Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Maktlöshet på jobbet ökar risken för stroke

Den som har lite att säga till om på jobbet kan löpa större risk att drabbas av hjärnblödning än andra, visar en avhandling. Störst är risken för kvinnor.
Publicerad
I avhandlingen har sociologen Susanna Toivanen vid CHESS, Centrum för forskning om ojämlikhet i hälsa, bland annat undersökt om påfrestningar i arbetsmiljön kan öka risken för stroke, alltså hjärnblödning eller blodpropp i hjärnan.
Vilken faktor som väger tyngst för om man ska drabbas av stroke skiljer sig mellan könen. Medan inkomsten tycks ha störst betydelse bland männen har arbetsmiljöfaktorer det bland kvinnorna.
En sådan faktor är om man kan bestämma mycket eller lite på jobbet.
Anställda, och då främst kvinnor, inom ett yrke med lågt beslutsfattande har en större risk att drabbas av hjärnblödning än anställda inom yrken med ett högt beslutsfattande, konstaterar Susanna Toivanen.
Varför det är så är ännu oklart.
- Eftersom min forskning baseras på registermaterial och påfrestningar i arbetsmiljön är mätta på yrkesnivå går det inte att dra några slutsatser på individnivå. Men jag hoppas få fortsätta forska om arbetsmiljöns betydelse för stroke och ta reda på mer om det, säger Susanna Toivanen.
Det har ännu gjorts få undersökningar på området och de studier som gjorts är motsägelsefulla.
- Att det forskats så lite om det här kan bero på att det länge funnits en uppfattning om att stroke enbart drabbar äldre. Men en femtedel av dem som får stroke i dag är i arbetsför ålder och de har ofta svårt att komma tillbaka till arbetslivet. Därför är det viktigt att forska mer om det här, säger Susanna Toivanen.

ANITA TÄPP

Fotnot:
Avhandlingen heter Work-related Inequalities in Health. Studies of income, work environment, and sense of coherence. CHESS är ett samarbetscentrum mellan Stockholms universitet och Karolinska sjukhuset.
Du kan hämta en PDF-fil om avhandlingen här:www.su.se









Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält