Prenumerera på Kollegas nyhetsbrev
Är du medlem i Unionen? Vill du få alla våra nyheter, tips och granskningar direkt i din inkorg?
Enkelt! Anmäl dig via länken
Lyckans lego på jobbet
Det kan förstås vara många saker, från det lilla till det stora, som gör att vi trivs och kan prestera på jobbet. Men en del givna byggstenar är forskarna överens om.
Orsakerna till att du eller jag tycker att det är roligt att gå till jobbet kan variera. Vi kanske gillar våra arbetsuppgifter, har en bra chef eller kollegor vi uppskattar. Men oavsett anledning har forskningen enats om några faktorer som är gemensamma för arbetsplatser där medarbetarna känner stor arbetsglädje.
Samuel West är doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet och forskar kring arbetsglädje och lekfullhet i arbetslivet. Han framhåller ordet meningsfullhet.
– Arbetsgivaren måste ge medarbetarna en chans att lyfta fram egna idéer, diskutera dem och få uppskattning för det man gör, säger han.
Meningsfullheten kan rymmas i både det lilla och det stora. Stimulerande arbetsuppgifter, att vi får respons från kollegor och chefer när vi lyckas med något bra, men framför allt att vi har möjlighet att påverka hur vi lägger upp jobbet och känner att vi har kontroll över arbetssituationen.
Så hur skapar och behåller man en god stämning på jobbet? Det handlar inte bara om chefen. Och det handlar inte bara om medarbetarna. Nyckeln heter samarbete.
– Alla har ett ansvar. Som medarbetare måste du bete dig på ett sätt som ökar din egen arbetsglädje. Om du till exempel jobbar med kundservice och träffar många människor – välj ut en person och ge den exceptionellt god service. Det kommer att kännas meningsfullt, stimulerande och utmanande. Är du chef, se till att hitta spelrum i det vardagliga arbetet – ge feedback, beröm och lyssna på dina medarbetares idéer. Det kräver ingen omorganisation och belastar ingen budget, säger Samuel West.
Som arbetsgivare måste man också inse att arbetsglädje inte är något man jobbar med som en punktinsats, utan som ett ständigt pågående arbete, menar han.
– Man kan inte gå till gymmet två gånger per år och förvänta sig att få muskler.
Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som forskar kring hälsofrämjande psykosociala resurser i arbetet på Linköpings universitet, anser att möjligheten att kunna fatta vissa egna beslut i sitt arbete är en grundsten för arbetsglädje.
– Det är jätteviktigt. Forskningen visar att man upplever mest ”flow” när man får använda en hög grad av färdigheter i utmanande situationer. Och att det ska vara situationer som man själv kan påverka och hantera. Men då krävs det att det finns ett sådant klimat på arbetsplatsen, säger hon.
Att satsa på arbetsglädje lönar sig på flera sätt. Undersökningar visar att produktiviteten ökar, sjukfrånvaron minskar, och att antalet reklamationer minskar hos företag som säljer konsumentprodukter. Men framför allt så mår vi bättre.
Forskningen visar också att motiverade människor presterar mer än vad som krävs av dem. Och de som upplever stor arbetsglädje har mer energi när de kommer hem efter arbetsdagens slut. Men det slutar inte där:
– De förutsättningar som främjar arbetsglädje är i stort sett samma som skyddar mot ohälsa. Om du i stället känner att du inte kan möta krav, eller inte har kontroll över ditt arbete, är risken större att du drabbas av utmattningssymptom eller depression, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.
Ett klimat som främjar arbetsglädje bör frodas både på lednings-, grupp- och individnivå. På gruppnivån är det viktigt att kollegor delar med sig av information, vågar lyssna på varandra och respekterar oliktänkande. Från ledningens sida måste man ge resurser för att utveckla individer.
Betydelsen av arbetsglädje har varierat över generationer. Man kan se att den yngre generationen premierar lust mer än plikt, jämfört med äldre generationer. Man ställer högre krav på att arbetet inte bara ska vara en plats att gå till för att få lön, utan en plats att utvecklas och stimuleras på.
Om företag vill locka till sig talanger räcker det alltså inte med att erbjuda en saftig lön och säga åt dem att prestera. Då lämnar de skutan.
Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar
Ericsson kräver mer kontorsnärvaro på mindre jobbyta
Efter sommaren bestämde sig ledningen på Ericsson för nya riktlinjer – de anställda ska vara på kontoret mer. Det uppskattas inte av all personal. Framför allt inte då företaget har minskat sina kontorsytor.
I augusti gick ett internt mejl ut till de anställda på Ericsson där ledningen informerade om nya riktlinjer. I stället för en kontorsnärvaro på 50 procent skulle de anställda vara på kontoret 60 procent, eller tre dagar i veckan.
Det togs inte emot med glädjesång, speciellt då företaget just krympt sina kontorslokaler med två byggnader i Kista. Enligt Per Östberg, Unionens klubbordförande på Ericsson, har kravet på ökad kontorsnärvaro orsakat en del bekymmer.
– Det finns tillräckligt med platser för att alla ska kunna ha en arbetsplats. Däremot finns det inte tillräckligt med enskilda rum där man kan ta möten eller telefonsamtal, säger han.
– Det orsakar en del stress bland dem som har globala kontakter och behöver leta rum så fort de kommer till jobbet.
Svårt att hitta enskilt rum
En av dem som brukar ha bekymmer att hitta ett rum är utvecklaren Anna Sjöberg. De dagar hon åker in till kontoret i Kista bokar hon sin kontorsplats via en app. Telefonrum eller mötesrum går dock inte att boka.
– I appen ser det ut som att det ska vara fullt med folk på kontoret, men när man kommer dit så sitter alla i mötesrummen och det ekar tomt i det öppna landskapet.
