Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kreativitet på jobbet kräver mod

Det finns risk att anställda lägger band på sin kreativitet när chefer och kollegor dissar dåliga idéer. Det visar studier gjorda vid Karlstads universitet.
Johanna Rovira Publicerad
Papperskorg med hopskrynklade papper.
Att konstant dissa dåliga idéer är ett säkert sätt att hämma kreativiteten. Foto: Colourbox

Att klanka ner på någons idéer eller att strunta i dem är det säkraste sättet att förhindra kreativititen på arbetsplatsen. Vid olika experiment på Karlstads universitet fick deltagarna spåna idéer, både individuellt och i grupp. Vid idéspånadet upptäckte forskaren Nina Svensson att vissa deltagare höll tillbaka sina idéer.

– De var rädda för att svara fel, även om det inte fanns något rätt och fel. Egentligen är det många som är kreativa, men alla vågar inte berätta om sina idéer av rädsla för vad andra kan tycka om dem, säger Nina Svensson, doktor i psykologi.

Nyckeln om man nu faktiskt vill ha en kreativ organisation, är enligt Nina Svensson att skapa ett öppet klimat där även de dåliga eller galna idéerna välkomnas.

– Vill man ha kreativitet ska man uppmuntra risktagande. Men då måste man också vara beredd på misslyckande och acceptera misstag.

– Ur mitt perspektiv kan man alltid bygga vidare på en galen idé.

Hennes forskning visar också att det inte bara är rädsla för kritik som lägger lock på kreativiteten utan även gruppdynamiken. Deltagarna i grupp hade en tendens att släcka ner idéer som enligt Nina Svensson hade gått utmärkt att bygga vidare på. Statistiskt kom grupperna på fler idéer än individerna - gruppen kom dock sällan fram till någon slutlig plan där alla var överens.

– Det finns också risker när grupperna blir för homogena. Kreativitet är per definition något ovanligt och tänker alla åt samma håll uppstår inget nytt. Över lag fattas det alltid sämre beslut när alla tänker likadant och trycker ner oliktänkande, säger Nina Svensson.

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Från quiet quitting till revenge quitting

När statsepidemiologen Magnus Gisslén i slutet av sommaren sa upp sig med dunder och brak följde han en ny trend i arbetslivet – revenge quitting. Han använde uppsägningen för att visa sitt missnöje med arbetsgivaren.
Publicerad 3 oktober 2025, kl 06:01
Quiet quitting och revenge quitting som nya arbetslivstrender i Sverige. Tecknad bild på man med slips som slår sönder sitt skrivbord.
Fenomenet revenge quitting sprider sig på arbetsmarknaden när anställda öppet markerar missnöje med dåliga arbetsvillkor. Illustration: Colourbox.

I en video på Linkedin riktade Gisslén hård kritik mot sina chefer – och ifrågasatte Folkhälsomyndighetens förmåga att hantera en framtida pandemi.

– Med mitt engagemang i denna fråga har jag blivit så pass obekväm för myndigheten att man nu inte vill att jag fortsätter. Jag har därför valt att säga upp mig, förklarade han.

Tre skäl till varför anställda säger upp sig med buller och bång

Statsepidemiologens dramatiska avgång kan i stora stycken sorteras under begreppet revenge quitting – hämnduppsägning – en modell för uppsägning som fått spridning det senaste året. I en artikel i tidskriften Forbes tidigare i år anger psykologen Travers Mark tre skäl till varför anställda väljer att markera sitt missnöje och lämna jobbet med buller och bång:

•  Utbränd på grund av hård arbetsbelastning.

• Förväntningar på arbetsplatsen som inte infriats.

• Låg tolerans för dåliga arbetsvillkor.

Axel Gruvaeus.
Axel Gruvaeus. Foto: Kairos Future.

Axel Gruvaeus, analytiker och framtidsstrateg på Kairos Future, menar att fenomenet skulle kunna förstås som ett uttryck för en alltmer individualiserad arbetsmarknad.
– Du har höga krav på din arbetsgivare och känner kanske inte en lojalitet som gör att du stannar kvar på jobbet. Om dina förväntningar inte möts kan det leda till att du slutar, säger han.

I ett mer individualiserat samhälle är det fler som bygger sitt varumärke på sociala medier och vill ha kontroll över berättelsen om sig själv. Då kan det också ligga närmare till hands att säga upp sig på ett sätt som märks, menar Axel Gruvaeus.

Quiet quitting eller revenge quitting – vad är skillnaden?

I rapporten ”Svenskarna, vardagen och meningslöshetens mörker” visar Kairos Future att det 2023 endast var 18 procent av den arbetsföra befolkningen som tyckte att jobbet är en viktig källa till mening i livet. Andelen har sjunkit stadigt sedan början av 1980-talet.

Den som tycker att arbetet är meningslöst kan i vissa fall välja att jobba kvar, men med ett avtagande engagemang. Då är det snarare quiet quitting än revenge quitting det handlar om.
– Man kanske inte anstränger sig lika mycket eftersom man inte tycker att det lönar sig.

Brist på utvecklingsmöjligheter ökar missnöjet

I rapporten konstaterar Kairos Future att de personer som upplever livet som meningslöst oftare verkar vara fast i jobb som uppfattas som att de inte ger möjlighet att utvecklas.
– Apropå den breda samhällsdiskussionen om kompetensbrist är detta intressant. Möjligheten att utvecklas bör vara en viktig fråga att ta tag i på arbetsmarknaden, säger Axel Gruvaeus.

Flexibilitet som nyckel till att behålla talanger

Revenge quitting kopplas framför allt till yngre anställda, men också till mellanchefer som pressas av krav från både medarbetare och högre chefer. I uppsägningen finns ofta ett tydligt budskap till arbetsgivaren: utveckla verksamheten, lyssna på personalen, var mer flexibel.

Annars väntar en högljudd sorti inför öppen ridå. 

Text: Torbjörn Tenfält