Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyckans lego på jobbet

Det kan förstås vara många saker, från det lilla till det stora, som gör att vi trivs och kan prestera på jobbet. Men en del givna byggstenar är forskarna överens om.
Lina Björk Publicerad 28 januari 2016, kl 14:09
Shutterstock
Shutterstock

Orsakerna till att du eller jag tycker att det är roligt att gå till jobbet kan variera. Vi kanske gillar våra arbetsuppgifter, har en bra chef eller kollegor vi uppskattar. Men oavsett anledning har forskningen enats om några faktorer som är gemensamma för arbetsplatser där medarbetarna känner stor arbetsglädje.

Samuel West är doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet och forskar kring arbetsglädje och lekfullhet i arbetslivet. Han framhåller ordet meningsfullhet.

– Arbetsgivaren måste ge medarbetarna en chans att lyfta fram egna idéer, diskutera dem och få uppskattning för det man gör, säger han.

Meningsfullheten kan rymmas i både det lilla och det stora. Stimulerande arbetsuppgifter, att vi får respons från kollegor och chefer när vi lyckas med något bra, men framför allt att vi har möjlighet att påverka hur vi lägger upp jobbet och känner att vi har kontroll över arbetssituationen.

Så hur skapar och behåller man en god stämning på jobbet? Det handlar inte bara om chefen. Och det handlar inte bara om medarbetarna. Nyckeln heter samarbete.

– Alla har ett ansvar. Som medarbetare måste du bete dig på ett sätt som ökar din egen arbetsglädje. Om du till exempel jobbar med kundservice och träffar många människor – välj ut en person och ge den exceptionellt god service. Det kommer att kännas meningsfullt, stimulerande och utmanande. Är du chef, se till att hitta spelrum i det vardagliga arbetet – ge feedback, beröm och lyssna på dina medarbetares idéer. Det kräver ingen omorganisation och belastar ingen budget, säger Samuel West.

Som arbetsgivare måste man också inse att arbetsglädje inte är något man jobbar med som en punktinsats, utan som ett ständigt pågående arbete, menar han.

– Man kan inte gå till gymmet två gånger per år och förvänta sig att få muskler.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som forskar kring hälsofrämjande psykosociala resurser i arbetet på Linköpings universitet, anser att möjligheten att kunna fatta vissa egna beslut i sitt arbete är en grundsten för arbetsglädje.

– Det är jätteviktigt. Forskningen visar att man upplever mest ”flow” när man får använda en hög grad av färdigheter i utmanande situationer. Och att det ska vara situationer som man själv kan påverka och hantera. Men då krävs det att det finns ett sådant klimat på arbetsplatsen, säger hon.

Att satsa på arbetsglädje lönar sig på flera sätt. Undersökningar visar att produktiviteten ökar, sjukfrånvaron minskar, och att antalet reklamationer minskar hos företag som säljer konsumentprodukter. Men framför allt så mår vi bättre.

Forskningen visar också att motiverade människor presterar mer än vad som krävs av dem. Och de som upplever stor arbetsglädje har mer energi när de kommer hem efter arbetsdagens slut. Men det slutar inte där:

– De förutsättningar som främjar arbetsglädje är i stort sett samma som skyddar mot ohälsa. Om du i stället känner att du inte kan möta krav, eller inte har kontroll över ditt arbete, är risken större att du drabbas av utmattningssymptom eller depression, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Ett klimat som främjar arbetsglädje bör frodas både på lednings-, grupp- och individnivå. På gruppnivån är det viktigt att kollegor delar med sig av information, vågar lyssna på varandra och respekterar oliktänkande. Från ledningens sida måste man ge resurser för att utveckla individer.

Betydelsen av arbetsglädje har varierat över generationer. Man kan se att den yngre generationen premierar lust mer än plikt, jämfört med äldre generationer. Man ställer högre krav på att arbetet inte bara ska vara en plats att gå till för att få lön, utan en plats att utvecklas och stimuleras på.

Om företag vill locka till sig talanger räcker det alltså inte med att erbjuda en saftig lön och säga åt dem att prestera. Då lämnar de skutan.

Arbetsmiljö

5 sätt att bota din telefonskräck

Är du en textare eller ringare? Många tycker att det är en plåga att ringa, speciellt den yngre generationen. Men det finns hjälp för den som vill bota sin telefonskräck.
Lina Björk Publicerad 20 maj 2024, kl 06:06
till vänster en gammeldags telefon. Till höger en kvinna som ser rädd ut.
Många, speciellt i den yngre generationen, föredrar att kommunicera via text framför att ringa. Foto: Shutterstock

Som tjänsteman ingår telefonen ofta i arbetsredskapen. Men inte alla uppskattar att lyfta på luren för att kontakta kollegor och kunder. Enligt en Sifoundersökning, gjord på uppdrag av mobiloperatören Halebop, känner många obehag av att ringa. Bland yngre i åldrarna 18 till 29 år upplevde hälften någon form av telefonskräck. Angela Ahola är doktor i psykologi och förklarar att det inte är så konstigt eftersom den yngre generationen är vana att kommunicera i helt andra kanaler. 

Angela Ahola
Angela Ahola. Foto: Sören Vilks

–  Den yngre generationen kommunicerar via chattar, sms och sociala medier. Den äldre har haft hemtelefon och har vant sig att svara i telefon utan att veta vem det är på andra sidan luren. 

Enligt Angela Ahola kan telefonfobi länkas samman med andra typer av social ångest eller oro. Vi har en grundläggande rädsla för att bli kritiserade, granskade och bedömda. 

I ett telefonsamtal interagerar vi i realtid med den andra. Vi ska där och då, direkt, skapa en relation. Till skillnad från när du skriver ett mejl och kan vrida och vända på formuleringar.

– Människor är slaviskt måna om att bli omtyckta och accepterade. Det hade vi nytta av när vi var beroende av att ingå i grupper för att överleva för tusentals år sedan. Men rädslan som räddade oss tidigare i evolutionen lägger krokben för oss nu, säger Angela Ahola. 

Öva på att bemöta rädslan 

När kroppen upplever rädsla börjar den svettas, pulsen ökar och muskler spänns. Allt för att förbereda sig på det hot som ska överlevas. Det är såklart inte den bästa sinnesstämningen att befinna sig i när du ska ringa ett samtal. Men det finns sätt att öva på att närma sig rädslan. 

Telefonskräck - så slipper du den


1. Börja långsamt. Ring en telefonsvarare och prata in ett meddelande som du övat på. Lyssna på signalerna och låt ljudet bli något bekant. 

2. Ring en person du redan känner. Du kan också be en person du känner ringa dig så att du kan förbereda dig på inkommande samtal. 

3. Ring en restaurang och beställ mat. Här är samtalet förutsägbart. Du ska säga vad du vill äta och personen på andra sidan kommer att säga hur lång tid det tar innan du kan hämta upp maten. 

4. Ring en person du inte känner på till exempel ett kundföretag och ställ en konkret fråga. 

5. När du känner dig bekväm, ring en obekant person och ställ en öppen fråga, där svaret kan leda till ytterligare frågor eller diskussion.   

Källa: Angela Ahola.