– Jag måste alltid komma till jobbet i god tid för att hitta ett rum när jag har möten, det kan vara stressigt, säger hon.
Anna Sjöberg jobbar bland annat med internationella kontakter och sajter i andra delar av landet. Var hon sitter rent fysiskt spelar egentligen ingen roll.
– När jag väl är på arbetsplatsen så är mina kollegor ofta på andra möten, så jag ser egentligen ingen vits med att åka in oftare. Dessutom får jag mer gjort när jag är hemma. Däremot kan jag förstå om man vill skapa en ”Ericssonanda” för nyanställda på plats.
Ericsson: Hybridarbetet bestäms i dialog
Enligt Ericssons pressavdelning, som svarar via mejl, så menar arbetsgivaren att även om det finns en ”kontoret först”-policy är det fortfarande upp till varje chef, team och anställd att bedöma hur och var de arbetar bäst.
– Ericssons hybrida riktlinje har alltid gett möjligheten att i dialog komma fram till hur och var man arbetar bäst och att alla förstår vikten av och fördelarna med att träffas, utifrån ett individuellt och teamperspektiv.
Samtidigt som fler ska komma in till kontoret har ni krympt er kontorsyta det senaste året. Hur går det ihop?
– Ericssons kontorsstrategi bygger på att skapa rätt lokaler som ger rätt förutsättningar för verksamheten att utföra arbetet. Ericsson har många kvadratmeter kontorsyta och arbetar ständigt med att utveckla våra kontor. Vi bedömer att vi har gott om kontorsyta för de som vill jobba på kontoret.
Kommer ni att kontrollera att anställda är 60 procent av sin arbetstid på kontoret?
– Policyn ska ses som en rekommendation snarare än ett strikt krav där vi vill att våra anställda förstår betydelsen av möten mellan människor. Ericsson litar på sina anställda.
Hybridarbete effekt av coronapandemin
Synen på hybridarbete har ändrats efter coronapandemin. Att kunna jobba flexibelt har blivit en förmån som arbetsgivare kan erbjuda. För att få anställda att vilja komma tillbaka till kontoret måste arbetsgivaren kunna erbjuda något mer än en sittplats och ett skrivbord, tror Unionens klubbordförande Per Östberg.
– Ericsson försökte spara pengar genom att ta bort kaffeautomater på några våningar. Så får man till exempel inte folk att komma tillbaka till kontoret. Men de fick backa där, det blev protester, säger han.
För utvecklaren Anna Sjöberg är gemenskapen med kollegor det som skulle få henne att komma till kontoret mer.
– Om arbetsgivaren anordnade aktiviteter som skapade gemenskap mellan kollegor så skulle det kännas meningsfullt att åka till kontoret.
Ericsson requires more office presence on less workspace
After the summer, Ericsson's management decided on new guidelines: employees are to be in the office more. This is not appreciated by all staff, especially since the company has reduced its office spaces.
In August, an internal email was sent to Ericsson employees informing them of new guidelines. Instead of a 50 percent office presence, employees were now required to be in the office 60 percent of the time, or three days a week.
This was not met with enthusiasm, especially since the company had just reduced its office space by two buildings in Kista. According to Per Östberg, the Union's club chairman at Ericsson, the increased office presence requirement has caused some concerns.
– There are enough places for everyone to have a workspace. However, there are not enough private rooms where one can take meetings or phone calls, he says.
– It causes some stress among those who have global contacts and need to find a room as soon as they arrive at work.
Difficult to find a private room
One of those who often has trouble finding a room is developer Anna Sjöberg. On the days she goes to the office in Kista, she books her workspace via an app. However, phone rooms or meeting rooms cannot be booked.
– In the app, it looks like the office is full of people, but when you get there, everyone is in the meeting rooms, and the open landscape is empty. I always have to arrive at work early to find a room when I have meetings, it can be stressful, she says.
Anna Sjöberg works with international contacts and sites in other parts of the country. Where she physically sits doesn't really matter.
– When I am at the workplace, my colleagues are often in other meetings, so I don't really see the point of going in more often. Besides, I get more done when I'm at home. However, I can understand if they want to create an "Ericsson spirit" for new employees on site.
Ericsson: Hybrid work is determined through dialogue
According to Ericsson's press department, which responds via email, the employer believes that even though there is an "office first" policy, it is still up to each manager, team, and employee to determine how and where they work best.
– Ericsson's hybrid guideline has always provided the opportunity to come to an agreement through dialogue on how and where one works best and that everyone understands the importance and benefits of meeting, from both an individual and team perspective.
At the same time, more people are expected to come to the office, you have reduced your office space in the past year. How does that add up?
– Ericsson's office strategy is based on creating the right premises that provide the right conditions for the business to perform its work. Ericsson has many square meters of office space and is constantly working to develop our offices. We believe we have plenty of office space for those who want to work in the office.
Will you monitor that employees spend 60 percent of their working time in the office?
– The policy should be seen as a recommendation rather than a strict requirement where we want our employees to understand the importance of meetings between people. Ericsson trusts its employees.
Hybrid work as an effect of the coronavirus pandemic
The view on hybrid work has changed after the coronavirus pandemic. Being able to work flexibly has become a benefit that employers can offer. To get employees to want to return to the office, the employer must be able to offer something more than a seat and a desk, believes Union's club chairman Per Östberg.
– Ericsson tried to save money by removing coffee machines on some floors. That's not how you get people to come back to the office, for example. But they had to backtrack on that, there were protests, he says.
For developer Anna Sjöberg, the community with colleagues is what would make her come to the office more.
– If the employer organized activities that created a sense of community among colleagues, it would feel meaningful to go to the office.
This text has been translated with the help of AI.
