Kollegas nyhetsbrev
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Är du Unionenmedlem? Prenumererar du inte redan på Kollegas utmärkta nyhetsbrev? Du registrerar dig via länken nedan, och får Kollegas bästa nyheter och tips direkt i din inkorg!
Orsakerna till att du eller jag tycker att det är roligt att gå till jobbet kan variera. Vi kanske gillar våra arbetsuppgifter, har en bra chef eller kollegor vi uppskattar. Men oavsett anledning har forskningen enats om några faktorer som är gemensamma för arbetsplatser där medarbetarna känner stor arbetsglädje.
Samuel West är doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet och forskar kring arbetsglädje och lekfullhet i arbetslivet. Han framhåller ordet meningsfullhet.
– Arbetsgivaren måste ge medarbetarna en chans att lyfta fram egna idéer, diskutera dem och få uppskattning för det man gör, säger han.
Meningsfullheten kan rymmas i både det lilla och det stora. Stimulerande arbetsuppgifter, att vi får respons från kollegor och chefer när vi lyckas med något bra, men framför allt att vi har möjlighet att påverka hur vi lägger upp jobbet och känner att vi har kontroll över arbetssituationen.
Så hur skapar och behåller man en god stämning på jobbet? Det handlar inte bara om chefen. Och det handlar inte bara om medarbetarna. Nyckeln heter samarbete.
– Alla har ett ansvar. Som medarbetare måste du bete dig på ett sätt som ökar din egen arbetsglädje. Om du till exempel jobbar med kundservice och träffar många människor – välj ut en person och ge den exceptionellt god service. Det kommer att kännas meningsfullt, stimulerande och utmanande. Är du chef, se till att hitta spelrum i det vardagliga arbetet – ge feedback, beröm och lyssna på dina medarbetares idéer. Det kräver ingen omorganisation och belastar ingen budget, säger Samuel West.
Som arbetsgivare måste man också inse att arbetsglädje inte är något man jobbar med som en punktinsats, utan som ett ständigt pågående arbete, menar han.
– Man kan inte gå till gymmet två gånger per år och förvänta sig att få muskler.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som forskar kring hälsofrämjande psykosociala resurser i arbetet på Linköpings universitet, anser att möjligheten att kunna fatta vissa egna beslut i sitt arbete är en grundsten för arbetsglädje.
– Det är jätteviktigt. Forskningen visar att man upplever mest ”flow” när man får använda en hög grad av färdigheter i utmanande situationer. Och att det ska vara situationer som man själv kan påverka och hantera. Men då krävs det att det finns ett sådant klimat på arbetsplatsen, säger hon.
Att satsa på arbetsglädje lönar sig på flera sätt. Undersökningar visar att produktiviteten ökar, sjukfrånvaron minskar, och att antalet reklamationer minskar hos företag som säljer konsumentprodukter. Men framför allt så mår vi bättre.
Forskningen visar också att motiverade människor presterar mer än vad som krävs av dem. Och de som upplever stor arbetsglädje har mer energi när de kommer hem efter arbetsdagens slut. Men det slutar inte där:
– De förutsättningar som främjar arbetsglädje är i stort sett samma som skyddar mot ohälsa. Om du i stället känner att du inte kan möta krav, eller inte har kontroll över ditt arbete, är risken större att du drabbas av utmattningssymptom eller depression, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Ett klimat som främjar arbetsglädje bör frodas både på lednings-, grupp- och individnivå. På gruppnivån är det viktigt att kollegor delar med sig av information, vågar lyssna på varandra och respekterar oliktänkande. Från ledningens sida måste man ge resurser för att utveckla individer.
Betydelsen av arbetsglädje har varierat över generationer. Man kan se att den yngre generationen premierar lust mer än plikt, jämfört med äldre generationer. Man ställer högre krav på att arbetet inte bara ska vara en plats att gå till för att få lön, utan en plats att utvecklas och stimuleras på.
Om företag vill locka till sig talanger räcker det alltså inte med att erbjuda en saftig lön och säga åt dem att prestera. Då lämnar de skutan.
Smuts, dålig lukt och pappershanddukar som växer på hög i en överfylld papperskorg.
Hygienen på jobbtoaletten handlar inte bara om renlighet. Den påverkar också hur människor upplever sin arbetsplats och i förlängningen hur de trivs och hur länge de väljer att stanna kvar.
