Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

Kraftig ökning av psykisk ohälsa bland chefer

Allt fler chefer blir sjukskrivna på grund av psykisk ohälsa. Kvinnliga chefer är särskilt utsatta, enligt färsk statistik från företagshälsan Previa.
Kamilla Kvarntorp Publicerad
waewkid/Colourbox
Kvinnliga chefer är särskilt utsatta för psykisk ohälsa. waewkid/Colourbox

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 procent under perioden 2014-2018. En viktig anledning till utvecklingen är att belastningen på framför allt mellanchefer har ökat.

– Den totala sjukfrånvaron har ökat sedan 2010. Mellancheferna får dra mycket av lasset när det gäller att försöka hitta lösningar för att få ner sjukfrånvaron på arbetsplatsen och minska sjukfrånvarokostnaderna, säger Lennart Sohlberg, analytiker och hälsoekonom på Previa.

Mellancheferna har alltså själva drabbats av psykisk ohälsa – främst ohälsosam arbetsbelastning och stressrelaterade problem – av att försöka komma till rätta med den stigande sjukfrånvaron bland medarbetarna. Men det är inte hela förklaringen till att allt fler chefer mår dåligt.

– Det finns även en tendens i samhället att man ständigt förväntas vara uppkopplad i jobbet och även hålla sig uppdaterad i exempelvis sociala medier. Nästan alla chefer har också möjlighet att jobba på distans. Det gör att de sällan stänger av arbetet och får tid till återhämtning, säger Lennart Sohlberg.

Kvinnor sticker ut i studien, de står för omkring 65 procent av ökningen av sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa.

– När man har småbarn och familj ökar belastningen framför allt på kvinnorna. Kvinnorna är fortfarande ofta projektledare i hemmet.

En annan förklaring till att kvinnor drabbas hårdare än män är, enligt Lennart Sohlberg, att de oftare är chefer i människonära yrken, som vård och omsorg – yrken där sjukfrånvaron bland medarbetarna är särskilt hög. Trycket på cheferna ökar därmed att hitta en lösning på den höga sjukfrånvaron bland personalen. Kvinnor arbetar dessutom oftare än män i organisationer där det går många medarbetare på varje chef.

– Hur många medarbetare du som chef ska räcka till för har stor betydelse för hur du mår, säger Lennart Sohlberg.

Ett sätt att få bukt med den utbredda psykiska ohälsan bland chefer är att öka chefstätheten. Andra sätt för företagen att vända den negativa trenden är att satsa mer på kompetensutveckling, analys och stöd inom arbetsmiljö, organisation, ledarskap, hälsa och rehabilitering.

– Respektive företag bör ta frågan på stort ansvar, säger Lennart Sohlberg. 

Statistiken bygger på uppgifter om 170 000 personer, varav 12 300 chefer, på 410 företag i hela landet som är ansluta till Previa.

Tips för att motverka psykisk ohälsa bland chefer:

1. Bygg chefsnätverk som ger chefer möjlighet att bolla idéer och söka stöd hos varandra.

2. Ta fram ett mentorprogram så att erfarna ledare kan stödja dem som är nya i chefsrollen.

3. Se över storleken på personalgrupperna och chefens förutsättningar för att leda gruppen.

4. Avlasta cheferna med deras administrativa arbetsuppgifter så långt det går.

5. Se till att ha en tydlig ersättare vid chefens frånvaro.

6. Gör kontinuerlig uppföljning av arbetsmiljön och stressfaktorer på arbetsplatsen.

7. Ett nära och aktivt stöd från HR-funktionen kan underlätta chefens arbetssituation genom att bidra till tydlig struktur, rutiner och processer.

Previa

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Sveriges mest udda yrke? Johan är tunnbindarmästare

På högstadiet nekades Johan Thorslund att göra en tunna i träslöjden – det var alldeles för svårt. I dag är han Sveriges enda tunnbindarmästare och exporterar hantverkstunnor till dryckesförädling.
Joachim Stokstad Publicerad 26 juni 2026, kl 06:02
Johan Thorslund är tunnbindarmästare på Thorslundkagge som gör ektunnor till dryckesförädling. Ett tidskrävande hantverk med lång historia. Foto: Fredrik Stehn

Johan Thorslund, hur hamnade du i detta 2 500 år gamla yrke?

