Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyckans lego på jobbet

Det kan förstås vara många saker, från det lilla till det stora, som gör att vi trivs och kan prestera på jobbet. Men en del givna byggstenar är forskarna överens om.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Orsakerna till att du eller jag tycker att det är roligt att gå till jobbet kan variera. Vi kanske gillar våra arbetsuppgifter, har en bra chef eller kollegor vi uppskattar. Men oavsett anledning har forskningen enats om några faktorer som är gemensamma för arbetsplatser där medarbetarna känner stor arbetsglädje.

Samuel West är doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet och forskar kring arbetsglädje och lekfullhet i arbetslivet. Han framhåller ordet meningsfullhet.

– Arbetsgivaren måste ge medarbetarna en chans att lyfta fram egna idéer, diskutera dem och få uppskattning för det man gör, säger han.

Meningsfullheten kan rymmas i både det lilla och det stora. Stimulerande arbetsuppgifter, att vi får respons från kollegor och chefer när vi lyckas med något bra, men framför allt att vi har möjlighet att påverka hur vi lägger upp jobbet och känner att vi har kontroll över arbetssituationen.

Så hur skapar och behåller man en god stämning på jobbet? Det handlar inte bara om chefen. Och det handlar inte bara om medarbetarna. Nyckeln heter samarbete.

– Alla har ett ansvar. Som medarbetare måste du bete dig på ett sätt som ökar din egen arbetsglädje. Om du till exempel jobbar med kundservice och träffar många människor – välj ut en person och ge den exceptionellt god service. Det kommer att kännas meningsfullt, stimulerande och utmanande. Är du chef, se till att hitta spelrum i det vardagliga arbetet – ge feedback, beröm och lyssna på dina medarbetares idéer. Det kräver ingen omorganisation och belastar ingen budget, säger Samuel West.

Som arbetsgivare måste man också inse att arbetsglädje inte är något man jobbar med som en punktinsats, utan som ett ständigt pågående arbete, menar han.

– Man kan inte gå till gymmet två gånger per år och förvänta sig att få muskler.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som forskar kring hälsofrämjande psykosociala resurser i arbetet på Linköpings universitet, anser att möjligheten att kunna fatta vissa egna beslut i sitt arbete är en grundsten för arbetsglädje.

– Det är jätteviktigt. Forskningen visar att man upplever mest ”flow” när man får använda en hög grad av färdigheter i utmanande situationer. Och att det ska vara situationer som man själv kan påverka och hantera. Men då krävs det att det finns ett sådant klimat på arbetsplatsen, säger hon.

Att satsa på arbetsglädje lönar sig på flera sätt. Undersökningar visar att produktiviteten ökar, sjukfrånvaron minskar, och att antalet reklamationer minskar hos företag som säljer konsumentprodukter. Men framför allt så mår vi bättre.

Forskningen visar också att motiverade människor presterar mer än vad som krävs av dem. Och de som upplever stor arbetsglädje har mer energi när de kommer hem efter arbetsdagens slut. Men det slutar inte där:

– De förutsättningar som främjar arbetsglädje är i stort sett samma som skyddar mot ohälsa. Om du i stället känner att du inte kan möta krav, eller inte har kontroll över ditt arbete, är risken större att du drabbas av utmattningssymptom eller depression, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Ett klimat som främjar arbetsglädje bör frodas både på lednings-, grupp- och individnivå. På gruppnivån är det viktigt att kollegor delar med sig av information, vågar lyssna på varandra och respekterar oliktänkande. Från ledningens sida måste man ge resurser för att utveckla individer.

Betydelsen av arbetsglädje har varierat över generationer. Man kan se att den yngre generationen premierar lust mer än plikt, jämfört med äldre generationer. Man ställer högre krav på att arbetet inte bara ska vara en plats att gå till för att få lön, utan en plats att utvecklas och stimuleras på.

Om företag vill locka till sig talanger räcker det alltså inte med att erbjuda en saftig lön och säga åt dem att prestera. Då lämnar de skutan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.