kontoret.
– Jag är orolig inför hur vi kommer hitta tillbaka till varandra, säger Sinikka Luhanko, amo på förlaget Burde.
Oscar Broström Publicerad
Sinikka Luhanko (till vänster), kontorsmiljö (till höger).
Många arbetsmiljöombud känner oro. En av dem är Sinikka Luhanko på Burde. Foto: Privat/Shutterstock

Den 29 september lyfts rekommendationerna om hemarbete och för de flesta som distansarbetat under pandemin, påbörjas successivt en tillbakagång till kontoret. Inför detta har Unionen frågat sina arbetsmiljöombud vad de oroar sig för när medarbetare åter ska arbeta från kontoret igen.

Och det är många olika saker. En av tre känner oro för ökad smittspridning. 30 procent svarade att de oroar sig för att medarbetare inte ska hitta rätt balans mellan fritid och arbete och nästan lika många känner oro för att det ska bli svårt att få arbetsro på kontorets begränsade yta.

–  Resultatet visar att det kan finnas risker i arbetsmiljön som man som arbetsgivare behöver hantera. Även om många återvänder till det kontor man lämnade kan mycket vara annorlunda nu. Arbetsgivaren är alltid skyldig att se över arbetsmiljön när den förändras, säger Martin Linder, ordförande i Unionen, i ett pressmeddelande.

Hitta tillbaka till rutiner

Många arbetsmiljöombud oroar sig också för att det kan bli svårt att hitta tillbaka till gamla rutiner, efter runt ett och ett halvt år med hemarbete. Det ska också sägas att 31 procent av arbetsmiljöombuden svarade att de inte känner någon oro alls.

Unionen skickade ut enkäten till 835 arbetsmiljöombud, varav 465 svarade.

– För att förebygga oron måste arbetsgivare involvera medarbetare och arbetsmiljöombud i planeringen. Ju tidigare man upptäcker problem, desto lättare är det att sätta in rätt åtgärder och undvika ohälsa, säger Martin Linder.

"Mycket oro för smittspridning"

Burde Publishing AB i Växjö väntar snart en återgång till kontoret för alla medarbetare. Sinikka Luhanko, som är arbetsmiljöombud på företaget, instämmer i mycket av den oro många andra arbetsmiljöombud känner.

– Det är mycket oro för framför allt smittspridningen. Det är också en oro inför att vi måste hitta tillbaka till varandra. Vi har jobbat isär så länge.

Många medarbetare hon har pratat med uttrycker en önskan om att, åtminstone delvis, få fortsätta jobba hemifrån. Än så länge är dock arbetsgivarens inställning att arbetet ska utgå från kontoret.

– Det finns en önskan om att kunna jobba delvis hemifrån, men där är inte arbetsgivaren med ännu. Jag vet att det kommer bli en stor omställning, till exempel för de som har barn. Man har fått ihop livspusslet och helt plötsligt finns ett krav att vi ska utgå från kontoret, säger Sinikka Luhanko.

Så svarade arbetsmiljöombuden

Unionen frågade: Är det något, i din roll som arbetsmiljöombud, som oroar dig inför en återgång till arbetsgivarens (kundföretagets) lokaler?

  • En ökad smittspridning 33%
  • Svårt att få arbetsro med många kollegor på liten yta 31%
  • Svårt att hitta (tillbaka till) gemensamma arbetssätt och rutiner 29%
  • Konflikter på arbetsplatsen 11%
  • Svårigheter för medarbetare att få balans genom restid till och från arbete 30%
  • Annat, vad? 15%
  • Det är inget som oroar mig 31%
  • Vet ej 13%

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

7 saker du behöver veta om hörselnedsättning

Hör du sämre? Här är sju anledningar till varför du bör ta dina hörselproblem på allvar.
Johanna Rovira Publicerad 16 juni 2026, kl 06:01
Kvinna med hörapparat
Hörselproblem syns inte – men märks i vardagen och på jobbet. Enligt HRF har 1,8 miljoner i Sverige nedsatt hörsel och nästan hälften är under 65 år. Hjälpmedel och bättre ljudmiljö kan minska belastningen.
Foto: Colourbox

Klagar dina vänner på att du pratar för högt? Eller har du svårt att höra vad kollegorna säger i lunchrummet? Du är inte ensam. 1,8 miljoner personer i Sverige har nedsatt hörsel, visar en ny undersökning från Hörselskadades Riksförbund, HRF. Nästan hälften är under 65 år. Hela 700 000 i Sverige har hörapparat, men uppskattningsvis en miljon människor skulle ha nytta av det. Här är sju skäl att ta din hörsel på allvar. 