– I träslöjden i nian skulle vi få göra ett valfritt projekt under en termin. Jag ville göra något som ingen annan gjorde och valde en trätunna. Men läraren sa nej, det var för svårt. Det triggade något i mig, så senare läste jag på om tunnbinderi och hittade en 80-årig mästare på Gotland. Efter det praktiserade jag på ett ölbryggeri i Storbritannien och besökte binderier i Europa. I gymnasiet skapade en skola i Norrköping en skräddarsydd utbildning i ämnet, med mig som enda elev.

Har du konkurrenter i Sverige?

– Det finns ett till tunnbinderi, men där görs främst trädgårdstunnor, inte tunnor för drycker som är min specialitet. Jag är den första i Sverige som har fått mästarbrev i det på 50 år.

Vad är det bästa med yrket?

– Komplexiteten. Att allt man gör hänger ihop. En glipa på en halv millimeter kan göra en tunna obrukbar.

Johan Thorslund, tunnbindarmästare Thorslundkagge. Foto: Fredrik Stehn

Får du fortfarande nya utmaningar?

– Min vision, som jag funderat på i 25 år, var länge att vi skulle lyckas få en dubbelt oval tunna – som var mitt gesällprov – i produktion. För några år sedan lyckades jag anpassa våra maskiner för det.

Hur ser processen från ekstock till färdig tunna ut?

– Den optimala eken är 150 år och växer rak och hög i granskog. Jag betalar ibland upp till fyra gånger mer än andra uppköpare, eftersom kvaliteten är så avgörande. Ändå är utbytet bara 25 procent – resten går till att värma fabriken. Ekarna kapas på längden och klyvs till tårtbitsform. Sedan sågas de till stavämnen, som får ligga utomhus i två–tre år, för att mogna och laka ur bitterämnen, innan de tas de in i fabriken.

– Efter det ska de bearbetas så att de är bredast på mitten och har rätt vinkel på sidorna. Nu läggs ämnena ihop till på millimetern exakt rätt bredd, reses till en spretande tunna, dras ihop med en vajer och värms upp över eld,  för att kunna böjas. Spåret där botten ska sitta tätas med en deg av rågmjöl och vatten. När metallband runt tunnan är på plats provtrycks den. Det tar runt en dag för en person att få till en tunna.

Vad är det som är så speciellt med just ek som träslag?

– Det har aromegenskaper som gör att det lämpar sig för att förädla drycker.

Vad kostar en tunna?

– Från 3 000 till 12 000 kronor, beroende på storlek. Finns från 3 till 225 liter.

Hur ofta händer det att en tunna inte håller måttet?

– Det händer, då får man gå tillbaka och göra om.

Vilka kunder har ni?

– Främst dryckesproducenter, men även privatpersoner som till exempel vill hälla köpt whisky i en mindre tunna för att förändra dryckens karaktär. På senare år har vi alltmer visningar, rundturer och provningar, exempelvis av whisky och rom. Man pratar nästan enbart om hur länge en dryck har lagrats på tunna, mer sällan om vilken sorts tunna. En och samma whisky smakar helt olika beroende på tunnan.

OM THORSLUNDKAGGE

VAR: I Högsjö, 1,5 mil från Vingåker.

ANSTÄLLDA: Sju, inklusive Johan Thorslund.

PRODUKTION: 500–1 000 tunnor per år. Thorslundkagge tillverkar ektunnor för dryckesförädling. Plus en del trädgårdstunnor för vatten eller växter. Dessa tillverkas bland annat av begagnade vinfat.

EXPORT: Till 14 länder runt om i världen.

De största tunnorna är på 225 liter och väger runt 50 kilo. De minsta är på fem liter och säljs till privatpersoner. Det tar drygt tre år från träd till tunna.

Få exemplar av ekar lämpar sig för att bli tunnor. Ändå kan man bara använda 25 procent av den ek som köps in. Men resten används för att värma fabriken. 

Ek kan innehålla upp till 400 arom- och smakämnen av olika karaktär som under lagring bidrar till dryckens smak och bouquet. Svensk ek ger annan karaktär än fransk och amerikansk.

Den äldsta maskinen i Thorslunds tunnbinderi har runt 100 år på nacken. Maskinerna är inköpta runt om i Europa.