Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Lyckans lego på jobbet

Det kan förstås vara många saker, från det lilla till det stora, som gör att vi trivs och kan prestera på jobbet. Men en del givna byggstenar är forskarna överens om.
Lina Björk Publicerad
Shutterstock
Shutterstock

Orsakerna till att du eller jag tycker att det är roligt att gå till jobbet kan variera. Vi kanske gillar våra arbetsuppgifter, har en bra chef eller kollegor vi uppskattar. Men oavsett anledning har forskningen enats om några faktorer som är gemensamma för arbetsplatser där medarbetarna känner stor arbetsglädje.

Samuel West är doktor i organisationspsykologi vid Lunds universitet och forskar kring arbetsglädje och lekfullhet i arbetslivet. Han framhåller ordet meningsfullhet.

– Arbetsgivaren måste ge medarbetarna en chans att lyfta fram egna idéer, diskutera dem och få uppskattning för det man gör, säger han.

Meningsfullheten kan rymmas i både det lilla och det stora. Stimulerande arbetsuppgifter, att vi får respons från kollegor och chefer när vi lyckas med något bra, men framför allt att vi har möjlighet att påverka hur vi lägger upp jobbet och känner att vi har kontroll över arbetssituationen.

Så hur skapar och behåller man en god stämning på jobbet? Det handlar inte bara om chefen. Och det handlar inte bara om medarbetarna. Nyckeln heter samarbete.

– Alla har ett ansvar. Som medarbetare måste du bete dig på ett sätt som ökar din egen arbetsglädje. Om du till exempel jobbar med kundservice och träffar många människor – välj ut en person och ge den exceptionellt god service. Det kommer att kännas meningsfullt, stimulerande och utmanande. Är du chef, se till att hitta spelrum i det vardagliga arbetet – ge feedback, beröm och lyssna på dina medarbetares idéer. Det kräver ingen omorganisation och belastar ingen budget, säger Samuel West.

Som arbetsgivare måste man också inse att arbetsglädje inte är något man jobbar med som en punktinsats, utan som ett ständigt pågående arbete, menar han.

– Man kan inte gå till gymmet två gånger per år och förvänta sig att få muskler.

Anna-Carin Fagerlind Ståhl, som forskar kring hälsofrämjande psykosociala resurser i arbetet på Linköpings universitet, anser att möjligheten att kunna fatta vissa egna beslut i sitt arbete är en grundsten för arbetsglädje.

– Det är jätteviktigt. Forskningen visar att man upplever mest ”flow” när man får använda en hög grad av färdigheter i utmanande situationer. Och att det ska vara situationer som man själv kan påverka och hantera. Men då krävs det att det finns ett sådant klimat på arbetsplatsen, säger hon.

Att satsa på arbetsglädje lönar sig på flera sätt. Undersökningar visar att produktiviteten ökar, sjukfrånvaron minskar, och att antalet reklamationer minskar hos företag som säljer konsumentprodukter. Men framför allt så mår vi bättre.

Forskningen visar också att motiverade människor presterar mer än vad som krävs av dem. Och de som upplever stor arbetsglädje har mer energi när de kommer hem efter arbetsdagens slut. Men det slutar inte där:

– De förutsättningar som främjar arbetsglädje är i stort sett samma som skyddar mot ohälsa. Om du i stället känner att du inte kan möta krav, eller inte har kontroll över ditt arbete, är risken större att du drabbas av utmattningssymptom eller depression, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl.

Ett klimat som främjar arbetsglädje bör frodas både på lednings-, grupp- och individnivå. På gruppnivån är det viktigt att kollegor delar med sig av information, vågar lyssna på varandra och respekterar oliktänkande. Från ledningens sida måste man ge resurser för att utveckla individer.

Betydelsen av arbetsglädje har varierat över generationer. Man kan se att den yngre generationen premierar lust mer än plikt, jämfört med äldre generationer. Man ställer högre krav på att arbetet inte bara ska vara en plats att gå till för att få lön, utan en plats att utvecklas och stimuleras på.