För att få en bild av statusen på toaletter på arbetsplatser och i offentliga miljöer har Tork, ett varumärke inom det globala hygien- och hälsoföretaget Essity, ställt frågor till cirka tusen personer i Sverige. Drygt 600 av de tillfrågade arbetade på kontor.
*Två av tre (66 procent) kontorsanställda anser att arbetsplatsens toaletter sällan eller aldrig lever upp till deras förväntningar.
*Nästan en fjärdedel (24 procent) uppger att de har avstått från att använda toaletten trots att de behövde.
*Fyra av tio (40 procent) säger att de spenderat mindre tid på jobbet till följd av dåliga toalettupplevelser.
Arbetsmiljöverket ska nästa år börja följa upp de föreskrifter om utformningen av arbetsplatser (AFS 2023:12), som trädde i kraft den 1 januari 2025. Hur toaletterna utformas och hur tillgängliga de är hör till det föreskrifterna reglerar. Men också i vilket skick de är.
– I arbetsmiljölagen och i våra föreskrifter står att det ska vara en god arbetsmiljö på arbetsplatsen, det gäller även i alla toalettutrymmen, säger Ewa Krynicka Storskog, arkitekt och handläggare på Arbetsmiljöverket.
Hur stor toaletten på en arbetsplats ska vara finns det föreskrifter som reglerar – men inte att det måste finnas toapapper och tvål.
Att det finns tvål är en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning
– Man får utgå från att det i begreppet en god arbetsmiljö också ingår tvål och toapapper. Men föreskrifterna är inte specificerade på den detaljnivån. Att det finns tvål är ju också en förutsättning för att kunna förebygga smittspridning.
Till en god arbetsmiljö på toaletten räknar Ewa Krynicka Storskog även pappershanddukar, papperskorg, bägare för dricksvatten, klädkrok, spegel och sophink för sanitetsbindor och liknande.
Underhållet av toalettutrymmen är väldigt viktigt, understryker Ewa Krynicka Storskog. Hur ofta de behöver städas beror till viss del på verksamhetens art. Här måste varje arbetsgivare göra en riskbedömning och skapa tydliga rutiner för städningen.
– Har någon allergier kan toaletterna behöva städas oftare, men det står inte i föreskrifterna exakt hur ofta.
Att toalettmiljön är ren och välkomnande är viktigt för hur bra människor presterar på jobbet, menar Ewa Krynicka Storskog.
– Oroar man sig inför sina toalettbesök kan det skapa stress och ta fokus från arbetet. Känner man att man inte kan gå så ofta som man behöver kanske man dricker för lite och då finns en risk att man även drabbas medicinskt.
Kollega berättade nyligen om en Unionenmedlem som fick avdrag på sin lön för toalettbesök. Arbetsgivaren, en kaféägare i centrala Göteborg, ansåg att medarbetaren tillbringade för lång tid på toaletten.
Unionen har stämt arbetsgivaren, som även bedrev omfattande kameraövervakning av personalen.
– Alla medarbetare har rätt att gå på toaletten på betald arbetstid. Man går när man behöver, några regler om hur många eller långa besöken får vara finns inte, säger Ewa Krynicka Storskog.
En toalett på 15 arbetstagare är ett allmänt riktmärke. Den ska vara avskild från övrig verksamhet och inte ha direkt förbindelse med matutrymme, men ändå ligga i närheten av platsen där arbetet utförs, pausutrymmen, och tvättutrymmen. Toaletten ska ha en låsbar dörr.
En tillgänglig toalett ska rymma en rullstol. Toaletten ska ha en fri golvyta på minst 2,2 x 2,2 meter och en dörröppning som är 0,8 meter. Larm och kontrastmarkeringar bör finnas.
Om arbetsplatsen består av flera våningar ska det finnas minst en toalett på varje våningsplan. Ingen ska behöva gå till en annan våning eller byggnad för ett toabesök.
Alla medarbetare har rätt att på betald arbetstid gå på toaletten när de behöver. Det är inte reglerat i antal eller hur långa toalettbesöken kan vara.
Utformningen av toaletter arbetsplats regleras i Arbetsmiljöverkets föreskrift AFS 2023:12.
Källa: Arbetsmiljöverket