 

Lyssna på omgivningen. 

Du märker inte själv när du slutar höra syrsor och vissa frekvenser – det är oftast dina närmaste som gör. Lyssna på dem:

– Mina kollegor tvingade mig mer eller mindre att ta kontakt med hörselvården, säger Jonas Sahlberg, som jobbat inom IT-branschen i hela sitt yrkesliv och är förbundsordförande i HRF. 

 

Vänta inte för länge. 

Ju längre du tvekar, desto svårare blir det att använda hörapparater. Hjärnan vänjer sig snabbt av med ljud, så ljud man inte hört på länge kan bli chockartade att uppleva när man väl hör dem igen. 

– Det tar i snitt tio år innan man tar tag i sin hörselskada. Det är inte bra på något sätt. Många drabbas av hörselstress och går in i väggen. Vi vet att det ofta är hörseln som är problemet vid sjukskrivning för utmattningsdepression, säger Jonas Sahlberg. 

 

Fördröj demensrisken. 

Forskningen är entydig: obehandlad hörselnedsättning är en av de största riskfaktorerna för demens. När hjärnan fokuserar på att tolka ljud och fylla i vad som sägs har den mindre resurser över till att lagra och bearbeta information. När du hör bättre avlastas hjärnan. 

 

Tala ur skägget. 

Berätta om dina problem för arbetskamraterna som eventuellt mumlar i skägget. Förklara varför du inte vill äta på den högljudda lunchrestaurangen eller att du hör bättre om kollegorna pratar en i taget, vända mot dig. Är du öppen med din hörselskada blir allt enklare för alla. 

 

Sök arbetshjälpmedel

Det finns andra hjälpmedel än hörapparater, till exempel bärbara mikrofonsystem som leder ljud från telefon eller konferensrum direkt in till implantat eller hörapparater utan störningar. Är du relativt nyanställd kan du få dessa betalda av Arbetsförmedlingen. Har du jobbat längre än ett år är det Försäkringskassan som ska stå för fiolerna.

– Ljudplattor i taken, isolering mellan skrivare och eget rum kan dessutom underlätta hörmiljön. Alla jobbar ju bättre i en miljö där man inte har en massa störande buller, säger Jonas Sahlberg. 

 

Skaffa strategier på jobbet. 

Undvik hybridmöten eftersom det är svårt att få till bra ljud på dessa.  Fysiska eller rena digitala möten är bättre ur ljudsynpunkt. Använd autotextning på digitala möten i till exempel Teams. Även under möten med Powerpoint-presentationer går det att aktivera undertexter. 

 

Strunta i stigmat. 

Det finns fortfarande ett visst stigma kring hörapparat, även om HRF upplever att det blivit mer accepterat att ha ”happar” på sistone, kanske för att vi blivit vana att se folk med in ear-hörlurar. 

– Stigmat beror på att dålig hörsel ofta förknippas med ålderdom, men det är ju faktiskt inte sant.  Hörapparater är positivt för både den som skaffar dem och omgivningen. Både privat och i arbetet, säger Jonas Sahlberg. 

 

Var en lyhörd kollega

Hur berättar man för kollegan att hen hör illa? 

– Man får vara lite försiktig. Det kan vara svårt att konfrontera en kollega som man misstänker hör dåligt, säger Jonas Sahlberg, förbundsordförande i HRF.  

– Du kan börja med att fråga kollegan: ”Har du kollat din hörsel?” och tipsa om hörselkollen på hörseltestaren.se.  Sedan beror inte alla missförstånd på sämre hörsel. Det finns de som talar otydligt också”, säger Jonas Sahlberg.