Hoppa till huvudinnehåll
Arbetsmiljö

”Jag bröt ihop hos doktorn”

Alldeles för mycket att göra resulterade i långa arbetsdagar – och utbrändhet. Ingenjören Liselotte Lindéns väg tillbaka har varit en resa.
Lina Björk Publicerad
Per Knutsson
Liselotte Lindén tycker att hennes arbetsgivare agerade föredömligt när hon blev sjukskriven på grund av utbrändhet. Per Knutsson

Som konstruktör i byggbranschen, som är både konjunkturkänslig och stressig, fylldes arbetsuppgifterna på i en aldrig sinande ström. Det började med att Liselotte fick värk i nacken. Sedan fick hon ont i armen och handen och gick till företagets sjukgymnast.

– När jag besökte henne för tredje gången på ett halvår frågade hon mig vilken tid jag hade kommit till jobbet på morgonen. Jag tyckte att det var en konstig fråga, men hon såg att jag inte mådde bra. Jag hade under flera år känt att det inte spelade någon roll hur långa mina arbetsdagar blev – det fanns alltid dubbelt att göra nästa dag.

Sjukgymnasten bokade ett möte med Liselottes chef och de kom överrens om en plan som innebar att hon inte skulle ta på sig några nya arbetsuppgifter, inte jobba övertid och avsäga sig en stor del av sina fackliga uppdrag. Det gick bra i några månader, men vid en rutinkontroll hos Liselottes diabetesläkare upptäcktes en blödning i ena ögat samt förhöjda blodglukosvärden. 

– Jag bröt ihop under det sjukhusbesöket och sjukskrevs.

Framför allt lyssnar jag lite mer på mig själv i dag

Liselotte Lindén var sjukskriven i tre månader. I december gick hon tillbaka till arbetet för att arbetsträna. Hon gick successivt upp i arbetstid, men de stressmoment som fanns där innan sjukskrivningen fanns fortfarande kvar. Värken återkom och hon fick sjukskrivas igen. Hennes arbetsgivare Strängbetong tog beslutet att hon måste byta arbetsuppgifter för att må bättre.

– Jag fick börja på teknik- och utvecklingssidan, där jobbet inte alls är lika tidsstyrt. 

En av de viktigaste sakerna företagshälsovården och sjukgymnasten stöttade Liselotte Lindén med under den här tiden var att sortera, säga stopp och uppmuntra. 

Läs mer: Här tas "väggen" på allvar

– Dialogen mellan företagshälsovård, arbetsgivare och mig var jätteviktig och gjordes på ett bra sätt. Vi hade möten där vi pratade om hur min återgång till arbetet skulle gå till och vad jag behövde för att komma tillbaka på bästa sätt. Arbetsgivaren undrade vad de kunde göra för att få mig att må bättre snarare än att se mig som ett bekymmer.

Trots att sjukskrivningen och tiden före och efter har varit tuff har Liselotte Lindén fått med sig erfarenheter som kommer till användning i arbetslivet.

– Jag har lärt mig att säga nej. Jag försöker även underlätta praktiska saker för mig själv, som att stänga
av aviseringar av mejl. Men framför allt lyssnar jag lite mer på mig själv. 

Bläddra i senaste numret av våra e-tidningar

Bläddra i senaste numret av Kollega

Till Kollegas e-tidning

Bläddra i senaste Chef & Karriär

Till Chef & Karriärs e-tidning
Arbetsmiljö

Hotet mot Paradox: Skulle tända eld på kontoret

En person hotade att tända eld på Paradox Interactives kontor i Stockholm och knivhugga anställda, enligt företagets polisanmälan. Efter hoten förstärktes bevakningen kring arbetsplatsen.
– Att hotet riktades så direkt mot kontoret var obehagligt, säger Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på Paradox.
Lina Björk Publicerad 22 oktober 2026, kl 06:30
Delad bild med ett strategispel på en datorskärm och ett porträtt av Unionens klubbordförande på Paradox Interactive.
Efter hoten förstärktes bevakningen kring Paradox Interactives kontor i Stockholm. Enligt Gustav Palmqvist, ordförande för Unionens klubb på företaget, har oron bland de anställda nu minskat. Foto: Magnus Hjalmarson Neideman/TT

För några veckor sedan utsattes spelutvecklaren Paradox Interactives Stockholmskontor för hot från upprörda spelare.  Bakgrunden är att Paradox på den sociala plattformen Discord förbjudit en spelare att använda en bild på Turkiets första president Kemal Atatürk. 

