Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyckans lego på jobbet

Det kan förstås vara många saker, från det lilla till det stora, som gör att vi trivs och kan prestera på jobbet. Men en del givna byggstenar är forskarna överens om.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Orsakerna till att du eller jag tycker att det är roligt att gå till jobbet kan variera. Vi kanske gillar våra arbetsuppgifter, har en bra chef eller kollegor vi uppskattar. Men oavsett anledning har forskningen enats om några faktorer som är gemensamma för arbetsplatser där medarbetarna känner stor arbetsglädje.

Samuel West är doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet och forskar kring arbetsglädje och lekfullhet i arbetslivet. Han framhåller ordet meningsfullhet.

– Arbetsgivaren måste ge medarbetarna en chans att lyfta fram egna idéer, diskutera dem och få uppskattning för det man gör, säger han.

Meningsfullheten kan rymmas i både det lilla och det stora. Stimulerande arbetsuppgifter, att vi får respons från kollegor och chefer när vi lyckas med något bra, men framför allt att vi har möjlighet att påverka hur vi lägger upp jobbet och känner att vi har kontroll över arbetssituationen.

Så hur skapar och behåller man en god stämning på jobbet? Det handlar inte bara om chefen. Och det handlar inte bara om medarbetarna. Nyckeln heter samarbete.

– Alla har ett ansvar. Som medarbetare måste du bete dig på ett sätt som ökar din egen arbetsglädje. Om du till exempel jobbar med kundservice och träffar många människor – välj ut en person och ge den exceptionellt god service. Det kommer att kännas meningsfullt, stimulerande och utmanande. Är du chef, se till att hitta spelrum i det vardagliga arbetet – ge feedback, beröm och lyssna på dina medarbetares idéer. Det kräver ingen omorganisation och belastar ingen budget, säger Samuel West.

Som arbetsgivare måste man också inse att arbetsglädje inte är något man jobbar med som en punktinsats, utan som ett ständigt pågående arbete, menar han.

– Man kan inte gå till gymmet två gånger per år och förvänta sig att få muskler.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som forskar kring hälsofrämjande psykosociala resurser i arbetet på Linköpings universitet, anser att möjligheten att kunna fatta vissa egna beslut i sitt arbete är en grundsten för arbetsglädje.

– Det är jätteviktigt. Forskningen visar att man upplever mest ”flow” när man får använda en hög grad av färdigheter i utmanande situationer. Och att det ska vara situationer som man själv kan påverka och hantera. Men då krävs det att det finns ett sådant klimat på arbetsplatsen, säger hon.

Att satsa på arbetsglädje lönar sig på flera sätt. Undersökningar visar att produktiviteten ökar, sjukfrånvaron minskar, och att antalet reklamationer minskar hos företag som säljer konsumentprodukter. Men framför allt så mår vi bättre.

Forskningen visar också att motiverade människor presterar mer än vad som krävs av dem. Och de som upplever stor arbetsglädje har mer energi när de kommer hem efter arbetsdagens slut. Men det slutar inte där:

– De förutsättningar som främjar arbetsglädje är i stort sett samma som skyddar mot ohälsa. Om du i stället känner att du inte kan möta krav, eller inte har kontroll över ditt arbete, är risken större att du drabbas av utmattningssymptom eller depression, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Ett klimat som främjar arbetsglädje bör frodas både på lednings-, grupp- och individnivå. På gruppnivån är det viktigt att kollegor delar med sig av information, vågar lyssna på varandra och respekterar oliktänkande. Från ledningens sida måste man ge resurser för att utveckla individer.

Betydelsen av arbetsglädje har varierat över generationer. Man kan se att den yngre generationen premierar lust mer än plikt, jämfört med äldre generationer. Man ställer högre krav på att arbetet inte bara ska vara en plats att gå till för att få lön, utan en plats att utvecklas och stimuleras på.

Om företag vill locka till sig talanger räcker det alltså inte med att erbjuda en saftig lön och säga åt dem att prestera. Då lämnar de skutan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

8 tips - så jobbar du hjärnsmart vid skärmen

Blir du helt slut av jobbet vid datorn? Hjärnforskaren tipsar om hur du jobbar skärmsmart så att hjärnan håller över tid.
Elisabeth Brising Publicerad 17 mars 2025, kl 06:01
En man med huvudvärk på sin arbetsplats.
Blir du helt seg i kolan och får lätt huvudvärk av arbetet vid datorn. Jobba mer skärmsmart med de här tipsen från en hjärnforskare. Foto: Shutterstock
Sissela Nutley
Sissela Nutley, hjärnforskare. Foto: Lina Eidenberg Adamo

Blir det långa dagar vid skrivbordet? Det är inte alltid lång skärmtid ger bättre resultat. Vår kognition kräver både variation och vila under arbetsdagen. Sissela Nutley, hjärnforskare vid Karolinska institutet, tipsar om hur du jobbar hjärnsmart. 