Om företag vill locka till sig talanger räcker det alltså inte med att erbjuda en saftig lön och säga åt dem att prestera. Då lämnar de skutan.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

”Arbetsgivaren vinner på att stötta vid skilsmässa”

En skilsmässa kan försämra koncentrationen, minnet och förmågan att fatta beslut på jobbet. Arbetsgivare tjänar på att erbjuda stöd och vara flexibla, enligt specialistpsykologen Anna Wickberg.
Lena Michanek Publicerad 30 september 2026, kl 05:59
Specialistpsykolog Anna Wickberg står utomhus på en stadsgata.
Specialistpsykologen Anna Wickberg på Falck säger att stöd och flexibilitet från arbetsgivaren kan minska stressen för medarbetare som går igenom en skilsmässa eller separation. Foto: Sofia Sabel

– Man kan till exempel få koncentrationssvårigheter, sämre minne och svårt att fatta beslut. Det kan bli svårare att ha många bollar i luften och man kanske inte orkar prestera lika mycket och blir långsammare. Det kan också påverka humöret ganska mycket, säger Anna Wickberg. 

Sjukskrivning efter en skilsmässa

Skilsmässa eller separation är sällan orsaken till att man söker sig till företagshälsovården, enligt Wickberg. Men det framkommer ofta vid samtal när någon kommer för besvär som oro, ångest och sömnproblem att olika livskriser, däribland skilsmässa, ligger bakom.

Anna Wickberg berättar att sjukskrivningar kopplade till skilsmässa inte brukar bli långa, det kan handla om det akuta skedet då man kanske inte har sovit på flera dygn eller har väldigt stark ångest. 

Så kan arbetsgivaren stötta vid skilsmässa

Men om det uppstår problem till följd av skilsmässan, som exempelvis vårdnadstvist eller en svår ekonomisk situation, kan det få långtgående negativa hälsoeffekter och leda till längre sjukskrivningar.

– Att erbjudas stöd av arbetsgivaren är väldigt positivt vid alla typer av kriser. Bara vetskapen om att det finns stöd att få även om man inte nyttjar det sänker stressnivån rejält. Det är en billig åtgärd att ta till för arbetsgivaren.

Anna Wickberg menar att det lönar sig för arbetsgivarna att vara proaktiva, lyhörda och finnas där om medarbetaren vill prata.   

Flexibilitet kan underlätta arbetet

– Man tjänar också på att visa flexibilitet i sin vilja att hjälpa. Vad vill personen som kan underlätta på arbetet och vad är rimligt utifrån ett arbetsgivarperspektiv?

– Det kan till exempel handla om flexibilitet kring hemarbete om det är möjligt, erbjudande om samtalsstöd eller att visa förståelse för att medarbetaren inte presterar lika bra som vanligt.

Att erbjuda stöd är betydelsefullt på flera sätt enligt Wickberg.

– Som chef har jag märkt att det också betyder något för känslan av att någon bryr sig.

Så kan chefen stötta en medarbetare vid skilsmässa

En chef kan underlätta för en medarbetare som går igenom en skilsmässa genom att:

  • informera om vilket stöd som finns
  • lyssna om medarbetaren vill prata
  • undersöka om arbetssituationen tillfälligt kan anpassas
  • erbjuda samtalsstöd eller kontakt med företagshälsovården
  • visa förståelse för att arbetsförmågan kan påverkas
  • följa upp hur stödet fungerar
Arbetsmiljö

5 mardrömskickoffer: magsjuka, banandans och polisutryckningar

Banandans, benbrott och blåljus. Kickoffer, konferenser och personalfester ska stärka gemenskapen på jobbet, men ibland blir resultatet det motsatta. Här är fem uppmärksammade exempel.
Lina Björk Publicerad 24 september 2026, kl 06:00
Ballonger, färgad konfetti, serpentiner och sönderrivet papper ligger utspridda på ett ljust golv efter en fest.
Kickoffer och konferenser ska skapa sammanhållning på jobbet. I de fem exemplen i artikeln slutade tillställningarna i stället med bland annat skador, kritik och polisutryckningar. Foto: Colourbox

Militärövningar och magsjuka

Teknikföretaget Plex tog med hela personalstyrkan till Honduras under temat ”överlevnad”, som tidningen Wall Street Journal var först att skriva om. Övningarna som leddes av en före detta soldat från elitstyrkan Navy Seals var tuffa och många av deltagarna tuppade av i den höga värmen. 

Vd:n drabbades av magsjuka och deltog inte i några aktiviteter, en medarbetare ramlade i ett myrbo och blev svårt biten samtidigt som hela gänget drabbades av loppor. 

När det var dags att åka hem hade företaget chartrat för små plan viket gjorde att halva personalstyrkan fick stanna en dag till. 

Läs mer här.

Sponsor-vd bröt benet under hockeylagets fest

2013 skulle Frölunda hockey kicka i gång den nya säsongen med lagfest. Eftersom föreningen inte ville betala för kalaset bjöd spelarna in en av sina största sponsorer till festen. Det slutade i en blöt kväll och ett benbrott då företagets vd klättrade upp på en av spelarnas axlar och ramlade ner. 

