Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland chefer

Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
waewkid/Colourbox
Kvinnliga chefer är särskilt utsatta för psykisk ohälsa. waewkid/Colourbox

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 procent under perioden 2014-2018. En viktig anledning till utvecklingen är att belastningen på framför allt mellanchefer har ökat.

– Den totala sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. Mellancheferna får dra mycket av lasset när det gäller att försöka hitta lösningar för att få ner sjukfrånvaron på arbetsplatsen och minska sjukfrånvarokostnaderna, säger Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom på Previa.

Mellancheferna har alltså själva drabbats av psykisk ohälsa – främst ohälsosam arbetsbelastning och stressrelaterade problem – av att försöka komma till rätta med den stigande sjukfrånvaron bland medarbetarna. Men det är inte hela förklaringen till att allt fler chefer mår dåligt.

– Det finns även en tendens i samhället att man ständigt förväntas vara uppkopplad i jobbet och även hålla sig uppdaterad i exempelvis sociala medier. Nästan alla chefer har också möjlighet att jobba på distans. Det gör att de sällan stänger av arbetet och får tid till återhämtning, säger Lennart Sohlberg.

Kvinnor sticker ut i studien, de står för omkring 65 procent av ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

– När man har småbarn och familj ökar belastningen framför allt på kvinnorna. Kvinnorna är fortfarande ofta projektledare i hemmet.

En annan förklaring till att kvinnor drabbas hårdare än män är, enligt Lennart Sohlberg, att de oftare är chefer i människonära yrken, som vård och omsorg – yrken där sjukfrånvaron bland medarbetarna är särskilt hög. Trycket på cheferna ökar därmed att hitta en lösning på den höga sjukfrånvaron bland personalen. Kvinnor arbetar dessutom oftare än män i organisationer där det går många medarbetare på varje chef.

– Hur många medarbetare du som chef ska räcka till för har stor betydelse för hur du mår, säger Lennart Sohlberg.

Ett sätt att få bukt med den utbredda psykiska ohälsan bland chefer är att öka chefstätheten. Andra sätt för företagen att vända den negativa trenden är att satsa mer på kompetensutveckling, analys och stöd inom arbetsmiljö, organisation, ledarskap, hälsa och rehabilitering.

– Respektive företag bör ta frågan på stort ansvar, säger Lennart Sohlberg. 

Statistiken bygger på uppgifter om 170 000 personer, varav 12 300 chefer, på 410 företag i hela landet som är ansluta till Previa.

Tips för att motverka psykisk ohälsa bland chefer:

1. Bygg chefsnätverk som ger chefer möjlighet att bolla idéer och söka stöd hos varandra.

2. Ta fram ett mentorprogram så att erfarna ledare kan stödja dem som är nya i chefsrollen.

3. Se över storleken på personalgrupperna och chefens förutsättningar för att leda gruppen.

4. Avlasta cheferna med deras administrativa arbetsuppgifter så långt det går.

5. Se till att ha en tydlig ersättare vid chefens frånvaro.

6. Gör kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön och stressfaktorer på arbetsplatsen.

7. Ett nära och aktivt stöd från HR-funktionen kan underlätta chefens arbetssituation genom att bidra till tydlig struktur, rutiner och processer.

Previa

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning
C&K 2-25

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Facklig på callcenter: ”Tror AI kommer coacha medarbetare”

På callcenter mäts anställdas prestationer dagligen och AI kan lyssna på samtal. Men en mänsklig chef finns kvar - vilket facket välkomnar. 
– En personlig kontakt är bättre, säger Murat Türk, lokal klubbordförande på Concentrix.
Elisabeth Brising Publicerad 20 maj 2025, kl 06:01
Callcenter arbetsplats
AI och algoritmiska system används mer som chefsstöd för att kontrollera och mäta arbetet visar forskning. På callcenter har personalen länge arbetat datastyrt med ständig prestationsmätning. Men den mänskliga chefen finns kvar, än så länge. Foto: Colourbox/Colourbox

Murat Türk är Unionens klubbordförande på globala kundtjänstkonsulten Concentrix. Han tror att AI-drivna system och det som kallas algoritmisk arbetsledning kan ersätta mer av chefers uppgifter framöver. 

Murat Türk.
Murat Türk. Foto: Privat.