1. Fokustid på förmiddagen 

Din bästa tid för kognitivt komplicerade jobbuppgifter är på förmiddagen då vi har ett kortisolpåslag som hjälper hjärnans koncentration. 

2. Möten och rutinjobb efter lunch

På eftermiddagen passar det bäst att ha möten, mejlkorgstid och jobba med rutinuppgifter som inte kräver samma starka fokus. Planera för mindre skärmtid på eftermiddagen. 

3. Håll möten 45 minuter eller mindre

Sätt in standardläget för ett möte på 45 minuter eller bara 25 och ta sedan en rörelsepaus innan ni fortsätter. Avsätt inte en timme av bara farten. 

4. Många kortpauser

Var tjugonde minut ska du lyfta blicken minst 20 sekunder från skärmen för ögonens skull. Koncentrationsförmågan är bara på topp i högst 25 minuter i taget för något lite tråkigt. Res dig en gång i halvtimmen, titta ut och gör några tåhävningar. 

5. Gå inte från en skärm till en annan

Ta inte en paus från jobbet genom att kolla i din privata telefon, i alla fall inte jämt. För att det ska vara en bra paus för hjärnan ska aktiviteten vara en motsats till det du gjorde nyss. Som rörelse, vila eller social gemenskap.

6. Undvik boka möten på varandra

Lägg alltid in paus mellan möten. Under pandemin såg hjärnforskare att digitala möten utan paus emellan ökade stressen, vilket syntes i hjärnaktivitet och lägre engagemang. Men med bara tio minuters mindfulness-paus mellan mötena neutraliserades stressen. 

7. Ta kontroll över notiserna - och dig själv

Stäng av program och notiser du inte behöver när du ska koncentrera dig på en uppgift. Planera in när du ska använda vilka program. Våga stänga av och vara otillgänglig periodvis. 

8. Har du problem – snacka med chefen eller facket

Prata om hur det digitala arbetssättet och systemen påverkar arbetet och din hälsa. Fyll på med kunskap om hur arbetsplatsen kan förebygga hjärnstress och sjukskrivningar.

Arbetsmiljö

Social makt på jobbet – så läser du hemliga spelet på möten

Ljudliga suckar och en blick på mobilen när kollegan talar. Det sociala spelet under möten avslöjar informella maktstrukturer på jobbet.
– Negativ bekräftelse hör inte hemma på en arbetsplats, säger Susanne Andersson, organisationsforskare vid Stockholms universitet.
Torbjörn Tenfält Publicerad 5 mars 2025, kl 06:00
Social makt på jobbet. Mötesrum, applåderande deltagare.
Är den som pratar mest på mötet den med mest social makt? Inte nödvändigtvis, menar forskaren. Lär dig att tolka det sociala spelet på möten och se vem som egentligen har makten. Foto: Colourbox.

Mötet ska starta men alla medarbetare är inte på plats. Kan det börja ändå? 

Ofta beror det på vem som saknas.

– Så kan den sociala maktordningen på jobbet visa sig, säger Susanne Andersson, forskare vid Stockholms universitet med inriktning på organisationspedagogik.

Hon har studerat informella maktstrukturer genom att följa ett femtontal mellanchefer och se hur de och deras medarbetare agerar på vanliga jobbmöten. Iakttagelserna är en del av det forskningsprojekt hon driver tillsammans med privata och offentliga arbetsgivare och där hon utgår från mellanchefers arbetssituation.

– De beteenden och mönster jag såg skiljde sig inte särskilt mycket mellan offentliga och privata arbetsplatser. Det är den möteskultur som utvecklats i arbetsgruppen som är avgörande, inte om det är en privat eller offentlig arbetsgivare, säger Susanne Andersson.

Risk för mobbning

Hon följde cheferna i deras vardag, satt med på möten och följde upp med intervjuer där hon prövade sina tolkningar av vad hon sett och hört under mötet.

– Syftet var att cheferna skulle börja reflektera över sin vardag för att få syn på det som inte är bra och sedan arbeta för att förändra det.