Enligt Paradox har de en regel som inte tillåter att man har riktiga historiska personer som profilbilder.  Paradox moderator ska också ha kallat Atatürk för "kontroversiell", vilket väckte en våg av mycket starka känslor hos vissa. 
 

Hotet: skulle tända eld på arbetsplatsen

Enligt polisanmälan kommer hotet bland annat från en person som skrivit att man vid lunchtid ska gå in på arbetsplatsen i Stockholm och tända eld på lokalen. 

Om man inte skulle lyckas med det ska personen stå utanför ingången med en kniv och vänta på personal att knivhugga. 

Personen ska även ha lagt ut bilder på ingången till arbetsplatsen på sociala medier. 

Att spelföretag orsakar känslor är inte helt ovanligt. Framför allt kring släpp av nya spel. Men hot av den här digniteten är ovanligare. 

– Vi exponeras för en stor del av världen. Men att hotet riktas så här direkt mot kontoret var obehagligt. Det var skönt att arbetsgivaren tog det på allvar och satte in resurser direkt, säger Gustav Palmqvist, Unionens klubbordförande på Paradox. 

Extra bevakning efter hoten mot Paradox

I samband med hoten sattes extra bevakning in kring kontoret på Södermalm. 

Händelsen är anmäld till polisen och Arbetsmiljöverket. I den sistnämnda framgår att hoten varit riktade både mot företaget i allmänhet, kontoret i Stockholm och enskilda medarbetare. 

Hur mår de anställda idag? 

– Nu tycker jag att oron har lagt sig lite. Anställda reagerade väldigt olika på hoten, vi är många nationaliteter som jobbar här med olika bakgrund och erfarenheter, så vissa tog det hårdare än andra. 

Paradox ändrade reglerna för profilbilder

Paradox har efter detta infört nya regler för profilbilder för det aktuella spelet ”Hearts of Iron IV”. Verkliga bilder av politiska eller militära personer födda efter år 1800 får inte längre användas. Porträtt hämtade från själva spelet är däremot tillåtna, med undantag för framträdande ledare i Nazityskland. 

Paradox Interactive

  • Svenskt spelbolag med huvudkontor på Södermalm i Stockholm.
  • Utvecklar och ger ut främst strategi- och managementspel, däribland Hearts of Iron IV.
  • Har enligt företaget fem spelutvecklingsstudior i fem länder.
Arbetsmiljö

Så stoppar du negativt skitsnack på jobbet – 5 tips

Håller skitsnacket på jobbet på att gå överstyr? Här är tips på vad du själv kan göra för att motarbeta skitpratet när det gått över gränsen.
Johanna Rovira Publicerad 14 oktober 2026, kl 06:00
Moteld
Ett sätt att bekämpa negativt skvaller på jobbet är att inte lägga mer bränsle på elden, utan försöka släcka den genom att byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. Foto: Colourbox

Skitsnack på jobbet kan fungera som en ventil, men blir skadligt när det övergår i elakheter, ryktesspridning eller återkommande angrepp på en kollega. Då kan du försöka styra om samtalet utan att själv bidra till konflikten.

Försök att snälltolka kollegan

Hur kul det än kan vara att ösa galla över en gemensam kollega X som beter sig illa, så försök sätta dig in i X situation. Det kan ju vara så att det finns acceptabla skäl till beteendet. Snälltolka i stället för att döma. 

Kom med moteld – lyft fram kollegans positiva sidor

Om du märker att du själv eller kollegorna är för kritiska, så lyft de positiva egenskaperna X trots allt besitter. Innan du vet ordet av kan skitsnacket ha förvandlats till en hyllningskör.

Byt ämne eller sluta ge skitsnacket bränsle

Låt bli att uppmuntra skitsnacket – ett av de mest effektiva sätten att få bukt med skitsnacket är att inte lägga mer bränsle på elden. Man kan till exempel byta ämne eller helt enkelt hålla tyst. 

Säg ifrån när skitsnacket går över gränsen

Om skitsnacket går överstyr trots alla dina ansträngningar att få slut på det är det bra att markera genom att sätta ner foten och säga att man inte känner sig bekväm att tala om någon som inte kan försvara sig. Risken finns dock att kollegorna upplever att du sätter dig på höga hästar varpå du själv kan bli föremål för bakdanteri. 

Var uppmärksam på ditt eget skitsnack

Skitsnack må vara nyttigt och underhållande, men det kan mycket väl slå tillbaka på dig själv om kollegorna börjar betrakta dig som en skitsnackare. 

Källa: Nina Jansdotter, beteendevetare