Läs mer här. 

Hyresgästföreningen förbjöd alkohol efter konferens


2019 hade Hyresgästföreningen en tvådagarskonferens i Stockholmsområdet. Under kvällen gick två anställda fram till en mick och drog rasistiska och sexistiska skämt. 

Efter händelsen bestämde arbetsgivaren att det inte fick förekomma alkohol vare sig på föreningens kontor eller i några konferenssammanhang. 

Läs mer här. 

Lärare fick dansa som bananer

2017 bjöd Malmö stad in alla grundskolelärare till fortbildning med inhyrda konsulter. Dagen ägnades åt flera föreläsare som höll olika föredrag. Men det som framför allt har nämnts i efterspelet är banandansen som åhörarna fick göra efter ett föredrag om hjärnforskning. Lärarna uppmanades att stå upp och sjunka enkla ramsor samtidigt som de skulle dansa ”som bananer”. 

Notan för dagen var närmare 1 miljon kronor. 

Läs mer här. 

Sex polisbesök och en stulen lastbil

När Jysk bäddlager bjöd sina anställda på en tidig julfest 2005 fick polisen kallas till platsen hela sex gånger. Bland annat anmälde festdeltagarna misshandel, olaga hot, ofredande av personalen och stöld ur jackor. Dessutom stals en lastbil i samband med festen. 

Läs mer här.

Arbetsmiljö

Så blir kickoffen en succé istället för trauma

En kickoff kan skapa gemenskap, engagemang och delaktighet. Men fel aktiviteter kan leda till obehag, utanförskap och minskat förtroende. Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz förklarar vad arbetsgivaren behöver tänka på i planeringen.
Lina Björk Publicerad 24 september 2026, kl 05:59
En grupp deltagare sitter i en föreläsningslokal och skrattar.
En lyckad kickoff kräver mer än god stämning under dagen. Arbetsgivaren bör planera aktiviteter som skapar delaktighet utan att utsätta medarbetare för press eller obehag, enligt Unionens ombudsman Viktor Rosencrantz. Foto: Colourbox

En bra tumregel att tänka på inför planeringen av en kickoff är, enligt Unionens Viktor Rosencrantz, att ställa sig frågan: Vad kan gå fel? 

Viktor Rosenkrantz

Om arbetsgivaren exempelvis planerar en överlevnadsvecka i skogen kan man fundera på vad som kan gå fel när människor ska sova i tält tillsammans utan ordentlig mat eller tillgång till sanitära utrymmen. 

Vissa kommer troligtvis tycka att det är spännande. Andra kommer att tycka att det är fruktansvärt. 

– Medarbetare har olika erfarenheter, förutsättningar och behov. Vi vet inte vad vissa har i bagaget som kan trigga traumatiska upplevelser. 

Hur skapar arbetsgivare aktiviteter som alla kan delta i?

–  Som arbetsgivare kan man tänka på att vända på steken och fundera på om aktiviteten som planeras riskerar att skapa obehag, utanförskap, press eller är gränsöverskridande på något sätt. Även om en aktivitet är rolig för majoriteten kan de tas emot på annat sätt av personer som har funktionsvariationer eller social oro. 

– Tänk också gärna att de roliga aktiviteterna ska ha något med jobbet att göra. En del kanske uppskattar ett quiz om vilka fotbollsspelare som var med i bronsmatchen 1994, men majoriteten kommer inte tycka att det är kul. 

Finns det aktiviteter som arbetsgivare bör vara försiktiga med att använda? 

– Alkohol bör man fundera över så att det inte blir tongivande. Man ska vara försiktig med tävlingar, fysiska prestationer eller övningar som innebär att medarbetare behöver bjuda för mycket på sig själva. 

Måste medarbetare delta? 

– Nej, om du känner obehag eller oro så ska du prata med din chef. 

Hur vet vi att en kickoff är lyckad? 

– Det är lätt att tänka att en kickoff varit lyckad om det var bra stämning men då har man missat målet. Det bästa sätet att mäta är om man kan se någon effekt på gruppen, känner de en ökad samhörighet och känsla av inkludering, så har det varit lyckade aktiviteter. 

Vad gör en dålig kickoff med en arbetsgrupp?

– Det kan få stora konsekvenser som sträcker sig bortom själva kickoffen. Det kan handla om konflikter mellan medarbetare, ett minskat förtroende eller till och med kränkningar. Arbetsgivaren ska se kickoffen som en del i det systematiska arbetsmiljöarbetet.