Mötet är en arena där det blir extra tydligt vilka medarbetare som inte får bekräftelse. 

– Sker det återkommande under längre tid så finns det ett ord för det och det är mobbning, säger hon.

Den som utsätts har ofta svårt att bryta mönstret.

– Att någon ska behöva uppleva att ingen lyssnar på vad han eller hon säger får bara inte förekomma på en arbetsplats. Det är något chefen måste ta tag i.

Andra blir bekräftade och får mycket mer uppmärksamhet, trots att de inte alltid har något vettigt att säga. 

– Många tänker att den som pratar mycket har social makt och får stort inflytande, men det är inte alls säkert. Istället kan det vara den som sitter tyst hela mötet och sedan säger något som alla håller med om.

Laddat var man sitter

Placeringen vid sammanträdesbordet är ett annat laddat område. Om bordet är rektangulärt förväntar sig alla att den som sätter sig vid kortändan ska leda mötet. 

– Ska du inte leda mötet blir det konstigt om du sätter dig där, särskilt om det inte anlänt så många andra och flera platser är lediga. Är bordet däremot fullt och det sitter någon vid ena kortsidan kan du sätta sig vid den andra. Då är det inte lika laddat.

Dagordningen är ett maktvapen för chefen. Beroende på vilken ordning frågorna hamnar i kan de få olika tyngd.

– Vill du som chef skapa en arbetsgrupp där människor ges likvärdiga villkor bör du vara medveten om hur de här mönstren ser ut på din arbetsplats. Vilka har mest inflytande och kan räknas som informella ledare? Vilka har lägre status? 

Susanne Andersson framhåller vikten av att skapa möten där alla får komma till tals och bidra med idéer. Det gynnar inte bara arbetsgruppen utan hela organisationen.

 – Att ha fokus på bekräftelsemönstren kan vara ett sätt att få syn på hur vi fungerar tillsammans. Om det fungerar dåligt har vi alla ett ansvar att förändra kulturen, men det är chefen som har det formella ansvaret.

 Susanne Andersson ser också könsskillnader i möteskulturen. 

– Idag är kvinnor högutbildade, oerhört kompetenta, vältaliga och kan ta för sig på möten. Men vilket inflytande en enskild kvinna får beror på hur de andra mottar de idéer hon kommer med. 

Marginaliseringen sker inte alltid med hjälp av en tydlig härskarteknik. 

– Ofta sker det här mer subtilt. Den som har ordet kan få mycket eller lite gehör.

Kulturen kan ändras

Facket kan spela en viktig roll i att motverka destruktiva bekräftelsemönster på arbetsplatserna, framhåller Susanne Andersson. 

– I grunden är det här en arbetsmiljöfråga. Men kulturen sitter inte i väggarna. Den skapas när vi människor samspelar och det är där i samspelet den också kan förändras, säger hon.

Susanne Andersson gjorde sin studie före pandemin, när de flesta möten fortfarande var fysiska. I dag är många möten digitala, eller hybrider där några sitter tillsammans på arbetsplatsen och andra deltar från hemmet. Hur den digitala formen påverkar maktrelationer och det sociala spelet har Susanne Andersson inte själv studerat, men det har däremot en av hennes masterstudenter gjort.

– Han fann att mötena blev mer formaliserade i betydelsen att chefen pratar mer. Det blev inte samma spelrum för bekräftelse, men på bekostnad av att mötena blev stelare och mindre kreativa.

Susanne Andersson delar upp det sociala maktspelet i positiva och negativa bekräftelsemönster:

 

Negativa bekräftelsemönster

Säga rakt ut att man inte håller med.

Negativ, osaklig och okunstruktiv kritik om det som en kollega framför.

Inte lyssna aktivt.

Titta på mobilen eller kolla på klockan.

Skriva på datorn.

Himla med ögonen, stöna eller sucka.

 

Positiva bekräftelsemönster

Instämma, eller berömma ett förslag.

Eventuell kritik som framförs är konstruktiv.

Nicka, le eller se glad ut. Visar att man håller med

Lyssna aktivt och fokusera på den som talar.

Nicka, eller humma gillande.

 

 

Signaler att vara uppmärksam på för den som vill förstå sociala och informella maktstrukturer på jobbet:

Vem kommer först till mötet.

Vem kommer i sällskap med vem. Har de pratat ihop sig?

Vem väntar man på innan att mötet börjar. 

Vem bryr man sig inte om ifall hen kommer i tid eller inte till mötet? Man startar ändå.

Vem bekräftar vem?