– Det finns säkert planer att implementera AI som bestämmer hur grupperna ska schemaläggas. Jag tror även att AI kommer coacha medarbetare i sina prestationer och räkna prognoser och slutresultatet för en klient, säger han. 

Men där är branschen inte än. Chefer följer upp resultaten öga mot öga. 

Vad skulle du tycka om en AI-chef? 

– Jag skulle inte föredra det, en personlig kontakt är bättre för att behålla en genuin relation mellan arbetsgivare och arbetstagare.

Hur tror du AI kommer påverka er arbetsmiljö?

– Det finns en viss risk att den kan räkna fel och risk att arbetsmiljön påverkas. 

Det här är algoritmisk arbetsledning

Algoritmic management, AM, är automatisering av chefsfunktioner. Digital teknik som kan förstärka eller automatisera ledningens beslutsfattande. Ibland kallas det att jobba datadrivet, eller med datainformerat ledarskap. 

Det är system som kan
• Styra, övervaka eller utvärdera arbetet.
• Planera personalstyrkan, schemalägga.
• Anställa, belöna, befordra, disciplinera och avskeda. 

Läs mer
Forskare: Vad händer med arbetsmiljön när AI blir chef?
Unionens rapport: Total datakontroll på jobbet?

AI lyssnar på telefonsamtal

Om AI börjar kommentera hur anställda når nyckeltalen blir det en stressigare arbetsmiljö, tror Murat Türk. Redan i dag testar företag egna ChatGPT-modeller som gör ärendeloggningar och skriver journal på kundservicesamtal. AI:n lyssnar på samtalet och loggar det. Den sammanfattar kundens ärende och vad lösningen blev. 

Orolig mage får tas upp med chefen

I callcenterbranschen har det länge varit vanligt med digitala verktyg som ständigt mäter hur de anställda jobbar och om de når sina mål (KPI:er).

Ylva Harnesk.
Ylva Harnesk. Foto: Privat

– Du kan följa prestationstabeller dagligen. Det finns nyckeltal man ska klara av, säger Ylva Harnesk, facklig klubbordförande för Unionen på kundtjänstföretaget Teleperformance i Stockholm. 

Digitala system fördelar samtal och följer upp medarbetarnas resultat i olika kanaler som samtal, chatt och mejl. Arbetsmiljön präglas av ett strikt schema med korta förutbestämda pauser för att exempelvis gå på toaletten. Anställda förväntas följa kundköer och se hur många som är tillgängliga för samtal. 

– Allting är schemalagt, som short breaks. Det är en betald paus då du står till arbetsgivarens förfogande. Men har man en orolig mage får man ha en dialog med arbetsgivaren om det, säger Ylva Harnesk.

”Annars har vi inte jobb”

Ylva Harnesk är själv nöjd med arbetsmiljön och tycker det är normalt med digital kontroll inom kundservice. De flesta telefonsamtal spelas in och det görs stickprovskontroller av cheferna. 

Övervakningen av hur anställda jobbar, eller ”handling time”, som det heter internt, krävs också enligt klubbordföranden. 

– Det finns alltid parametrar för hur man ska sköta samtal och följa GDPR. Vi måste bibehålla kvaliteten, annars har vi inte jobb, säger hon. 

Men hon drar gränsen vid en AI som ersätter chefen. 

– Vi har högst mänsklig feedback. Varje månad har du ett enskilt samtal med din chef.

Chefer måste följa mbl och informationsplikt

AI kommer stort och spås påverka de flesta Unionen-yrken framöver.

– Vi ett stort globalt företag, jag vet att AI används på vissa områden. Men skulle de få för sig att införa det här utan att förvarna bryter de mot informationsplikten när det gäller arbetsmiljö, säger Ylva Harnesk. 

Hon hänvisar till att större förändringar inte får införas över huvudet på personalen utan att riskbedömas enligt arbetsmiljölagen och förhandlas enligt medbestämmandelagen (mbl).

Key Performance Indicators i callcenter

  • KPI eller nyckeltal är system där arbetsgivare utvärderar anställdas prestationer. 

Systemet kan till exempel mäta:

  • Hur mycket du säljer och måste sälja varje månad 
  • Hur många minuter du förväntas sitta (högst) med kunder,
  • Hur länge du får göra efterarbete på ett kundärende, att du ska ta nästa samtal efter två minuter t.ex.  
  • Betyg från kundens upplevelse av interaktionen.